Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Årets samverkare 2019

Föräldraalliansen Sverige samverkanspris för år 2019 tilldelas Marc Möller och Spånga Basket för initiativet Skolbasket.
För hans och Spånga baskets fantastiska satsning med Skolbasket.

Initiativet ger barnen mer fysisk och rolig rörelse under skoldagen. Det svetsar samman elever från flera klasser i flera skolor.

Med tydligt ledarskap om vem som coachar lagen och ovärderlig hjälp att promenera med alla barn från skolorna till träningen har Marc gjort basketen inte bara till en samverkansmotor utan också tillgängliggjort en sport som annars hade varit omöjlig för många barn att få ta del.

Marc har tillsammans med skolorna sett till att rätt barn går till rätt träning och att de är laddade med energi då basket-eleverna får äta extra tidigt mellis på basket-dagarna. En liten men o så viktig detalj.

Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan mellan skola, föräldrar och idrottsrörelsen i framtiden!

Läs mer

Insatser i skolan kan minska psykiska problem

Universella, skolbaserade insatser som syftar till att stärka skolbarns psykologiska motståndskraft kan minska förekomsten av depressiva symtom, inåt- och utåtvända psykiska problem och allmänna psykiska besvär.

Skolan har därmed potential att bidra till minskad förekomst av psykiska problem bland barn och unga genom att stärka deras psykologiska motståndskraft. Det framgår av en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i serien Utblick folkhälsa.

Informationen riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

Läs mer

Skolmarscher mot nedskärningar

För första gången har lärare, föräldrar, rektorer och fler yrkesgrupper i skolan gått samman och bildat upprorsgrupper med tusentals medlemmar som samlar sig i gemensamt motstånd mot kommunernas nedskärningar.

Nästa år planeras nedskärningarna bli större än vanligt, och kommunernas planer är att det ska fortsätta att bantas på skolan de närmaste åren. Samtidigt lovar politiker bättre skolresultat, förbättringar i skolans arbetsmiljö och att läraryrket ska bli attraktivare.

Rörelsen växer snabbt och nås genom Facebook i grupperna:
Lärarupproret, Skolledarupproret, Fritidshemsupproret, Syvupproret och Skolföräldrarupproret

Den 12 och 13 oktober arrangeras marscher över hela landet.
För närvarande är marscher klara för start i 11 städer, från Piteå till Trelleborg. Marscherna annonseras via Facebook evenemang, sök med ordet Skolmarschen Ortsnamn, eller gå med i en av upprorsgrupperna!

Här kan du hämta affischer för repektive ort och manifestet.

Skolbudgeten 2020 – hela listan

Skolbudgeten 2020 – hela listan

Storsatsning på lärarassistenter, men mindre likvärdighetspengar än annonserat. Samtidigt minskar antalet riktade bidrag med tre. Lärarnas tidning listar skolbudgeten för 2020.

Läs mer i Lärarnas tidning

Ekström om budgeten – tvingas backa från skollöften

Riktade statsbidrag slås ihop under nästa år för att fler kommuner ska kunna söka. Samtidigt skjuter regeringen upp stora skolsatsningar och tvingas backa från vallöften.

Läs mer på Alltinget

Skyldigheter och möjligheter när en elev saknas

Under sommarlovet riskerar många barn och ungdomar att bli bortgifta under utlandsresor. Det kan handla om barn och unga som har förts ut ur landet och där lämnats kvar mot sin vilja. Skolbänkar kan stå tomma när höstterminen börjar. Tillsammans kan vi se till att detta inte sker.

​Länsstyrelserna har tidigare tagit fram material för att belysa skyldigheter och möjligheter för att förhindra att en elev saknas vid skolstart och vill nu sprida materialet på nytt inför sommarlovet. Kampanjen är framtagen av Länsstyrelsen Östergötland på uppdrag av regeringen.

På webbplatsen hedersfortryck.se hittar du mer information, filmer och affischer för spridning

Unga med attityd 2019, del 3

Hälsa, fritid och framtid

 Allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa. Rapporten visar att tjejer i större utsträckning än killar har symptom på psykisk ohälsa och skillnaderna mellan könen ökar över tid. Den visar även att det är vanligare att tjejer upplever att fritiden inte räcker till, medan det
bland killar tvärt om är en större andel som upplever att de har för
mycket fritid. Detta är några av de saker som framkommer i studien. Rapporten beskriver även för första gången ungas attityder till religion och trosuppfattning.

 Rapporten är den tredje och sista delen av den sjätte nationella
attityd- och värderingsstudien som gjorts bland unga i Sverige. Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16–29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.

Läs mer – hämta rapport

 

 

 

 

 

 

Ensamma elever mer utsatta för mobbning

Ensamma elever mer utsatta för mobbning

Nästan var fjärde elev i årskurs 3-9 känner sig ensam i skolan. Dessa elever är i mycket högre grad också utsatta för mobbning, kränkningar och otrygghet. Många av de ensamma eleverna har lågt förtroende för vuxenvärlden och var femte i årskurs 6-9 känner inte att de har någon vuxen att vända sig till om de blir illa behandlade.

Läs mer i Friendsrapporten 2019

 

 

Lyssna på Emma Leijnses sommarprogram.

Lyssna på Emma Leijnses sommarprogram.

Emma Leijnse arbetar på Sydsvenska Dagbladet och är en av landets mest profilerade skol- och utbildningsreportrar.

Hon uttrycker med stor insikt och skicklighet sin bild av utbildning och skola i Sverige.

Verkligen värt att lyssna på

”Många av vår tids brännande politiska frågor – gängkriminalitet, otrygghet, psykisk ohälsa, utanförskap, extremism å växande antidemokratiska krafter – har en stark koppling till att misslyckas i skolan”, konstaterar Emma Leijnse men ser ingen politisk vilja att på allvar försöka vända utvecklingen.

