Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Likvärdigheten sätts på prov i den svenska skolan

 Alla elever i den svenska skolan har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Det är skollagens raka besked när det gäller likvärdighet.
Sverige har länge ansetts som en förebild och likvärdigheten har haft en självklar plats. I dag krackelerar bilden.
Kan Björn Åstrands utredning ändra på det?

Läs mer i Chef & Ledarskap

Så upptäcks ensamhet på fritids

Fritidspedagogen Jonas Wallman ger tips på hur ensamma barn ska upptäckas och hur verksamheterna behöver jobba med problemet.

Jonas Wallman har arbetat 20 år inom yrket. Han har skrivit en bok om fritidspedagogiskt lärande och han har tidigare utsetts som Årets fritidspedagog av Lärarförbundet.

Läs mer på SVT Nyheter

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

En färsk rapport från EU:s utbildningsnätverk Eurydice som jämför likvärdigheten i 42 utbildningssystem visar nu att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än genomsnittet i undersökningen.

Läs mer i Skolvärlden

Hämta utredningen 

Resultaten i korthet

  • Mer offentliga pengar per elev kan minska skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever.
  • Tillgång till god förskoleundervisning tidigt i livet påverkar senare akademiska resultat.
  • Olika regler för skolval i samma skolvalssystem sänker likvärdigheten.
  • Att tidigt dela in elever i nivågrupperingar minskar likvärdigheten.
  • Lärare specialiserade på lågpresterande elever på högstadiet och gymnasiet ökar jämlikheten.

Skolverkets varning i sin bedömning av skolan

Ökad statlig närvaro och riktade insatser för att locka behöriga lärare till skolor med svåra förutsättningar. Det är åtgärder som krävs för att lösa den tilltagande lärarbristen och skolsegregationen, anser Skolverket.

I rapporten ”Skolverkets lägesbedömning 2020” redovisar Skolverket sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning.

Skolverket genomför sin lägesbedömning vartannat år. Förhoppning är att den ska ge underlag för fortsatt utvecklingsarbete på nationell och lokal nivå för att förbättra likvärdigheten och höja kvaliteten i undervisningen

Läs mer i Skolvärlden

Hämta rapporten på Skolverket

Här är kommunerna med störst och minst skolgårdar

 Barnen blir förlorare när städer förtätas. Skolgårdarna krymper. Trots allt tal om vikten av lek och lärande utomhus för att orka en hel skolgård. Läraren listar kommunerna med störst och minst skolgårdar.

En viktig plats för vila, rekreation, lek och lärande. Så brukar det heta i högtidstalen över skolgården.

I verkligheten ser det annorlunda ut.

Skolgårdarna blir mindre och mindre. Det visar en granskning från SCB av närmare 5 000 skolgårdar i Sveriges grundskolor.

Läs mer i Läraren

SCB mörkar friskolornas skolgårdsytor

Friskolorna har mindre skolgårdar. Men SCB vägrar avslöja vilka skolorna är.
– De kan lida ekonomisk skada, säger Stefan Svanström, statistiker på SCB.

Läs mer i Läraren

Resultatskillnader inom skolor

Studier pekar på att elever i Sverige blir allt mer resultatmässigt segregerade, mellan men även inom skolor. De nationella kvantitativa studier som undersökt likvärdighet i skolan har främst fokuserat på resultatskillnader mellan skolor och mellan elever.

Det finns en mängd faktorer som påverkar elevernas studieprestationer. Att exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förutsättningar att nå utbildningens mål är sedan länge känt.

Forskning visar också att faktorer inom skolan, särskilt de som kan relateras till klassrum, lärare och undervisning, kan förklara en stor del av variationen i elevernas resultat. Undervisningens kvalitet och lärarnas skicklighet har upprepade gånger lyfts fram som avgörande för elevernas möjlighet att lyckas i skolan. I de flesta skolor är eleverna organiserade i klasser och det är inom ramen för klassen som eleverna till största delen får sin undervisning.

Förhållanden på klassnivå – så som enskilda lärares undervisning, sammansättningen av elever i klassen, personalens förväntningar på eleverna och arbetsklimatet i gruppen – har stor betydelse för elevernas förutsättningar att lyckas med sina studier och är också faktorer som skolan kan påverka genom den inre organisationen.

Läs mer på Skolinspektionen

Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2021

Regeringens utbildningspolitik ska befästa Sveriges position som ledande kunskaps- och forskningsnation präglad av hög kvalitet. För att bygga ett starkare samhälle krävs fortsatta investeringar i kunskap. I budgetpropositionen för 2021 föreslås en rad satsningar för höjda kunskapsresultat och fler behöriga lärare, stärkt kompetensförsörjning och bättre möjligheter till utbildning i hela landet, samt investeringar i forskning för att återstarta ekonomin och möta samhällsutmaningarna. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Här presenteras regeringens satsningar på utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2021.

En miljard extra till skolan nästa år

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni presenterar i dag satsningar på skola och forskning i den kommande budgeten.
– Vi avsätter en miljard i coronaåtgärder för att eleverna ska få mer tid med sina lärare för att minska det kunskapstapp vi sett växa mellan barn från kunskapsstarka familjer och barn från socioekonomiskt svagare familjer, säger hon på pressträffen.

Läs mer på SVT Nyheter

Flickor mer stressade än pojkar på gymnasiet

Nästan hälften av flickorna i gymnasiet känner sig stressade flera gånger i veckan. Det är nästan tre gånger fler än bland pojkarna.

Även om de flesta som går gymnasiet uppger att de mår mycket eller ganska bra i sin vardag så är stress vanligt förekommande. 47 procent av flickorna på gymnasiet känner sig stressade. Bland pojkarna är motsvarande siffra 16 procent.