Läs mer och lyssna

Statsbidrag riskerar att öka skillnader mellan skolor

Statsbidrag riskerar att öka skillnader mellan skolor

Förra året införde regeringen ett nytt statsbidrag för att minska klyftorna mellan elever och för att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan skolor och kommuner, det så kallade likvärdighetsbidraget.

Det har stött på hård kritik för att vara krångligt och även för att motverka sitt syfte genom att i själva verket öka skillnaderna mellan kommunerna.

Läs mer i DN

 

 

Nedlåtande föräldrar ger mobbande barn

Nedlåtande föräldrar ger mobbande barn

Barn vars föräldrar är nedlåtande och hånfulla mot dem löper större risk att själva bli mobbare – eller mobbningsoffer. Det visar en ny studie av Uppsalaforskaren Håkan Stattin.

Enligt forskarna ger studien en ökad förståelse för hur föräldrars beteende kan hindra tonåringar från att utveckla bra relationer med jämnåriga.

Läs mer på SVT Nyheter

Rekordmånga mister studiebidrag på grund av skolk

Rekordmånga mister studiebidrag på grund av skolk

Senaste läsåret fick rekordmånga elever studiebidraget indraget för att de skolkat för mycket, enligt nya siffror från CSN.

Under läsåret 2018/2019 fick 29 600 av Sveriges totalt 339 000 gymnasieelever studiebidraget indraget på grund av skolk. Det motsvarar 8,7 procent av alla elever, vilket är en rekordsiffra.

Olovlig frånvaro ökar mer på friskolor än på kommunala skolor. Skolk är vanligare bland pojkar som står för 64 procent av skolket medan 36 procent är flickor.

Läs mer på SR nyheter

Stor oro för skolans framtida finansiering bland skolledare

Oron för den framtida finansieringen av skolan är stor bland kommunala skolpolitiker och rektorer i landet. Det visar en undersökning som presenteras på tisdag men som DN har tagit del av i förväg.

– Det finns ett massivt stöd för att staten ska finansiera skolan, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas riksförbund.

Läs mer i DN

 

 

Tonårsföräldrar positiva till ökat föräldrastöd

Tonårsföräldrar positiva till ökat föräldrastöd

Tonårstiden är den mest intensiva utvecklingsperioden efter spädbarnstiden och föräldrar till tonåringar är lika angelägna om att få stöd i sitt föräldraskap under denna period som när barnen är små. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.

I syfte att främja barn och ungdomars psykiska hälsa har regeringen antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Strategin innehåller både riktat stöd till föräldrar då någon form av problem har uppstått och universellt stöd som brett vänder sig till alla föräldrar.

Läs mer på Göteborgs universitet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan

All utbildning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I denna rapport har vi granskat grundskolorna förutsättningar för detta. Rapporten visar bland annat att huvudmännen behöver utveckla sina insatser och öka stödet till skolorna.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

De viktigaste iakttagelserna:

  • En majoritet av huvudmännen ger lite eller ett begränsat stöd för skolornas arbete med vetenskaplig grund.
  • Nästan en tredjedel av de besökta huvudmännen behöver i stor omfattning utveckla stödet och ge skolorna bättre möjligheter för detta arbete.
  • Cirka en tredjedel av skolorna har valt insatser i utbildningen utan kritiska jämförelser.
  • En majoritet av huvudmännen saknar strukturer för en bred samverkan mellan lärare för att lärarnas erfarenheter ska kunna utvecklas till beprövad erfarenhet.
  • I närmare fjärdedel av de granskade skolorna är ansvarsfördelningen i relation till frågorna otydlig.
  • I flera skolor driver rektor ett medvetet arbete för att integrera valda metoder och arbetssätt.

Läs mer på Skolinspektionen, hämta rapporten

 

Garantin för tidigt stöd

Garantin för tidigt stöd

Den 1 juli 2019 börjar nya bestämmelser i skollagen att gälla. Då införs Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sina behov. Här kan du läsa om vad det innebär i praktiken.

Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer på Skolverket

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Läs mer i Skolvärlden

Ert sparande på barnen drabbar hela samhället

Debattörerna: Gränsen är nådd i förskola, skola och fritidshem
DEBATT. Lördagen den 18 maj kommer Stockholms gator att fyllas av tusentals människor som protesterar mot krav som obetänkt sätts från riksnivå och de nedskärningar som görs på kommunnivå på förskola och skola.

Tvärtemot vad politiker från samtliga partier lovade i valrörelsen läggs istället stora besparingskrav ute i kommunerna.
Förskoleupprorets manifestation kommer tillsammans med Lärarupprorets initiativ, Lärarmarschen, att gå från Sergels torg till Mynttorget.

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal kommer att delta.

Läs mer i Aftonbladet

Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?

Andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet.
I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom. Besvären är alltså mer utbredda bland flickorna, men ökningen är densamma bland pojkarna som bland flickorna. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige.

Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas.

Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

”Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls.”

Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

Läs mer i Dagens Samhälle

Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan S, C, L och MP

Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna

Skolan
Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga
förutsättningar för alla elever att klara skolan.

49. Förbättra kunskaperna i skolan.
50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
51. Tioårig grundskola.
52. Ge rätt stöd i tid.
53. Skapa studiero.
54. Ge likvärdiga förutsättningar.
55. Nya betyg i gymnasieskolan.
56. Reformera lärarutbildningen.

49. Förbättra kunskaperna i skolan.
Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att
stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och
ambition. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019) Möjligheterna för
Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som
kommunala, ska öka (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning 1 januari 2022). Lika
villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav
ska vara styrande (Utredning om kvalitetskrav 2020-2022). Ytterligare insatser kan
prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. Lärarna ska ges
det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i
hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt (Uppdrag
till Skolverket 2019) för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i
läraryrket.

50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
Reformen införs första juli 2020, då det nuvarande försöket upphör.

51. Tioårig grundskola.
Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig
grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

52. Ge rätt stöd i tid.
Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från
tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan.
Förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin. Inför läxhjälpsgaranti och prioriterad
timplan för barn som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Mer tid
måste ges till de nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige för att klara
skolan genom förlängd skolplikt och kortare sommarlov. Det ska vara möjligt för
högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa
högskolekurser. Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når
kunskapsmålen. Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt
stöd i mindre undervisningsgrupp (Uppdrag till Skolverket hösten 2019).
Resursskolor ska utvecklas. Insatser görs för att stärka särskolan. Öka skolans
kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Specialpedagogik
för lärande byggs ut. Fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk ska
fortbildas. Investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem.

53. Skapa studiero.
Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan.
Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler
kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften (Ds hösten 2019. Ny
lagstiftning från 1 januari 2021) Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter.
Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra
yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna (Uppdrag till Skolverket efter
vårändringsbudgeten). Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare
kunna stängas av eller omplaceras (Samma Ds som mobiltelefoner)

54. Ge likvärdiga förutsättningar.
Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för
att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter
samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i
SOU 2018:17 (Färdigt under 2019). Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.
Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel
lägstanivå (Utredning 2020-2021. I kraft 2022). Förslagen i 2018:57 genomförs
(Proposition våren 2020). Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.
Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap
för skolan tas fram.

55. Nya betyg i gymnasieskolan.
Övergå till ämnesbetyg på gymnasiet och reformera
betygssystemet genom att justera reglerna för sammanvägningen av olika
delmoment inom ett betyg i ett ämne, så att ett enstaka lägre resultat i ett
delmoment i ett ämne oftare kan kompenseras med goda resultat i andra
delmoment. Denna förändring ska ske utan att utlösa en ny betygsinflation
(Utredning 2019-2020. I kraft 1 juli 2021).

56. Reformera lärarutbildningen.
Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs.
Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och
fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket
underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner
och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare
parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del
av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).

57. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.
Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En
utredning ska först definiera avgränsningar.

Läs hela utkastet

Så ser föräldrar på gymnasievalet

Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.

Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. Hur väl utbildningens innehåll passar med ens intressen, skolans läge och programutbud, kvaliteten och yrkesskickligheten hos lärarna, kompisars val, vad utbildningen leder till med mera. Men också föräldrarnas synpunkter har betydelse.

När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval är en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Lärarsegregationen växer

Barn till lågutbildade föräldrar undervisas i all större utsträckning av obehöriga lärare. De behöriga lärarna jobbar på skolor där barn med goda förutsättningar går. Det visar Dagens Samhälles granskning. 

Den svenska skolan står inför allt större utmaningar. De senaste veckorna har flera rapporter om skolan presenterats. En majoritet av dem vittnar om att likvärdigheten inom skolsystemet brister och att skolans kompensatoriska uppdrag allt mer kommer på skam.

Tidningen Dagens Samhälles senaste granskning bidrar till den bilden. De har med hjälp av statistik från Skolverket över cirka 1500 högstadieskolor undersökt hur den så kallade pedagogiska segregationen ser ut.

Resultaten visar att glappet mellan skolorna, ökar även gällande andelen behöriga lärare. Under läsåren 2014-2015 och 2017-2018 var nästan var tredje lärare obehörig, men fördelningen skiljer sig stort mellan skolor – och skillnaderna ökar.

Läs mer i dagensarena

Sverige brister när det gäller lik­värdig­het i skolan

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller likvärdigheten i skolan, och ligger sämst till av de nordiska länderna. Sverige hamnar även långt efter länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Det visar en ny rapport från UNICEF som undersöker ojämlikheten i skolan i världens rika länder.

Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har under­sökt hur ojämlik­heten i skolan ser ut i olika faser av skol­åldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskole­åldern mäts andelen barn som går i förskole­klass, medan mät­ningarna för mellan­stadiet och hög­stadiet bygger på skill­naderna i läs­för­ståelse mellan de lägst och högst pres­terande eleverna. Studien under­söker sam­bandet mellan elevernas skol­resultat och faktorer som ursprung, kön, föräl­drars socio­ekonomiska bak­grund samt skol­systemets utform­ning.

Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jäm­förda länder, strax ovan­för den tredje­del som pres­terar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad lik­värdig­het. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekono­miska förut­sätt­ningarna är sämre men där lik­värdig­heten i skol­systemet rankas högre.

– Det är anmärknings­värt att Sverige inte ligger bättre till i en inter­nationell jäm­förelse, efter­som vi har en stark väl­färd. Det är djupt oro­väckande att barn riskerar att fastna i ett livs­långt utanför­skap för att skolan inte klarar av att kompen­sera för de skill­nader som finns i barns livs­villkor, säger Christina Heilborn, program­chef vid UNICEF Sverige.

Läs mer på Unicef.se

Magnus Waller – årets samverkare

Magnus Waller – årets samverkare 2018
För hans idoga arbete med Guldsitsen.

Guldsisten är ett verktyg som användas som  för att skapa tillitsfulla relationer mellan skola och hem. Trots att Guldsitsen som verktyg använts i mer än 10 år är den fullt ut aktuell i mötet mellan elever, föräldrar och lärare i syfte att gå från paternalism till partnerskap.

Läs mer om Magnus och årets samverkare

Snabbguide: Digitala medier på föräldriska.

Snabbguide: Digitala medier på föräldriska.

Hur talar man som vuxen om sociala medier med barn och unga? Här hittar du ett antal snabbguider för vuxna som vill lära sig mer om de ungas digitala vardag.

Snabbguiderna beskriver ett antal olika digitala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk. Alla snabbguider finns även för nedladdning i pdf-format.

Läs mer på Statens Mediaråd

 

Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko

Sigrún Edda Eðvarðsdóttir (tv), ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko. Här välkomnas hon av avgående ordförande Gunn Iren Müller från norska FUG (th).

Sigrún Edda Eðvarðsdóttir (tv), ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko. Här välkomnas hon av avgående ordförande Gunn Iren Müller från norska FUG (th).

Den isländska föräldraorganisationen Heimili og skóli axlar ordförandeskapet för det nordiska samarbetet mellan föräldraorganisationer under de två kommande åren 2018-2020.