Läs mer på SCB

Skolpolitikerna om skolsekretessen

Skolsverige har hamnat i ett vakuum sedan Skolverket stängde ned stora delar av skolstatistiken den 1 september. Samtliga riksdagspartier är eniga om att läget är allvarligt och måste lösas snabbt – men Skolverkets nya förslag väntas ta år att genomföra.
Hur vill partierna lösa problemen?

Läs mer i Läraren

Nytt kunskapsstöd ska främja arbetet med rökfria skolgårdar

Trots att det är förbjudet röks det fortfarande på många av landets skolgårdar. Nu publicerar Folkhälsomyndigheten ett kunskapsstöd som ska stödja arbetet med att hålla skolgårdarna rökfria, och motverka att barn och unga börja röka.

Det nya kunskapsstödet riktar sig till personer som på olika sätt arbetar för att skapa rätt förutsättningar för barn och unga att leva ett liv fritt från tobak. Det handlar till exempel om personer som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksprevention inom skolor, kommuner och länsstyrelser.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Låt ditt barn gå eller cykla till skolan

Forskning visar att det är bättre att låta barnen själva gå, cykla eller ta bussen till skolan. De mår bättre, deras prestation ökar och de blir mer självständiga och trygga i sin närmiljö.

Skolan har startat och i år är det kanske fler föräldrar som låter sina barn gå eller cykla till och från skolan på grund av coronapandemin. Anledningen till trots är det en positiv utveckling, menar forskaren Jessica Westman Trischler vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Inte bara för att begränsa smittspridningen utan också för att det har en positiv påverkan på barns välmående och prestation i skolan.

Läs mer på forskning.se

Den klasslösa skolan gör eleverna tryggare

På Södermalmsskolan i Stockholm finns inga klasser. I stället undervisas eleverna i grupper som görs om varje termin. För Inez Asp Kellner och Isabel Lagerlöf som går i nian har det blivit vardag.

– Det har blivit bättre studiero i klassummet. Kompisarna kan man hänga med på rasterna, säger de.

Läs mer på DN Insidan

Inez Asp Kellner och Isabel Lagerlöf tycker att det blivit bättre studiero i klassrummet sedan systemet med fasta klasser avskaffades på skolan. Foto: Jonas Lindkvist

Läraren om skolans sparkrav: ”Vi bryter mot lagen och barnen far illa”

Borlänge kommun ska spara 43 miljoner på grundskolan efter att ha gått back förra året. För att åstadkomma det har ett stort antal tjänster försvunnit från kommunens skolor. Inga lärare eller andra fast anställda har avskedats, men bristen på stödpersonal ledde till en ökning av kränkningar och våld redan första skolveckan.

Enligt Emma Svantes, mellanstadielärare och fram tills nyligen skyddsombud på Domnarvets skola i Borlänge, handlar den ökningen i stor utsträckning om att barn som tidigare haft stöd för att klara sin sociala situation inte längre får den hjälp de har rätt till.

Läs mer i Skolvärlden

Lina studerar vänskapande i högstadiet

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att “göra vänskap” – men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.

Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer.

Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar “gör vänskap”.

Läs mer på Vetenskapsradion Forskarliv

Vad säger forskningen om skolans problem?

Skolan och dess problem är ständigt under debatt. Alla har gått i skolan och har således en åsikt. Men vad säger forskningen? Två forskare vid LiU är redaktörer för en bok som utifrån forskning diskuterar aktuella frågeställningar i skolan.

Skolan sägs ofta vara i kris och debatten om skolan går het. Betyg eller inte? Auktoritära lärare, eller inte? Och hur ska lärarutbildningen utformas?

Professor Andreas Fejes, som tillsammans med professor Magnus Dahlstedt är redaktör för boken, ser ett antal problem med den debatt som förs om skolan.

Läs mer på Linköpings universitet

Inspirationsföreläsning gör nyblivna föräldrar tryggare

Känsla av mer kontroll under förlossningen, ökad kvalitet i parrelationen och förmåga att känna hanterbarhet i livet. Det är några av de positiva effekter som barnmorskors inspirationsföreläsningar för blivande föräldrar har. Det konstaterar forskare vid Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Nu har forskningsstudien även publicerats internationellt.

Läs mer på forkning.se

Allt tydligare att barn inte sprider smitta

Barn sprider inte coronaviruset. Inte i någon större omfattning, i alla fall. Det konstaterar finländska läkare efter att ha testat 11 000 barn, av vilka bara fem var positiva.

Huruvida barn sprider coronaviruset eller inte har varit en kontroversiell fråga på sistone, i samband med skolstarten. Vissa forskare har till och med krävt att barnen ska förses med munskydd, för att förhindra en befarad explosiv ökning av smittspridningen.

Men barn är inga smittspridare. Det konstaterar finländska läkare efter att ha provtagit 11 000 barn för corona i augusti. Av dessa var endast fem barn – eller motsvarande 0,045 procent – positiva, uppger nyhetsbyrån SPT.

Läs mer på Omni.se

Stora skillnader i hur skolor har rustat vid skolstarten

Plexiglas, visir och golvmarkeringar – eller inga skyddsåtgärder alls.
Det råder stora skillnader kring hur svenska skolor har corona-rustat inför terminsstarten.

 Återkomsten till skolan har kantats av både upprymdhet och en dos rädsla. Risk för ökad smittspridning och hur man ska kunna följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer i skolorna orsakar oro bland skolpersonal när höstterminen nu har inletts.

Det ser dock väldigt olika ut gällande i vilken utsträckning skolor har vidtagit åtgärder inför skolstarten.

Läs mer i Skolvärlden

Skolvärldens siffror visar: Födelseland styr val av skolform

Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning.
Skillnaderna kan vara en förklaring till varför en större andel utlandsfödda elever i friskolor lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet än i kommunala skolor.
– Man kan fundera över vilka friskolorna vänder sig till, säger segregationsutredaren Björn Åstrand.

Läs mer i Skolvärlden

Fria skolvalet påverkas – uppgifter blir hemliga

Vilka skolor som finns i Sverige blir hemligt i september. Uppgifter om elevernas resultat, andel behöriga lärare och annat som gör det möjligt att jämföra skolor kommer också att bli hemligt. ”Det har naturligtvis effekter på det fria skolvalet”, säger Eva Durhan på Skolverket.

Läs mer i SvD

Lugn och ro en bristvara i skolan

Det behövs mer ordning och reda i skolan. Det är både regeringen, elever och lärare överens om. Men hur ska det gå till? Forskarna menar att strängare regler och hårdare disciplin inte hjälper. Istället handlar det om att skapa goda relationer mellan lärare och elever, och att byta straff mot uppmuntran.

Tre av tio elever i femman upplever att andra elever stör dem på lektionerna och i nian är det sex av tio elever som är störda av kamraterna, visar Skolinspektionens skolenkät 2020.

Att det är stökigt i skolan är också ett skäl till att många lärare väljer att hoppa av yrket efter färre än fem år.

Läs mer på forkning.se

Skolinspektionen: Frånvaron har ökat bland många elever

Den svenska skolan behöver ta sig an ett antal nya utmaningar, i spåren av coronapandemin. Det konstaterar Skolinspektionen i en kartläggning. Bland annat oroas man över att frånvaron bland många elever ökat.

– En del elever som redan innan pandemin hade varit frånvarande i stor utsträckning har fortsatt vara frånvarande, ibland i högre utsträckning än tidigare, säger Linda Källman, utredare på skolinspektionen.

Läs mer på SR.se

 

 

Coronapandemin ställer skolan inför stora utmaningar, visar Skolinspektionens kartläggning. Foto: Kallestad, Gorm/NTB scanpix

Slutliga förslaget: Ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Slopa kursbetygen och ersätt dem med ämnesbetyg.
Ytterligare ett betyg för underkänt införs: Fx.
Det är förslag som regeringens utredare Jörgen Tholin lämnar över till utbildningsminister Anna Ekström i dag.

Sedan våren 2018 har utredaren Jörgen Tholin, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, lett arbetet med att ta fram förslag på en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg i gymnasiet.

Det är också det mest centrala bland de förslag som han i dag lämnar över till regeringen, och som berör lärare och elever på gymnasiet.

Läs mer i Skolvärlden

Regeringens utredare Jörgen Tholin lämnar över betygsutredningen till utbildningsminister Anna Ekström.. Foto: Magnus Glans / Shutterstock

Barn sällan delaktiga i arbetet mot mobbning

Mobbning stoppas bäst när barn får inflytande, menar organisationen Friends. Men en ny rapport visar att så sällan är fallet.

Ronja Dahlén i barnrättsorganisationen Friends barn och ungdomsråd blev mobbad. Hon vittnar om en stor ensamhet under den tiden.
– Jag tror jag var rädd för att bli sårad. Jag hade lärt mig att vänner gör ont så jag vågade inte skaffa några vänner.

Ronja upplevde att skolan inte lyssnade på hur hon ville stoppa mobbningen.
– Det var ingen som lyssnade på vad jag sa, man viftade bort det bara.

Läs mer på SR nyheter

 

 

Friendsrapporten 2020

Friendsrapporten har publicerats sedan 2012 för att sprida kunskap om förekomsten av mobbning och kränkningar i svensk skola.

Rapporten är baserad på Friends enkäter och förmedlar barns egna röster.

Ladda ner och läs rapporten i sin helhet

Utbildningsministern öppnar för anpassad undervisning i höst

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger att regeringen har öppnat för att skolorna ska kunna anpassa undervisningen för att minska trängseln i kollektivtrafiken. Men huvudansvaret lägger hon hos trafikbolagen.

– Det finns en möjlighet för skolor att flytta på ämnen i schemat och lägga en del undervisning som distans för att undvika trängsel i kollektivtrafiken. Men i första hand är det kollektivtrafikföretagen som har ansvar för att den fungerar och finns för de som behöver den, säger Anna Ekström.

Läs mer på SR

Nekas förskolestatistik – överklagar beslut

Förskoleförvaltningen i Malmö överklagar ett beslut från Statistiska centralbyrån (SCB) om att inte lämna ut statistik om privata förskolor till kommuner. Förvaltningen menar att det då blir det omöjligt att fördela resurser efter behov.

Tidigare har kommunen kunnat ta del av uppgifter om hur många barn som kommer från familjer med utländsk bakgrund, hur många som har föräldrar som är lågutbildade, ensamstående eller har försörjningsstöd och de har legat till grund för resursfördelningen mellan olika förskolor.

Men den här sommaren blev det nobben från SCB, som ändrat sin policy med hänvisning till att vissa uppgifter kan påverka eller avslöja privata förskolors och skolors ekonomiska förhållanden.

– Detta kommer att försvåra vårt arbete, säger förskoleförvaltningens kvalitets- och myndighetschef Ana Maria Deliv till Sydsvenskan.

Läs mer i SvD

Distansstudier ska minska trängsel i kollektivtrafiken

Till hösten kommer gymnasieskolorna åter att bedriva undervisning i skolans lokaler, men ungdomar som ska åka till sina gymnasieskolor riskerar att öka belastningen på kollektivtrafiken på sina håll. Nu gör regeringen det därför möjligt för gymnasieskolor att under vissa förutsättningar kombinera undervisning på plats i skolans lokaler med fjärr- eller distansundervisning.