De nordiska föräldraföreningarna samarbetar inom ett nätverk som kallas Nordisk Kommitté, NoKo. Nätverket arrangerar en nordisk föräldrakonferens vartannat år.

Hösten 2020 kommer konferensen att ordnas på Island och då kommer deltagarna att höra mera om det framgångsrika förebyggande arbetet som gjorts på Island som lett till minskad användning av rusmedel bland barn och unga.

 

Den 14-15 september träffades nordiska föräldraorganisationer till en konferens i Gardermoen i Norge under ledning av Gunn Iren Müller från norska FUG – Foreldreutvalget for grunnopplæringen.

Under konferensen fick vi höra verksamhetsledare Hrefna Sigurjónsdóttir från isländska Heimili og skóli presentera de häpnadsväckande goda resultaten som det preventiva ungdomsarbetet lett till på Island. Ett mångprofessionellt samarbete i kommunerna, men inte minst med en aktiv insats från isländska föräldrar och föreningar, har lett till en drastisk minskning av användningen av alkohol och droger bland de isländska ungdomarna. Andelen 15-16 åringar som nu uppger att de varit kraftigt berusade under den senaste månaden har sjunkit från 42% för tjugo år sedan till 5% idag. Andelen ungdomar som använder cannabis har sjunkit under samma tidsspann från 17 till 2%.

Inte heller Island är ett paradis, där man kan slå sig till ro gällande det preventiva arbetet, säger Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, som är ordförande för Heimili og skóli. Därför är det viktigt att samla nordiska föräldraorganisationer till diskussion om hur man kan fortsätta utveckla arbetet och hitta nya modeller för att motarbeta att barn och unga far illa.

Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, som nu axlar ordförandeskapet efter för det nordiska samarbetet inom NoKo ser framemot att byta erfarenheter med andra nordiska föräldrar. ”Jag tror att vi föräldrar kan lära oss av varandras erfarenheter trots att det finns olikheter i de nordiska länderna.”

Mera information om nordiskt föräldrasamarbete inom NoKo hittas på:

http://nordiskkomite.org/

Vår integritetspolicy

Vid det här laget har det nog inte undgått någon att den nya EU-förordningen General Data Protection Regulation, ofta förkortad GDPR, börjar tillämpas den 25 maj. Dataskyddsförordningen – som den heter på svenska – ersätter den nuvarande personuppgiftslagen och reglerar hur företag, organisationer och myndigheter får hantera personlig data. Syftet med de nya reglerna är att säkerställa att personuppgifter hanteras på ett säkert och transparent sätt som ger dig som privatperson kontroll över dina uppgifter.

Vi på Föräldraalliansen Sverige vill med anledning av GDPR informera dig om hur vi hanterar dina personuppgifter. I vår integritetsskyddspolicy hittar du all information om hur vi behandlar dina personuppgifter exempelvis i samband med att du blir enskild medlem, anmäler dig till vårt nyhetsbrev eller på annat sätt har kontakt med oss. Vår förhoppning är att du ska känna dig trygg när du lämnar dina uppgifter till oss.

Ta gärna del av vår integritetspolicy här.

Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har några ytterligare frågor eller funderingar. Om du redan nu vet att du inte längre vill ha kvar dina uppgifter hos oss ber vi dig kontakta oss på  webmaster@foraldraalliansen.nu

Nytt lagförslag om barnkonventionen

Den 15 mars beslutar regeringen om en proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. För att barnkonventionen ska få större genomslag föreslår regeringen också en vägledning, ett kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete.

Läs mer på regeringen.se

Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet

Förebyggande i det vardagliga arbetet

Det förebyggande arbetet är en central del i ett fungerande antimobbningsarbete. Ett antal förebyggande komponenter minskar effektivt risken för mobbning i skolan, med starkt stöd i forskningen:

  • fler vuxna ute bland eleverna under rasterna eller på skolgården,
  • utbildning av och information till föräldrarna om mobbningsarbetet i skolan,
  • att göra eleverna delaktiga och engagerade i antimobbningsarbetet,
  • att förbättra lärares ledarskap i klassrummet,
  • att lärare och elever tillsammans i klasserna utarbetar regler mot mobbning.

Läs hela artikeln i Venue, Linköpings Univeristet

Nytt beslut om avgifter i grundskolan

Idag används digitala verktyg i många skolors undervisning. Kostnaden är hög för dessa läromedel och de kan lätt gå sönder. Flera skolor har tagit fram avtal där vårdnadshavarna står som ersättningsskyldiga vid skada. Men vad är det som gäller, ska inte skolan vara avgiftsfri?

– Vi har kommit fram till att skolan i ett avtal inte kan kräva kostnader som är kopplade till skolans läromedel på det sätt som skett i det aktuella ärendet. Inte om skolan lagt upp utbildningen så att eleven ska behöver använda dessa för att ta del av utbildningen, säger Emelie Gustafsson, utredare på Skolinspektionen.

– Elever och vårdnadshavare kan visserligen bli ersättningsskyldiga vid en skada på eller förlust av en lärplatta. Det blir då en civilrättslig fråga som inte regleras i skollagen och som får bedömas i varje enskilt fall, säger Emelie. Men skolan får inte i förväg ställa ytterligare krav på ersättning från en elev och hans eller hennes vårdnadshavare än det som följer av lag eller annan författning.

Läs mer på Skolinspektionen

Förskolan ger inte barn samma chanser till lärande

Sverige har på många sätt en bra förskola, men den är inte likvärdig. På vissa förskolor genomförs inte lärande på ett tydligt, aktivt och medvetet sätt. Konsekvensen blir att alla barn inte får möjlighet att lära och utvecklas så långt möjligt.

Kvalitetsskillnaderna kan inte kopplas till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Skolinspektionens bedömning är istället att de till stor del bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken, skriver Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Läs mer på Dagens Samhälle Debatt

Förslag: Skolor ska kunna straffas med vite för trakasserier

Fridolin: Skolinspektionen får hela ansvaret för att utreda sexuella trakasserier.