Läs pressmeddelande på regeringen.se

Beslut om betyg i årskurs fyra dröjer

Först nästa år kan det bli en lagändring som gör det möjligt för den skola som vill att införa betyg från årskurs fyra. Intresset kommer att vara litet, tror Miljöpartiet.

Från den första juli i år skulle det ha varit fritt fram för de skolor som vill, att besluta om att införa betyg från årskurs 4. Så blir det inte. På grund av pandemin har regeringen, Liberalerna och Centerpartiet under våren beslutat att skjuta fram genomförandet av den punkten i januariavtalet till nästa år. Annika Hirvonen Falk som är skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet tror att intresset för att införa betyg från fyran kommer vara litet nästa år.

Läs mer på SR Nyheter

En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor

I detta delbetänkande redovisar Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven uppdraget om hur elever kan få bättre stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet.

Utredningen har kartlagt användningen av särskild undervisningsgrupp och undersökt om dagens resursskolor möter de behov som finns och redovisar åtgärder som kan stärka dagens resursskolor.

Läs mer på regeringen.se

”Mer skoltid i låg ålder gynnar barn hela livet”

Under tisdagen presenteras en ny SNS-rapport om betydelsen av mer undervisningstid. Den visar att längre terminer i grundskolan ger märkbart positiva effekter på inkomster och pensioner. Det har stor betydelse när insatserna sätts in: ju tidigare, desto större effekt. Ökad undervisningstid för yngre elever kan därför vara ett verktyg för att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan.

Läs mer – hämta rapporten

 

Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg

SOU 2020:34

Publicerad

I detta betänkande redovisar Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg uppdraget att lämna förslag som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem och pedagogisk omsorg.

Utredningen föreslår bland annat att:

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.
  • Förtydligande krav om ändamålsenliga lokaler införs.
  • Skolverket ska ges i uppdrag att utveckla stödmaterial om systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet.
  • Ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg införs.
  • En huvudman inom pedagogisk omsorg ska se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling samt pedagogisk handledning.
  • Varje huvudman inom pedagogisk omsorg ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utveckla och utvärdera verksamheten. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras.

Läs mer – hämta utredningen

Grundskolors arbete med jämställdhet

Skolinspektionen har granskat 29 grundskolor och tittat på om det bedrivs ett långsiktigt jämställdhetsarbete på skolorna. Ett särskilt fokus har riktats på kopplingen mellan jämställdhetsarbete och trygghet för alla elever, oberoende av könstillhörighet.

Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Av skollagen och grundskolans läroplan framgår att jämställdhet mellan könen är ett av de demokratiska värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolinspektionens granskning visar att lärare och personal i flera delar arbetar för att skapa en trygg och jämställd skolmiljö, men att arbetet med jämställdhet sällan bedrivs proaktivt eller systematiskt.

I många fall behöver rektorer utveckla sin ledning och styrning av arbetet med jämställdhet kopplat till trygghetsfrågor.

Läs mer på Skolinspektionen

Corona-släggan – så drabbas skolan ekonomiskt i höst

Bara i vår har coronapandemin kostat skolan 5,5 miljarder kronor i form av förlorad undervisning, visar en ny undersökning. Vänder inte ekonomin snabbt uppåt riskerar vi ett ekonomiskt stålbad.
– Politikerna har redan skurit hårt på skolan. Det finns ingen luft kvar i systemet, säger Pär Boström, lärare på Mellringeskolan i Örebro.

Läs mer i Skolvärlden

Corona slår hårt mot skolan ekonomiskt. Foto: Erik Nylund

Skolors arbete med trygghet och studiero

Skolinspektionen: Många skolor klarar arbetet med trygghet och studiero väl, men i vissa skolor finns betydande problem och utmaningar.
Med underlag från granskning och bedömning av kvaliteten i nära 400 skolors arbete kan vi nu ge en närmare bild av hur det står till både med tryggheten och med studieron i landets skolor.

Skolinspektionen har åren 2018–2019 granskat kvaliteten i närmare 400 grund- och gymnasieskolors arbete med trygghet och studiero. Mot den bakgrunden kan vi i denna tematiska analys ge en djup och bred bild av skolors arbete med dessa viktiga områden.

Läs mer, hämta rapporten

Beskedet: Skolorna öppnar igen

I höst kommer gymnasieeleverna att kunna återvända till skolorna igen.

Rekommendationen att bedriva undervisning på distans på gymnasier och eftergymnasiala utbildningar upphör den 15 juni, det beskedet gav statsminister Stefan Löfven idag.

– Det är glädjande idag att kunna meddela att till hösten kommer gymnasieskolor, högskolor, universitet och annan vuxenutbildning att kunna återgå till en mer ordinarie verksamhet.

Det här är ett bra besked för elever och skolpersonal, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Läs mer på SR Ekot

Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt?

 

Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh från Göteborgs universitet, genomföra en fördjupad nulägesanalys som utgångspunkt för skolans fortsatta utvecklingsarbete.

Läs mer på Ifokus

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

Ämnet svenska som andraspråk ska enligt skollagen ordnas för bland annat elever som har ett annat modersmål än svenska om så behövs.

Läs mer på SR Nyheter

Så blir årets studentfiranden i landet

Hur årets studenter får springa ut och fira att gymnasietiden är slut ser annorlunda ut i olika delar av landet. I Stockholm och Göteborg är utspringen inställda. Men i Lund, Luleå och Avesta finns mer kreativa alternativ, där man försökt jobba sig runt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer på SVT Nyheter

Kommunen bröt mot skollagen – dyr historia för Eskilstuna

Eskilstuna kommun bröt mot skollagen när den skar ner på de så kallade tilläggsbeloppen till behövande elever. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom.

Kommunen har skurit ner på detta i takt med att ekonomin försämrats, men så får det inte gå till, enligt domen. Stödet ska beräknas utifrån elevens stödbehov menar domstolen.

Läs mer på P4 Sörmland

Foto: Annizeth Åberg/Sveriges Radio

120 miljoner kronor ska ge fler möjlighet att delta i lovskola

BIld av Cole Stivers från Pixabay

För många elever har coronapandemin gjort det svårare att nå skolans kunskapskrav. Nu föreslår regeringen att 120 miljoner kronor öronmärks till lovskola för att ge elever bättre förutsättningar att nå kunskapskraven. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Läs pressmeddelande från utbildningsdepartementet

Tillfälligt stopp för firande på studentflak

Transportstyrelsen har på begäran från Folkhälsomyndigheten tillfälligt upphävt bestämmelserna som möjliggjort firande på studentflak, karnevalståg eller motsvarande. Det innebär bland annat att årets studentkorteger på flak inte är tillåtna.

Från och med den 15 maj är det inte tillåtet att åka på studentflak, eller som det uttrycks i föreskriften: färdas på lastbilsflak eller släpvagn som dras av lastbil, traktor eller motorredskap i samband med skolavslutning, karnevalståg eller motsvarande.

Läs mer på Transportstyrelsen

Skolavslutningar 2020

I år måste vi alla hjälpas åt att bromsa spridningen av covid-19. Det innebär att skolavslutningarna denna vårtermin måste se annorlunda ut i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasiesärskolan. Detta gäller alltså de skolformer som inte berörs av den generella rekommendationen om distansundervisning.

Större gemensamma ceremonier, samlingar eller aktiviteter för samtliga elever i en årskurs eller för hela skolan ska inte anordnas.

Om skolavslutningar i begränsad form anordnas ska endast enskilda klasser eller andra avgränsade grupper samlas för exempelvis betygsutdelning eller social samvaro. Rektorn ska göra en särskild lokal riskbedömning och vidta lämpliga åtgärder för att minimera risken för smittspridning i samband med skolavslutningen.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

HPV-vaccination till alla barn i årskurs 5

Från och med i höst kommer alla elever i årskurs 5 att erbjudas vaccination mot HPV.

Nu har Folkhälsomyndigheten fattat beslut om den föreskriftsändring som krävs för att erbjuda vaccinationen också till pojkar. Detta ger ett mer jämlikt program som på sikt förebygger ytterligare 120–130 HPV-relaterade cancerfall om året.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens (2010:800) bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt och upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner.

Riksrevisionen anser att Statens skolinspektion inte har utövat någon tillsyn över hur bestämmelserna tillämpas och att Statens skolverk inte har tagit fram tillräckligt med stöd och vägledning.

Läs mer på Utbildningsdepartementet

Skolverkets tre scenarion inför höstterminen

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarion.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Gymnasielärare runt om i landet kämpar för att distansundervisningen under coronapandemin ska bli ett så bra alternativ som möjligt till den vanliga skolgången. Såväl utbildningsministern som lärarfack och skoldebattörer talar om vikten av att sänka förväntningarna på skolan den här våren.

Läs mer i Skolvärlden

Ministerns besked: ”Festen är inställd – inga stora baler, studentskivor eller studentflak

Utbildningsminister Anna Ekström (S) varnar för att årets student kommer bli annorlunda än tidigare år.
– Det kommer inte bli stora utspring till jublande folkhav av släktingar och vänner, det kommer inte vara stora baler, studentskivor, studentflak och andra stora fester, säger Ekström.
Samtidigt säger Folkhälsomyndigheten att utspring är tillåtna – så länge de kan genomföras på ett säkert sätt.

Läs mer på SVT Nyheter

Från den 25 april kan du som förälder få ersättning om du behöver vara hemma från jobbet till följd av att ditt barns förskola eller skola stängs med anledning av covid-19.

Ersättningen blir cirka 90 procent av den ersättning du brukar få om du vabbar när ditt barn är sjukt. Detta gäller från och med den 25 april och gäller som längst till 30 september 2020.

Du får ersättning för vab om skolan eller förskolan stängs:

  • på smittskyddsläkares eller Folkhälsomyndighetens rekommendation
  • när verksamheten ligger i ett riskområde som Folkhälsomyndigheten har spärrat av
  • när verksamheten inte kan bedrivas på grund av att stora delar av personalen är sjuk
    efter beslut från regeringen

Du ansöker om ersättning för vab/tillfällig föräldrapenning på Mina sidor.
Under anledning, välj Annan anledning, sedan Förskola/skola stängd på grund av covid-19.


https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder

Försäkringskassan Förälder på Facebook

”Skolor ratar barn med adhd och diabetes”

Barn med adhd och diabetes typ 1 väljs bort när föräldrar kontaktar svenska skolor och frågar om möjligheterna att få plats i den obligatoriska förskolan för sexåriga barn. Det skriver tre forskare.

Läs mer på SvD Debatt

Med hjälp av ett fältexperiment studeras diskriminering mot barn med ADHD och diabetes typ-1 vars föräldrar undersöker möjligheten för dem att få plats i den obligatoriska förskoleklassen för 6-åringar. Resultaten visar att framför allt privata utförare väljer bort barn med funktionsnedsättning och att det främst är barn med ADHD som drabbas.

Läs mer på Institutet för näringslivsforskning

En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

I detta betänkande redovisar Utredningen om en mer likvärdig skola uppdraget att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.

Hämta hela utredningen

Hämta presentationsbilder

 Se presskonferens på regeringens YouTubekanal

Utredningen föreslår bland annat att:

Ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar införs och administreras av Skolverket. Det fria skolvalet, dvs. att vårdnadshavarna kan lämna önskemål, ska behållas. Det ska även fortsatt finnas en garanti för elever att bli placerade vid en kommunal skolenhet i närhet till hemmet om vårdnadshavaren inte önskar en annan skola.