Regeringen vill skärpa skollagen så att de skolor som inte tar itu med sexuella trakasserier ska kunna straffas med vite. I dag hanteras den typen av frågor enbart av Diskrimineringsombudsmannen.

Utbildningsministern vill att ansvaret för sexuella trakasserier i framtiden ska utredas av Skolinspektionen.

Läs mer på P4 Stockholmsnytt

Stockholm kritiseras för otillräckligt arbete mot skolkränkningar

Stockholms stads arbete mot kränkande behandling i grundskolorna är otillräckligt.
Den kritiken kommer från Stockholms stadsrevision i en ny rapport.

Läs mer på P4 Radio Stockholm

Revisorernas bedömning
Den sammanfattande bedömningen är att nämnden och skolors rutiner för uppföljning och analys avseende kränkande behandling är otillräcklig.

Vidare bedömer stadsrevisionen att samtliga granskade skolor inte har tillräckliga rutiner för det upptäckande och förebyggande arbetet. I detta arbete behöver också eleverna involveras. Samtliga skolor har dock rutiner för att åtgärda kränkningar. Nämndens anmälningsrutin vad gäller kränkande behandling behöver också efterlevas i större utsträckning.

För övrigt finner stadsrevisionen det anmärkningsvärt att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för uppföljning och analys med tanke på att stadsrevisionen och Skolinspektionen tidigare har identifierat uppföljning och analys som ett centralt och angeläget utvecklingsområde.

Hämta Revisionsrapporten

Fritidshemmens undervisningsuppdrag osynligt

Fritidshemmen har sedan 2010 ett tydligt uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Men fritidshemmens undervisning är ofta osynlig i skolans praktik, eftersom många rektorer inte prioriterar styrning och ledning av verksamheten.

Skolinspektionen publicerar idag en rapport om undervisning i fritidshemmen. Rapporten visar att många rektorer i låg utsträckning arbetar med att tydligt styra och sätta mål för undervisningen i fritidshemmen.

– När skolledningen inte leder och följer upp verksamheten ser vi att det skapar otydligheter kring hur undervisningen på fritidshemmen ska genomföras. Det vi också ser är att fritidshemmen i relativt låg grad samverkar med skolans övriga personal för att komplettera elevernas utveckling i skolan, säger Lena Stadler, utredare och ansvarig för rapporten.

Läs mer på Skolinspektionen

Vobbande tjänstemän vanligt i storstäderna

Varannan privatanställd tjänsteman i Stockholm känner sig allt oftare tvungen att ”vobba”, att jobba hemifrån när barnen är sjuka. En färsk rapport från Unionen bekräftar en tydlig ökning av ”vobbandet”. Många känner att de inte har något val.

Läs mer i DN

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

Det är en rad stora förändringar i skolans värld som träder i kraft under 2018. Till exempel kommer skolplikten börja gälla ett år tidigare än idag, alltså från det kalenderår barnet fyller sex år och skolplikten blir därmed tioårig. Den första omgången med obligatorisk förskoleklass startar höstterminen 2018.

Läs mer i Skolvärlden

Ny rapport: Luft och Miljö 2017 – Barns hälsa

Många barn växer idag upp i miljöer med så dålig luftkvalitet att det påverkar deras framtida hälsa. Trots att luften upplevs som bra på många platser i Sverige, kan hälsan hos barn och ungdomar påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i områden med mycket trafik och vedeldning.

Med den nya rapporten Luft & miljö 2017 – Barns hälsa vill vi att frågan uppmärksammas mer på lokal och regional nivå.

Läs mer på Naturvårdsverket

”Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt”

Barn som uppger att de är ensamma, som saknar socialt umgänge på rasterna, har tre gånger högre risk att få icke godkänt samma år. Det visar vår nya studie som fokuserar på hur elevers sociala sammanhang i skolan påverkar gymnasiebehörigheten, skriver företrädare för Friends och forskare från Örebro universitet.

Läs mer på DN Debatt

Idag publicerar Skolinspektionen rapporten om huvudmännens klagomålshantering

Elever och föräldrar ska enkelt kunna lämna klagomål och synpunkter på skolan om de upplever att det finns problem. Skolinspektionens granskning av 31 huvudmän visar dock att informationen om klagomålshanteringen ofta är svårtillgänglig och att det finns risk för att klagomålen faller mellan stolarna.

  • Information till elever och föräldrar om möjligheten att lämna klagomål är svår att hitta
  • Risk för att klagomål hamnar mellan stolarna
  • Klagomålen sammanställs inte

Läs mer på Skolinspektionen

Föräldraalliansen Sverige accepterar inte att barn utsätts för sexuella trakasserier i skolan.

Vi föräldrar har det yttersta ansvaret för att barnen får den omsorg, omvårdnad och utbildning som krävs med hänsyn till deras ålder och utveckling.

När vi lämnar våra barn till omsorg eller skola måste vi kunna lita på att skolan gör sitt yttersta för att ta sitt omvårdnadsansvar på allvar.

När vi nu blir varse att så många barn i skolan, under skoltid, utsatts för sexuella trakasserier måste vi reagera och agera.

Vi kan inte acceptera att något barn utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Och vi kan inte acceptera att vuxna i skolan inte tar sitt fulla ansvar för att så inte ska ske.

Vi föräldrar har ansvaret för våra barn och tillsammans med skolan och andra aktörer måste vi på alla plan arbeta för nolltolerans.

Stora skillnader i elevernas möjlighet att uppnå målen för utbildningen.

Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambition för grundskolan. Indexet publiceras nu för 12:e gången och vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.

Det alarmerande är att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten 2017 som det var 2006 och åren däremellan.

Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader i elevernas möjlighet att uppnå målen för utbildningen och att dessa orättvisor inte upphör!

Läs hela pressmeddelandet

 

Kommunalt grundskoleindex 2017

Årets bästa grundskolekommun är Dorotea och årets raket är Färgelanda

Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006.