Möjliga urvalsgrunder till skolor förändras och regleras. När det finns fler sökande än platser vid en skola ska huvudmannen kunna välja att använda någon eller några av urvalsgrunderna syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot eller skolspår (för enskilda huvudmän verksamhetsmässigt samband). En huvudman ska också kunna välja att ge elever lika möjligheter att få en plats, dvs. att ett randomiserat urval görs bland de elever som önskar en viss skola.

En förändring ska genomföras av hur ersättningen till enskilda huvudmän, den s.k. skolpengen, beräknas. Avdrag ska göras för de merkostnader som uppstår p.g.a. att olika huvudmän har olika ansvar. Kommunen har, till skillnad från enskilda huvudmän, ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever, något utredningen funnit genererar betydande merkostnader över tid.

Flertalet riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag till skolan. Sektorsbidraget ska stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet. Resultatet av handlingsplanen ska följas upp och redovisas och Skolverket ska följa och stödja huvudmännens arbete. Staten föreslås också skjuta till ytterligare 3 miljarder kronor till sektorsbidraget.

Skolverket bör etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region. Genom en tydlig regional närvaro kan en starkare samlad kapacitet för att genomföra skolans uppdrag åstadkommas samtidigt som samarbetet på regional nivå mellan huvudmän, såväl kommunala som enskilda, och staten inklusive t.ex. universitet och högskolor underlättas. Detta är särskilt nödvändigt för att skolor med svaga resultat, mätt i förhållande till skolans förutsättningar eller elevernas faktiska kunskapsresultat, snabbare ska kunna identifieras och insatser vidtas.

    Ökade möjligheter för fjärr- eller distansundervisning vid frånvaro kan underlätta för elever och lärare

    Regeringen har nu fattat ett beslut som gör det möjligt att ge fjärr- eller distansundervisning när en skola är öppen som vanligt men elever eller lärare är hemma med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer avseende sjukdomen covid-19.

    Det gäller exempelvis elever och lärare med milda symtom på smitta som i vanliga fall hade varit i skolan.

    Läs mer på regeringen.se

    Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

    I en nyutkommen analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige:

    Att lärarbehörighet och lärartäthet har störst betydelse i skolor med svagare socioekonomisk profil.

    Att vinstdrivande friskolor underpresterar svagt jämfört med kommunala skolor, speciellt i skolor med svagare socioekonomisk profil.

    Att icke vinstdrivande friskolor är jämbördiga med kommunala generellt men presterar något bättre i skolor med svag socioekonomisk profil.

    Att skolkonkurrens leder till sämre resultat, speciellt för de socioekonomiskt svaga skolorna.

    Att Stockholm, Göteborg och Malmö har bättre resultat än övriga landet på grund av socioekonomiska bakgrundsvariabler

    Per Kornhall bloggar

    Läs mer i Skolvärlden

    Barn hålls hemma trots öppna skolor

    • Trots att grundskolorna håller öppet och att skolplikt råder, så väljer en del föräldrar att hålla sina barn hemma på grund av coronaviruset.
    • Hur tänker föräldrarna? Och vad gör skolorna åt frånvaron?
    • Hör Ia Almström som har haft sina barn hemma i över två veckor, Göran Åkesson, rektor på skolan Mimergården i Östersund och Maria Olausson, undervisningsråd Skolverket.

    Lyssna på P1 morgon

    Uppåt för finsk inkludering

    En bidragande orsak till ­Finlands välkända skolframgångar är ­­special­pedagogikens­ betydelse för elevens hela skolgång. Man sätter tidigt in resurser. Tanken är att ­ingen ska halka efter.
    – Ofta planerar vi skolgången redan när barnen går i förskolan, säger rektor Juha Hirvonen i ­Helsingfors.

    Läs mer på SPECIAL PEDAGOGIK

    Flera grundskolor stänger helt eller delvis efter påsk

    Såväl privata huvudmän som kommuner går över till distansundervisning i grundskolan. Anledningen är lärarnas extrema arbetsbelastning när stora delar av personalen är hemma.

     

    Mängden lärare som tvingas vara hemma på grund av sjukdomssymptom eller sina barns symptom är på sina håll så stor att huvudmännen väljer att dra i nödbromsen och stänga ner delar av verksamheten.

    Såväl Haninge som Solna kommun meddelar att de delvis går över till distansundervisning på grundskolan efter påsklovet. Täby friskola och Jensen education är exempel på fristående huvudmän som är igång med distansundervisning på sina grundskolor. Samtliga anger personalbrist och hög arbetsbelastning som grund till besluten.

    Läs mer i Skolvärlden

    Gymnasiet kan snart öppna för vissa elever

    Gymnasieskolorna kan snart öppna för vissa elevgrupper vid vissa tillfällen. Det blir alltså möjligt att göra avsteg från distansundervisningen.

    – Men jag vill betona att det alltid ska ske i små grupper och för att klara vissa moment, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

    Till veckan, eller efter lovet för dem som redan gått på påskledighet, kan gymnasieskolorna ställa om från att vara helt stängda till att vara delvis öppna.

    Läs mer på SR.se

    Ändring av förordning om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta

    Informationsmaterialet beskriver de ändringar som är gjorda i förordning (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta, som beslutades den 2 april.

    Läs mer på regeringen.se

    Förordningsmotiv för förordning om ändring i förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta Fm 2020:4

    Publicerad 04 april 2020

    Denna förordning innebär bland annat att en skola ska kunna vara delvis stängd. Utbildning kan därmed bedrivas med en mindre andel elever närvarande i skolans lokaler, samtidigt som övrig undervisning sker via fjärr eller distans, så länge det inte äventyrar smittskyddsarbetet. Bestämmelserna blir tillämpliga vid en rekommendation från Folkhälsomyndigheten.

    Förordningen träder i kraft den 6 april 2020.

    Läs mer på regeringen.se

    Sveriges skolor får bättre möjligheter att hantera effekter av coronaviruset

    Regeringen förbereder för ett läge där skolor stängs och har i dag beslutat om tillfälliga bestämmelser för skolor som efter bland annat beslut från expertmyndighet måste hållas stängda för att förhindra smittspridning.

    Ansvaret för att minska takten i smittspridningen ligger hos Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkarna. En huvudman kan stänga en skola bland annat på basis av bedömningar från dessa.

    Från och med måndag den 16 mars får huvudmännen utökade möjligheter att med stöd av en förordning anpassa skolverksamheten, till exempel genom att erbjuda fjärr- eller distansundervisning.

    Regeringen kan enligt skollagen vid vissa extraordinära händelser i fredstid meddela de föreskrifter som behövs för att garantera elever den utbildning de har rätt till. Den förordning som regeringen har beslutat om kan tillämpas i fyra olika situationer. Det handlar om när en huvudman på grund av coronaviruset håller eller har hållit en skola stängd:

    • på grund av att en så stor andel av personalen är frånvarande med anledning av coronaviruset att det inte går att bedriva verksamheten,
    • efter samråd med smittskyddsläkare för att motverka smittspridning,
    • därför att skolan ligger i ett område som Folkhälsomyndigheten beslutat ska vara avspärrat, eller
    • på grund av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten.

     Läs hela pressmeddelande på Regeringens hemsida

    Årets samverkare 2019

    Föräldraalliansen Sverige samverkanspris för år 2019 tilldelas Marc Möller och Spånga Basket för initiativet Skolbasket.
    För hans och Spånga baskets fantastiska satsning med Skolbasket.

    Initiativet ger barnen mer fysisk och rolig rörelse under skoldagen. Det svetsar samman elever från flera klasser i flera skolor.

    Med tydligt ledarskap om vem som coachar lagen och ovärderlig hjälp att promenera med alla barn från skolorna till träningen har Marc gjort basketen inte bara till en samverkansmotor utan också tillgängliggjort en sport som annars hade varit omöjlig för många barn att få ta del.

    Marc har tillsammans med skolorna sett till att rätt barn går till rätt träning och att de är laddade med energi då basket-eleverna får äta extra tidigt mellis på basket-dagarna. En liten men o så viktig detalj.

    Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan mellan skola, föräldrar och idrottsrörelsen i framtiden!

    Läs mer

    Insatser i skolan kan minska psykiska problem

    Universella, skolbaserade insatser som syftar till att stärka skolbarns psykologiska motståndskraft kan minska förekomsten av depressiva symtom, inåt- och utåtvända psykiska problem och allmänna psykiska besvär.

    Skolan har därmed potential att bidra till minskad förekomst av psykiska problem bland barn och unga genom att stärka deras psykologiska motståndskraft. Det framgår av en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i serien Utblick folkhälsa.

    Informationen riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

    Läs mer

    Skolmarscher mot nedskärningar

    För första gången har lärare, föräldrar, rektorer och fler yrkesgrupper i skolan gått samman och bildat upprorsgrupper med tusentals medlemmar som samlar sig i gemensamt motstånd mot kommunernas nedskärningar.

    Nästa år planeras nedskärningarna bli större än vanligt, och kommunernas planer är att det ska fortsätta att bantas på skolan de närmaste åren. Samtidigt lovar politiker bättre skolresultat, förbättringar i skolans arbetsmiljö och att läraryrket ska bli attraktivare.

    Rörelsen växer snabbt och nås genom Facebook i grupperna:
    Lärarupproret, Skolledarupproret, Fritidshemsupproret, Syvupproret och Skolföräldrarupproret

    Den 12 och 13 oktober arrangeras marscher över hela landet.
    För närvarande är marscher klara för start i 11 städer, från Piteå till Trelleborg. Marscherna annonseras via Facebook evenemang, sök med ordet Skolmarschen Ortsnamn, eller gå med i en av upprorsgrupperna!

    Här kan du hämta affischer för repektive ort och manifestet.

    Skolbudgeten 2020 – hela listan

    Storsatsning på lärarassistenter, men mindre likvärdighetspengar än annonserat. Samtidigt minskar antalet riktade bidrag med tre. Lärarnas tidning listar skolbudgeten för 2020.

    Läs mer i Lärarnas tidning

    Ekström om budgeten – tvingas backa från skollöften

    Riktade statsbidrag slås ihop under nästa år för att fler kommuner ska kunna söka. Samtidigt skjuter regeringen upp stora skolsatsningar och tvingas backa från vallöften.

    Läs mer på Alltinget

    Skyldigheter och möjligheter när en elev saknas

    Under sommarlovet riskerar många barn och ungdomar att bli bortgifta under utlandsresor. Det kan handla om barn och unga som har förts ut ur landet och där lämnats kvar mot sin vilja. Skolbänkar kan stå tomma när höstterminen börjar. Tillsammans kan vi se till att detta inte sker.

    ​Länsstyrelserna har tidigare tagit fram material för att belysa skyldigheter och möjligheter för att förhindra att en elev saknas vid skolstart och vill nu sprida materialet på nytt inför sommarlovet. Kampanjen är framtagen av Länsstyrelsen Östergötland på uppdrag av regeringen.

    På webbplatsen hedersfortryck.se hittar du mer information, filmer och affischer för spridning

    Unga med attityd 2019, del 3

    Hälsa, fritid och framtid

     Allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa. Rapporten visar att tjejer i större utsträckning än killar har symptom på psykisk ohälsa och skillnaderna mellan könen ökar över tid. Den visar även att det är vanligare att tjejer upplever att fritiden inte räcker till, medan det
    bland killar tvärt om är en större andel som upplever att de har för
    mycket fritid. Detta är några av de saker som framkommer i studien. Rapporten beskriver även för första gången ungas attityder till religion och trosuppfattning.

     Rapporten är den tredje och sista delen av den sjätte nationella
    attityd- och värderingsstudien som gjorts bland unga i Sverige. Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16–29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.

    Läs mer – hämta rapport

     

     

     

     

     

     

    Ensamma elever mer utsatta för mobbning

    Nästan var fjärde elev i årskurs 3-9 känner sig ensam i skolan. Dessa elever är i mycket högre grad också utsatta för mobbning, kränkningar och otrygghet. Många av de ensamma eleverna har lågt förtroende för vuxenvärlden och var femte i årskurs 6-9 känner inte att de har någon vuxen att vända sig till om de blir illa behandlade.

    Läs mer i Friendsrapporten 2019

     

     

    Lyssna på Emma Leijnses sommarprogram.

    Emma Leijnse arbetar på Sydsvenska Dagbladet och är en av landets mest profilerade skol- och utbildningsreportrar.

    Hon uttrycker med stor insikt och skicklighet sin bild av utbildning och skola i Sverige.

    Verkligen värt att lyssna på

    ”Många av vår tids brännande politiska frågor – gängkriminalitet, otrygghet, psykisk ohälsa, utanförskap, extremism å växande antidemokratiska krafter – har en stark koppling till att misslyckas i skolan”, konstaterar Emma Leijnse men ser ingen politisk vilja att på allvar försöka vända utvecklingen.

    Läs mer och lyssna

    Statsbidrag riskerar att öka skillnader mellan skolor

    Förra året införde regeringen ett nytt statsbidrag för att minska klyftorna mellan elever och för att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan skolor och kommuner, det så kallade likvärdighetsbidraget.

    Det har stött på hård kritik för att vara krångligt och även för att motverka sitt syfte genom att i själva verket öka skillnaderna mellan kommunerna.

    Läs mer i DN

     

     

    Nedlåtande föräldrar ger mobbande barn

    Barn vars föräldrar är nedlåtande och hånfulla mot dem löper större risk att själva bli mobbare – eller mobbningsoffer. Det visar en ny studie av Uppsalaforskaren Håkan Stattin.

    Enligt forskarna ger studien en ökad förståelse för hur föräldrars beteende kan hindra tonåringar från att utveckla bra relationer med jämnåriga.

    Läs mer på SVT Nyheter

    Rekordmånga mister studiebidrag på grund av skolk

    Senaste läsåret fick rekordmånga elever studiebidraget indraget för att de skolkat för mycket, enligt nya siffror från CSN.

    Under läsåret 2018/2019 fick 29 600 av Sveriges totalt 339 000 gymnasieelever studiebidraget indraget på grund av skolk. Det motsvarar 8,7 procent av alla elever, vilket är en rekordsiffra.

    Olovlig frånvaro ökar mer på friskolor än på kommunala skolor. Skolk är vanligare bland pojkar som står för 64 procent av skolket medan 36 procent är flickor.

    Läs mer på SR nyheter

    Stor oro för skolans framtida finansiering bland skolledare

    Oron för den framtida finansieringen av skolan är stor bland kommunala skolpolitiker och rektorer i landet. Det visar en undersökning som presenteras på tisdag men som DN har tagit del av i förväg.

    – Det finns ett massivt stöd för att staten ska finansiera skolan, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas riksförbund.

    Läs mer i DN

     

     

    Tonårsföräldrar positiva till ökat föräldrastöd

    Tonårstiden är den mest intensiva utvecklingsperioden efter spädbarnstiden och föräldrar till tonåringar är lika angelägna om att få stöd i sitt föräldraskap under denna period som när barnen är små. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.

    I syfte att främja barn och ungdomars psykiska hälsa har regeringen antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Strategin innehåller både riktat stöd till föräldrar då någon form av problem har uppstått och universellt stöd som brett vänder sig till alla föräldrar.

    Läs mer på Göteborgs universitet

    Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan

    All utbildning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I denna rapport har vi granskat grundskolorna förutsättningar för detta. Rapporten visar bland annat att huvudmännen behöver utveckla sina insatser och öka stödet till skolorna.

    Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

    De viktigaste iakttagelserna:

    • En majoritet av huvudmännen ger lite eller ett begränsat stöd för skolornas arbete med vetenskaplig grund.
    • Nästan en tredjedel av de besökta huvudmännen behöver i stor omfattning utveckla stödet och ge skolorna bättre möjligheter för detta arbete.
    • Cirka en tredjedel av skolorna har valt insatser i utbildningen utan kritiska jämförelser.
    • En majoritet av huvudmännen saknar strukturer för en bred samverkan mellan lärare för att lärarnas erfarenheter ska kunna utvecklas till beprövad erfarenhet.
    • I närmare fjärdedel av de granskade skolorna är ansvarsfördelningen i relation till frågorna otydlig.
    • I flera skolor driver rektor ett medvetet arbete för att integrera valda metoder och arbetssätt.

    Läs mer på Skolinspektionen, hämta rapporten

     

    Garantin för tidigt stöd

    Den 1 juli 2019 börjar nya bestämmelser i skollagen att gälla. Då införs Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sina behov. Här kan du läsa om vad det innebär i praktiken.

    Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten

    Läs mer på Skolverket

    Nya lagar och regler för skolan träder i kraft

    Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

    Läs mer i Skolvärlden

    Bli medlem

    Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

    Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

    Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

    Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

    Läs mer – bli medlem

    Nyhetsbrev

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev
    Namn
    E-post

    Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

    Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

    Stäng