De kvalitetsområden som används är

  • Måluppfyllelse
  • Pedagogisk personal
  • Övriga hälso- och studiefrämjande resurser
  • Fritidshemmen

Här kan du hitta hela listan presenteras i rankingordning, alfabetisk ordning, förändring samt länsvis och kommungruppsvis
Läs mer

Svenska elever bland de bästa på demokrati- och samhällsfrågor

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. Inget av länderna i den internationella undersökningen ICCS 2016 har statistiskt säkerställt bättre resultat än Sverige. Undersökningen visar också att Sverige är ett av de länder där eleverna förbättrat sina resultat mest jämfört med den förra undersökningen från 2009.

 

– Det är ett glädjande styrkebesked. Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta. Att unga har bra kunskaper i samhällsfrågor är mycket viktigt. Det är i skolan vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Läs mer på Skolverket

Föräldrar kritiska mot konsultrektorer

Föräldraalliansen Sverige är mycket bekymrad över den ökande användningen av inhyrda konsultrektorer, som P4 Stockholm rapporterat om de senaste dagarna.

 

Gabriella Mattson, som är pressansvarig för Föräldraalliansen, anser att det är framförallt långsiktigheten i arbetet som blir lidande.

Läs mer på SR P4 Stockholm

Många föräldrar oroliga för att deras barn ska dricka alkohol på föräldrafria fester

I en undersökning som IQ genomfört bland 2927 föräldrar i samtliga 21 län, med barn mellan 13–17 år, svarar knappt 9 av 10 (88 procent) att de tror att det är vanligt att tonåringar under 18 år dricker alkohol i samband med föräldrafria fester. 17 procent av de tillfrågade föräldrarna tror att det är vanligt att deras egna tonårsbarn dricker alkohol i samband med föräldrafria fester.

I samband med höstlovet och halloween ökar risken för att ungdomar kommer i kontakt med, och konsumerar, alkohol. Inför det stundande höstlovet är det därför viktigt att man som förälder pratar med sina barn om alkohol och diskuterar vilka regler som gäller vid eventuella föräldrafria fester.

Läs mer på IQ.se

Listan med regler för föräldrar skrotas

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare.
Men regellistan skrotades av högsta skolchefen.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

Påstridiga föräldrar som lägger sig i undervisningen har blivit ett växande arbetsmiljöproblem för landets lärare. I fjol genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning på området som visar att en majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar – framför allt när det gäller läxor, undervisningsupplägg och betygsättningen.

I Stockholm hade man hittat ett eget sätt för att vända den tråkiga trenden – en regellista för elevernas föräldrar. Flera Stockholmsskolor tog tillsammans fram en lista med nio punkter för hur vårdnadshavarna förväntas bete sig mot skolan.

Listan innehåller bland annat att man förväntar sig att föräldrar ”möter skolans personal med respekt, tillit och vänlighet, talar positivt om skolan inför ditt barn, litar på att personalen arbetar professionellt och respekterar dem som myndighetsutövare till exempel vid betygssättning”.

Läs mer I Skolvärlden

 

Kommentar:
Det är stor skillnad mellan en regellista för elevernas föräldrar och ett förväntansdokument.

Föräldraalliansen verkar för en god samverkan mellan föräldrarna och skolan.

Vi kommer gärna, tillsammans  med skolan och eleverna, överens  om hur vi ska uppföra oss mot varandra, vilka roller vi har samt hur och när vi ska samverka.
Detta kan vi gärna sammanställa i dokument som beskriver hur vi förväntar oss att samverka i skolan ska gå till – Ett samverkansdokument.

Men regellistor för föräldrar– det betackar vi oss för.

”Alliansen och SD sviker barnen i skolan”

Det är med ilska och bestörtning vi nu ser att Allianspartierna och Sverigedemokraterna tar avstånd från förslaget på en läsa-, skriva-, räknagaranti. Detta utan att ha en enda konkret idé om vad som ska göras i stället för att säkra ett tidigt stöd, skriver ett flertal debattörer.

Läs mer på SvD Debatt

Svårt för fritidshem att kompensera för barns olika livsvillkor

Trots formulerade likvärdighetsideal riskerar fritidshem att upprätthålla och reproducera strukturella skillnader i barns liv. Boendesegregationen har gett homogena grupper vad gäller social bakgrund. Dessutom försvårar mycket stora grupper för personalen att erbjuda god pedagogisk verksamhet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läs mer

European Day of Parents and Schools 2017 – 10 October

Join the celebration of #ParentsAndSchools Day on 10 October, organise an event in your school or publish your videos on social media. This years main topics are career guidance, inclusion and 21st century education.

On 10 October, as on the second Tuesday of every October, Europe celebrates the European Day of Parents and Schools since 2002. Initiated by the European Parents’ Association (EPA), this day is used to highlight the importance of parents and teachers working together for the benefit of children.

Events are organised all over Europe by parents’ organisations, often supported by their respective national Ministries of Education. In the past few years European-level celebrations were joined by members of the European Parliament and education organisations such as ESHA or OBESSU (Organising Bureau of Secondary School Student Unions).

Läs mer

”Staten ska ta större ansvar för skolor med stora behov”

Skolkommissionen pekar på behovet av en tydligare ansvarsfördelning. Professionen ska äga tillit och ansvar för det pedagogiska arbetet och vägvalen. Staten ska ansvara för att varje huvudman har de förutsättningar som krävs för att ge alla elever goda kunskaper oavsett bostadsort och hemförhållanden, skriver Gustav Fridolin (MP).

Detta är helt i enlighet med vad Föräldraalliansen anser.

Läs mer på DN-Debatt

Satsningar inom utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2018

Här presenteras några av regeringens satsningar på utbildningsområdet i 2018 års budgetproposition.

  • Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan
  • Statsbidraget för att stärka föräldrars delaktighet i barns lärande
  • Simskola årskurs 6–9
  • Läsa, skriva, räkna
  • Obligatorisk förskoleklass
  • Satsningar för nyanlända
  • Yrkesprogram med högskolebehörighet
  • Estetiskt ämne på nationella program
  • Kulturskoleklivet

Läs mer på regeringen.se

Proposition från Regeringen: Skolstart vid sex års ålder

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Det föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018.

Läs hela på regeringen.se

Föräldraalliansen Sverige stöder i huvudsak Skolkommitténs förslag

Vi föräldrar har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosett. Vi har också skyldighet att se till att barnet får den tillsyn som behövs samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning.

Vidare ska vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Vår uppfattning är att en god samverkan mellan föräldrar och utbildningsväsendet skapar de bästa förutsättningarna för barns utveckling, hälsa och lärande.

Trots utredningens omfångsrika titel konstaterar vi att föräldrar/vårdnadshavare inte har varit deltagare i kommitténs arbete och att vår enda uppgift, enligt kommitténs förslag, är att välja skola.

Vi finner detta djupt otillfredsställande.

Hämta hela yttrandet

 

 

Ordet är fritt – men behöver du säga allt du tänker?

Publiceringsdatum: 2017-08-21

Här delar några av Sveriges mest kända serietecknare och författare med sig av sina berättelser om näthat – och sina strategier att hantera det.

Den här serieboken är ett nytt sätt att berätta om flickors och kvinnors utsatthet på nätet. Boken skildrar näthat och sexism med hjälp av humor. Omslaget pryds av handbollsspelaren Linnéa Claeson, tecknad av serietecknaren Johan Unenge, som också skildrar varför hon tagit upp kampen mot näthatarna.

Läs mer – hämta som PDF på Statens Mediaråd

Skolstart – elevens rätt i skolan

Din rätt i skolan

Läs mer på Skolinspektionen

Var fjärde ung har blivit utsatt för kränkningar från en annan elev det senaste året.

Friendsrapporten släpps varje år i samband med skolstarten. I årets rapport har 43 337 barn i åk F-9 svarat på frågor om mobbning och kränkningar.

Resultaten i korthet

  • 25 % har utsatts för kränkningar från andra elever (27 % av tjejerna, 16 % killarna)
  • 10 % har blivit kränkta av någon i skolpersonalen
  • 10 % har blivit utsatta för mobbning
  • 23 % av barnen i åk F3 är oroliga för att bli ensamma på rasten
  • Skolans otryggaste platser är: toaletter, omklädningsrum, korridorer

Friendsrapporten

Samhällsförlusten vid skolmisslyckande

Den här rapporten, från Skandia, Idéer för livet, belyser kostnaden för det 14 000 elever som inte klarar gymnasiet varje år och hur det påverkar samhällsekonomin.

Rapporten i korthet:

  • Genomförda gymnasiestudier är numera ett minimikrav för de flesta jobb.
  • 1 av 10 klarar inte gymnasiet (ca 14 000 elever i varje årskull).
  • Samhällsförlusten för dessa elever uppgår till totalt ca 53 miljarder under den årskullens arbetsliv.
  • Hälften av förlusten drabbar enskilda och hälften drabbar det offentliga genom förlorade skatteintäkter.
  • Kostnaderna finns nedbrutna per kommun och region att ta del av.
Samhällsförlusten av skolmisslyckande och värdet av att rädda fler i varje årskull

Hämta hela rapporten som pdf på Skandia, Ideer för livet

 

Regeringen tar nästa steg för att göra barnkonventionen till lag

Regeringen tar nästa steg för att göra barnkonventionen till lag

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen.

Läs mer

Mobbing utanför skolan

Säger lagen att alla måste få vara med i idrottslaget? När är skolan skyldig att ingripa? Så kan vuxna hjälpa.

Mårten Schultz, prisbelönt juridikprofessor, svarar på frågor om nätkommentarer, pranks, smygfilmning och mycket annat i Statens medieråds juridikserie. I korta filmer för pedagoger och andra vuxna ges tips och råd till alla som vill veta hur man kan stoppa kränkningar av barn och unga på nätet. Med reporter Anna Fagerström.

Läs mer på Statens Mediaråd

Skolverkets lägesbedömning 2017

Lärarnas och förskollärarnas arbetsmiljö behöver förbättras för att fler ska vilja bli lärare, stanna kvar i, och återvända till yrket. Kommuner och fristående skolor behöver bli bättre på att utforma undervisningen utifrån elevers olika behov. Att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever är också ett prioriterat område som vi lyfter fram i lägesbedömningen 2017.
Läs mer på Skolverket

En av fyra föräldrar glömmer nätpratet

Internet har kommit att utgöra en betydande del av barn och ungas vardag. Idag ägnar 62 % av alla 13–16-åringar mer än tre timmar om dagen åt internet, en siffra som drygt fördubblats sedan 2010. Samtidigt anger var fjärde ungdom i samma åldersgrupp att deras föräldrar aldrig pratar med dem om internet. Det visar Statens medieråds senaste rapport, Ungar & Medier 2017.

Läs pressmeddelande från surfalugnt.se

Småungar & medier 2017

I ”Småungar & medier 2017” redovisas resultaten från undersökningen av medievanorna bland barn 0–8 år. Här har föräldrar till barn mellan 0 och 8 år tillfrågats om barnens medievardag och om vårdnadshavarnas attityder kring barnens medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan.

Läs mer, hämta rapporten, på Statens mediaråd.

Skolkommissionens slutbetänkande

Skolkommissionen har avslutat sitt uppdrag.

Skolkommissionen tillsattses 2015 och har haft i uppdrag att lämna förslag på hur höjda kunskapsresultat kan uppnås, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten öka i den svenska skolan. Skolkommissionen har bland annat samlat företrädare för lärare, rektorer och elever samt forskare. Kommissionens förslag utgår bland annat från OECD:s slutgiltiga rekommendationer från den granskning de gjort av den svenska skolan.

Läs artikel på regeringen.se

Hämta slutbetänkandet

Informationsmaterial med anledning av Skolkommissionens slutbetänkande

Youmo ny sajt för barn/unga som är 13 till 20 år

Om Youmo

Youmo.se är en sajt för barn/unga som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen, sex och hälsa. De kan också läsa om jämställdhet, sina rättigheter och hur de kan få hjälp att må bra.

På Youmo kan de se bilder och filmer och läsa på arabiska, dari, somaliska, svenska eller tigrinska. De kan också hitta kontaktuppgifter till alla Sveriges ungdomsmottagningar.

Youmo är en del av UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet. De som ansvarar för Youmo och UMO är landsting och regioner. Det är de som har hand om vård och hälsa i Sverige.

Läs mer

Om UMO

UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner.

UMO

BRIS nya rapport om barn och ungas psykiska hälsa

Bris årsrapporter tas fram för att belysa det som barn berättar för Bris, och rapporterna ska särskilt lyfta problematik eller ämnen som är ofta förekommande och som samhället behöver fokusera på för att tillgodose barnets rättigheter. I årets rapport är fokus den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga

Hämta rapporten

Nio av tio skolor slarvar med arbetsmiljön

Ohälsosam arbetsbelastning, hot och våld, bullriga ljudmiljöer och dålig ventilation är några av arbetsmiljöproblemen för personal och elever i skolan. Det visar rapporten om en treårig inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket genomfört i grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

Skolan är landets största arbetsplats eftersom både skolpersonal och elever omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Totalt har arbetsmiljön i drygt 30 procent av landets 6 000 skolor inspekterats under åren 2013-2016. Inspektörer har även träffat 300 skolhuvudmän för att undersöka och föra en dialog kring rutiner som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Nu är det upp till politiker och de högsta cheferna inom skolan att ta sitt arbetsgivaransvar för resterande 70 procent av grund- och gymnasieskolor i landet. Eleverna är våra framtida arbetstagare och skolan är en av deras första arbetsplatser och bör kännetecknas av en sund och säker arbetsmiljö för både lärare och elever, säger Pia Zätterström, tillsynschef vid Arbetsmiljöverket.

Läs mer på arbetsmiljöverket – hämta rapporten

Föräldraalliansen säger nej till vinstuttag från friskolor

Föräldraalliansen verkar för en likvärdig utbildning med hög kvalitet och lika villkor för offentligt driva och fristående skolor. Vi delar också uppfattningen att offentliga medel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott ska återföras till den verksamhet där de uppstått.

I linje med detta är det vår uppfattning att det inte bör tillåtas vinstutdelning i offentligt finansierade, fristående verksamheter inom skolväsendet.

Sverige är det enda land i vår närhet som tillåter vinstuttag från fristående skolor med offentlig finansiering.

En internationell utblick visar att det är möjligt att det svenska utbildningssystemet skulle kunna inkludera en betydande andel, inte vinstutdelande, fristående skolor där associationsform kan vara t.ex. svb-bolag (aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning), ideell förening, stiftelse eller kooperation.

Läs hela vårt yttrande över SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden.
Foraldraalliansen-yttrande-ordning-och-reda-i-valfarden

Så kan förskolan bli ännu bättre

Skolverket:

I våra nya allmänna råd tydliggör vi hur förskolan systematiskt bör följa upp allt från personalens utbildningsnivå till barngruppernas storlek. Detta eftersom vi vet att detta är en viktig grundbult för att höja kvalitén i verksamheten och öka måluppfyllelsen. Andra områden som tydliggörs är hur introduktionen för nya förskolebarn och övergången till andra skolformer ska gå till. Dessutom redogör vi kommunernas ansvar att granska fristående förskolor.

Läs mer på Skolverket

Idag öppnar Orostelefonen

Från och med den 1 februari är det Rädda Barnen som ansvarar för Orostelefonen, på uppdrag av Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Syftet är att kunna ge stöd och hjälp till anhöriga som känner oro för att närstående dras till en våldsbejakande extremistisk rörelse.

Verksamheten gick tidigare under namnet nationella stödlinjen som drevs av Röda Korset. Orostelefonen behåller numret 020-100 200.

Läs mer

Likvärdighetsagendan

LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har presenterat en gemensam agenda för att ge alla elever i olika kommuner och skolor samma chans att nå kunskapsmålen. Likvärdighetsagendan är resultatet av ett långvarigt samarbetsprojekt och är en unik överenskommelse med 25 skarpa förslag för att komma till rätta med de brister i likvärdighet som präglar dagens svenska skola.

Läs mer

God Jul & Gott Nytt År

God Jul & Gott Nytt År

Styrelsen tackar alla medlemmar, föräldrar och samverkanspartners för verksamhetsåret.
Nu ladder vi om inför 2017!

Ny hemsida och trassel med e-posten

Just nu lanserar vi lite försiktigt vår nya hemsida.
Vi ber om ursäkt om det ställer till problem för de som t.ex. prenumererar på våra nyheter.

De senaste dagarna har inte vår epost fungerat som den ska.
Nu ska all vara OK igen
Har ni försökt nå oss vi mejl de senaste dagarna ber vi er att göra ett nytt försök.

Har ni synpunkteter, frågor eller funderingar – hör gärna av er till
webmaster@foraldraalliansen.nu

 

PISA-2015

PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik

För första gången sedan PISA-undersökningarna startade visar kunskapsresultaten för de svenska 15-åringarna på en uppgång. I PISA 2015 är deras genomsnittliga resultat högre än OECD-genomsnittet i läsförståelse och på samma nivå som OECD-genomsnittet i naturvetenskap och matematik.
Läs mer på Skolverket
Läs mer på OECD/PISA

TIMSS 2015

TIMSS 2015

Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015 visar ett trendbrott. Efter försämringar i tidigare undersökningar så förbättras nu tre av fyra resultat. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen. Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

Läs mer på Skolverket

Bli medlem

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

Läs mer – bli medlem

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Namn
E-post

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng