Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Beskedet: Skolorna öppnar igen

I höst kommer gymnasieeleverna att kunna återvända till skolorna igen.

Rekommendationen att bedriva undervisning på distans på gymnasier och eftergymnasiala utbildningar upphör den 15 juni, det beskedet gav statsminister Stefan Löfven idag.

– Det är glädjande idag att kunna meddela att till hösten kommer gymnasieskolor, högskolor, universitet och annan vuxenutbildning att kunna återgå till en mer ordinarie verksamhet.

Det här är ett bra besked för elever och skolpersonal, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Läs mer på SR Ekot

Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt?

 

Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh från Göteborgs universitet, genomföra en fördjupad nulägesanalys som utgångspunkt för skolans fortsatta utvecklingsarbete.

Läs mer på Ifokus

Elever i kläm i urval till svenska som andraspråk

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

Ämnet svenska som andraspråk ska enligt skollagen ordnas för bland annat elever som har ett annat modersmål än svenska om så behövs.

Läs mer på SR Nyheter

Så blir årets studentfiranden i landet

Hur årets studenter får springa ut och fira att gymnasietiden är slut ser annorlunda ut i olika delar av landet. I Stockholm och Göteborg är utspringen inställda. Men i Lund, Luleå och Avesta finns mer kreativa alternativ, där man försökt jobba sig runt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer på SVT Nyheter

Kommunen bröt mot skollagen – dyr historia för Eskilstuna

Eskilstuna kommun bröt mot skollagen när den skar ner på de så kallade tilläggsbeloppen till behövande elever. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom.

Kommunen har skurit ner på detta i takt med att ekonomin försämrats, men så får det inte gå till, enligt domen. Stödet ska beräknas utifrån elevens stödbehov menar domstolen.

Läs mer på P4 Sörmland

Foto: Annizeth Åberg/Sveriges Radio

120 miljoner kronor ska ge fler möjlighet att delta i lovskola

BIld av Cole Stivers från Pixabay

För många elever har coronapandemin gjort det svårare att nå skolans kunskapskrav. Nu föreslår regeringen att 120 miljoner kronor öronmärks till lovskola för att ge elever bättre förutsättningar att nå kunskapskraven. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Läs pressmeddelande från utbildningsdepartementet

Tillfälligt stopp för firande på studentflak

Transportstyrelsen har på begäran från Folkhälsomyndigheten tillfälligt upphävt bestämmelserna som möjliggjort firande på studentflak, karnevalståg eller motsvarande. Det innebär bland annat att årets studentkorteger på flak inte är tillåtna.

Från och med den 15 maj är det inte tillåtet att åka på studentflak, eller som det uttrycks i föreskriften: färdas på lastbilsflak eller släpvagn som dras av lastbil, traktor eller motorredskap i samband med skolavslutning, karnevalståg eller motsvarande.

Läs mer på Transportstyrelsen

Skolavslutningar 2020

I år måste vi alla hjälpas åt att bromsa spridningen av covid-19. Det innebär att skolavslutningarna denna vårtermin måste se annorlunda ut i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasiesärskolan. Detta gäller alltså de skolformer som inte berörs av den generella rekommendationen om distansundervisning.

Större gemensamma ceremonier, samlingar eller aktiviteter för samtliga elever i en årskurs eller för hela skolan ska inte anordnas.

Om skolavslutningar i begränsad form anordnas ska endast enskilda klasser eller andra avgränsade grupper samlas för exempelvis betygsutdelning eller social samvaro. Rektorn ska göra en särskild lokal riskbedömning och vidta lämpliga åtgärder för att minimera risken för smittspridning i samband med skolavslutningen.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

HPV-vaccination till alla barn i årskurs 5

Från och med i höst kommer alla elever i årskurs 5 att erbjudas vaccination mot HPV.

Nu har Folkhälsomyndigheten fattat beslut om den föreskriftsändring som krävs för att erbjuda vaccinationen också till pojkar. Detta ger ett mer jämlikt program som på sikt förebygger ytterligare 120–130 HPV-relaterade cancerfall om året.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens (2010:800) bestämmelser om ledighet, fullgörande av skolplikten på annat sätt och upphörande av skolplikten vid varaktig vistelse utomlands inte tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner.

Riksrevisionen anser att Statens skolinspektion inte har utövat någon tillsyn över hur bestämmelserna tillämpas och att Statens skolverk inte har tagit fram tillräckligt med stöd och vägledning.

Läs mer på Utbildningsdepartementet

Skolverkets tre scenarion inför höstterminen

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarion.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Gymnasielärare runt om i landet kämpar för att distansundervisningen under coronapandemin ska bli ett så bra alternativ som möjligt till den vanliga skolgången. Såväl utbildningsministern som lärarfack och skoldebattörer talar om vikten av att sänka förväntningarna på skolan den här våren.

Läs mer i Skolvärlden

Ministerns besked: ”Festen är inställd – inga stora baler, studentskivor eller studentflak

Utbildningsminister Anna Ekström (S) varnar för att årets student kommer bli annorlunda än tidigare år.
– Det kommer inte bli stora utspring till jublande folkhav av släktingar och vänner, det kommer inte vara stora baler, studentskivor, studentflak och andra stora fester, säger Ekström.
Samtidigt säger Folkhälsomyndigheten att utspring är tillåtna – så länge de kan genomföras på ett säkert sätt.

Läs mer på SVT Nyheter

Från den 25 april kan du som förälder få ersättning om du behöver vara hemma från jobbet till följd av att ditt barns förskola eller skola stängs med anledning av covid-19.

Ersättningen blir cirka 90 procent av den ersättning du brukar få om du vabbar när ditt barn är sjukt. Detta gäller från och med den 25 april och gäller som längst till 30 september 2020.

Du får ersättning för vab om skolan eller förskolan stängs:

  • på smittskyddsläkares eller Folkhälsomyndighetens rekommendation
  • när verksamheten ligger i ett riskområde som Folkhälsomyndigheten har spärrat av
  • när verksamheten inte kan bedrivas på grund av att stora delar av personalen är sjuk
    efter beslut från regeringen

Du ansöker om ersättning för vab/tillfällig föräldrapenning på Mina sidor.
Under anledning, välj Annan anledning, sedan Förskola/skola stängd på grund av covid-19.


https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder

Försäkringskassan Förälder på Facebook

”Skolor ratar barn med adhd och diabetes”

Barn med adhd och diabetes typ 1 väljs bort när föräldrar kontaktar svenska skolor och frågar om möjligheterna att få plats i den obligatoriska förskolan för sexåriga barn. Det skriver tre forskare.

Läs mer på SvD Debatt

Med hjälp av ett fältexperiment studeras diskriminering mot barn med ADHD och diabetes typ-1 vars föräldrar undersöker möjligheten för dem att få plats i den obligatoriska förskoleklassen för 6-åringar. Resultaten visar att framför allt privata utförare väljer bort barn med funktionsnedsättning och att det främst är barn med ADHD som drabbas.

Läs mer på Institutet för näringslivsforskning

En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

I detta betänkande redovisar Utredningen om en mer likvärdig skola uppdraget att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.

Hämta hela utredningen

Hämta presentationsbilder

 Se presskonferens på regeringens YouTubekanal

Utredningen föreslår bland annat att:

Ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar införs och administreras av Skolverket. Det fria skolvalet, dvs. att vårdnadshavarna kan lämna önskemål, ska behållas. Det ska även fortsatt finnas en garanti för elever att bli placerade vid en kommunal skolenhet i närhet till hemmet om vårdnadshavaren inte önskar en annan skola.

Möjliga urvalsgrunder till skolor förändras och regleras. När det finns fler sökande än platser vid en skola ska huvudmannen kunna välja att använda någon eller några av urvalsgrunderna syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot eller skolspår (för enskilda huvudmän verksamhetsmässigt samband). En huvudman ska också kunna välja att ge elever lika möjligheter att få en plats, dvs. att ett randomiserat urval görs bland de elever som önskar en viss skola.

En förändring ska genomföras av hur ersättningen till enskilda huvudmän, den s.k. skolpengen, beräknas. Avdrag ska göras för de merkostnader som uppstår p.g.a. att olika huvudmän har olika ansvar. Kommunen har, till skillnad från enskilda huvudmän, ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever, något utredningen funnit genererar betydande merkostnader över tid.

Flertalet riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag till skolan. Sektorsbidraget ska stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet. Resultatet av handlingsplanen ska följas upp och redovisas och Skolverket ska följa och stödja huvudmännens arbete. Staten föreslås också skjuta till ytterligare 3 miljarder kronor till sektorsbidraget.

Skolverket bör etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region. Genom en tydlig regional närvaro kan en starkare samlad kapacitet för att genomföra skolans uppdrag åstadkommas samtidigt som samarbetet på regional nivå mellan huvudmän, såväl kommunala som enskilda, och staten inklusive t.ex. universitet och högskolor underlättas. Detta är särskilt nödvändigt för att skolor med svaga resultat, mätt i förhållande till skolans förutsättningar eller elevernas faktiska kunskapsresultat, snabbare ska kunna identifieras och insatser vidtas.

    Ökade möjligheter för fjärr- eller distansundervisning vid frånvaro kan underlätta för elever och lärare

    Regeringen har nu fattat ett beslut som gör det möjligt att ge fjärr- eller distansundervisning när en skola är öppen som vanligt men elever eller lärare är hemma med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer avseende sjukdomen covid-19.

    Det gäller exempelvis elever och lärare med milda symtom på smitta som i vanliga fall hade varit i skolan.

    Läs mer på regeringen.se

    Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

    I en nyutkommen analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige:

    Att lärarbehörighet och lärartäthet har störst betydelse i skolor med svagare socioekonomisk profil.

    Att vinstdrivande friskolor underpresterar svagt jämfört med kommunala skolor, speciellt i skolor med svagare socioekonomisk profil.

    Att icke vinstdrivande friskolor är jämbördiga med kommunala generellt men presterar något bättre i skolor med svag socioekonomisk profil.

    Att skolkonkurrens leder till sämre resultat, speciellt för de socioekonomiskt svaga skolorna.

    Att Stockholm, Göteborg och Malmö har bättre resultat än övriga landet på grund av socioekonomiska bakgrundsvariabler

    Per Kornhall bloggar

    Läs mer i Skolvärlden

    Barn hålls hemma trots öppna skolor

    • Trots att grundskolorna håller öppet och att skolplikt råder, så väljer en del föräldrar att hålla sina barn hemma på grund av coronaviruset.
    • Hur tänker föräldrarna? Och vad gör skolorna åt frånvaron?
    • Hör Ia Almström som har haft sina barn hemma i över två veckor, Göran Åkesson, rektor på skolan Mimergården i Östersund och Maria Olausson, undervisningsråd Skolverket.

    Lyssna på P1 morgon

    Uppåt för finsk inkludering

    En bidragande orsak till ­Finlands välkända skolframgångar är ­­special­pedagogikens­ betydelse för elevens hela skolgång. Man sätter tidigt in resurser. Tanken är att ­ingen ska halka efter.
    – Ofta planerar vi skolgången redan när barnen går i förskolan, säger rektor Juha Hirvonen i ­Helsingfors.

    Läs mer på SPECIAL PEDAGOGIK

    Flera grundskolor stänger helt eller delvis efter påsk

    Såväl privata huvudmän som kommuner går över till distansundervisning i grundskolan. Anledningen är lärarnas extrema arbetsbelastning när stora delar av personalen är hemma.

     

    Mängden lärare som tvingas vara hemma på grund av sjukdomssymptom eller sina barns symptom är på sina håll så stor att huvudmännen väljer att dra i nödbromsen och stänga ner delar av verksamheten.

    Såväl Haninge som Solna kommun meddelar att de delvis går över till distansundervisning på grundskolan efter påsklovet. Täby friskola och Jensen education är exempel på fristående huvudmän som är igång med distansundervisning på sina grundskolor. Samtliga anger personalbrist och hög arbetsbelastning som grund till besluten.

    Läs mer i Skolvärlden

    Gymnasiet kan snart öppna för vissa elever

    Gymnasieskolorna kan snart öppna för vissa elevgrupper vid vissa tillfällen. Det blir alltså möjligt att göra avsteg från distansundervisningen.

    – Men jag vill betona att det alltid ska ske i små grupper och för att klara vissa moment, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

    Till veckan, eller efter lovet för dem som redan gått på påskledighet, kan gymnasieskolorna ställa om från att vara helt stängda till att vara delvis öppna.

    Läs mer på SR.se

    Ändring av förordning om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta

    Informationsmaterialet beskriver de ändringar som är gjorda i förordning (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta, som beslutades den 2 april.

    Läs mer på regeringen.se

    Förordningsmotiv för förordning om ändring i förordningen (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss smitta Fm 2020:4

    Publicerad 04 april 2020

    Denna förordning innebär bland annat att en skola ska kunna vara delvis stängd. Utbildning kan därmed bedrivas med en mindre andel elever närvarande i skolans lokaler, samtidigt som övrig undervisning sker via fjärr eller distans, så länge det inte äventyrar smittskyddsarbetet. Bestämmelserna blir tillämpliga vid en rekommendation från Folkhälsomyndigheten.

    Förordningen träder i kraft den 6 april 2020.

    Läs mer på regeringen.se

    Sveriges skolor får bättre möjligheter att hantera effekter av coronaviruset

    Regeringen förbereder för ett läge där skolor stängs och har i dag beslutat om tillfälliga bestämmelser för skolor som efter bland annat beslut från expertmyndighet måste hållas stängda för att förhindra smittspridning.

    Ansvaret för att minska takten i smittspridningen ligger hos Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkarna. En huvudman kan stänga en skola bland annat på basis av bedömningar från dessa.

    Från och med måndag den 16 mars får huvudmännen utökade möjligheter att med stöd av en förordning anpassa skolverksamheten, till exempel genom att erbjuda fjärr- eller distansundervisning.

    Regeringen kan enligt skollagen vid vissa extraordinära händelser i fredstid meddela de föreskrifter som behövs för att garantera elever den utbildning de har rätt till. Den förordning som regeringen har beslutat om kan tillämpas i fyra olika situationer. Det handlar om när en huvudman på grund av coronaviruset håller eller har hållit en skola stängd:

    • på grund av att en så stor andel av personalen är frånvarande med anledning av coronaviruset att det inte går att bedriva verksamheten,
    • efter samråd med smittskyddsläkare för att motverka smittspridning,
    • därför att skolan ligger i ett område som Folkhälsomyndigheten beslutat ska vara avspärrat, eller
    • på grund av en rekommendation från Folkhälsomyndigheten.

     Läs hela pressmeddelande på Regeringens hemsida

    Årets samverkare 2019

    Föräldraalliansen Sverige samverkanspris för år 2019 tilldelas Marc Möller och Spånga Basket för initiativet Skolbasket.
    För hans och Spånga baskets fantastiska satsning med Skolbasket.

    Initiativet ger barnen mer fysisk och rolig rörelse under skoldagen. Det svetsar samman elever från flera klasser i flera skolor.

    Med tydligt ledarskap om vem som coachar lagen och ovärderlig hjälp att promenera med alla barn från skolorna till träningen har Marc gjort basketen inte bara till en samverkansmotor utan också tillgängliggjort en sport som annars hade varit omöjlig för många barn att få ta del.

    Marc har tillsammans med skolorna sett till att rätt barn går till rätt träning och att de är laddade med energi då basket-eleverna får äta extra tidigt mellis på basket-dagarna. En liten men o så viktig detalj.

    Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan mellan skola, föräldrar och idrottsrörelsen i framtiden!

    Läs mer

    Insatser i skolan kan minska psykiska problem

    Universella, skolbaserade insatser som syftar till att stärka skolbarns psykologiska motståndskraft kan minska förekomsten av depressiva symtom, inåt- och utåtvända psykiska problem och allmänna psykiska besvär.

    Skolan har därmed potential att bidra till minskad förekomst av psykiska problem bland barn och unga genom att stärka deras psykologiska motståndskraft. Det framgår av en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i serien Utblick folkhälsa.

    Informationen riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

    Läs mer

    Skolmarscher mot nedskärningar

    För första gången har lärare, föräldrar, rektorer och fler yrkesgrupper i skolan gått samman och bildat upprorsgrupper med tusentals medlemmar som samlar sig i gemensamt motstånd mot kommunernas nedskärningar.

    Nästa år planeras nedskärningarna bli större än vanligt, och kommunernas planer är att det ska fortsätta att bantas på skolan de närmaste åren. Samtidigt lovar politiker bättre skolresultat, förbättringar i skolans arbetsmiljö och att läraryrket ska bli attraktivare.

    Rörelsen växer snabbt och nås genom Facebook i grupperna:
    Lärarupproret, Skolledarupproret, Fritidshemsupproret, Syvupproret och Skolföräldrarupproret

    Den 12 och 13 oktober arrangeras marscher över hela landet.
    För närvarande är marscher klara för start i 11 städer, från Piteå till Trelleborg. Marscherna annonseras via Facebook evenemang, sök med ordet Skolmarschen Ortsnamn, eller gå med i en av upprorsgrupperna!

    Här kan du hämta affischer för repektive ort och manifestet.

    Skolbudgeten 2020 – hela listan

    Storsatsning på lärarassistenter, men mindre likvärdighetspengar än annonserat. Samtidigt minskar antalet riktade bidrag med tre. Lärarnas tidning listar skolbudgeten för 2020.

    Läs mer i Lärarnas tidning

    Ekström om budgeten – tvingas backa från skollöften

    Riktade statsbidrag slås ihop under nästa år för att fler kommuner ska kunna söka. Samtidigt skjuter regeringen upp stora skolsatsningar och tvingas backa från vallöften.

    Läs mer på Alltinget

    Skyldigheter och möjligheter när en elev saknas

    Under sommarlovet riskerar många barn och ungdomar att bli bortgifta under utlandsresor. Det kan handla om barn och unga som har förts ut ur landet och där lämnats kvar mot sin vilja. Skolbänkar kan stå tomma när höstterminen börjar. Tillsammans kan vi se till att detta inte sker.

    ​Länsstyrelserna har tidigare tagit fram material för att belysa skyldigheter och möjligheter för att förhindra att en elev saknas vid skolstart och vill nu sprida materialet på nytt inför sommarlovet. Kampanjen är framtagen av Länsstyrelsen Östergötland på uppdrag av regeringen.

    På webbplatsen hedersfortryck.se hittar du mer information, filmer och affischer för spridning

    Unga med attityd 2019, del 3

    Hälsa, fritid och framtid

     Allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa. Rapporten visar att tjejer i större utsträckning än killar har symptom på psykisk ohälsa och skillnaderna mellan könen ökar över tid. Den visar även att det är vanligare att tjejer upplever att fritiden inte räcker till, medan det
    bland killar tvärt om är en större andel som upplever att de har för
    mycket fritid. Detta är några av de saker som framkommer i studien. Rapporten beskriver även för första gången ungas attityder till religion och trosuppfattning.

     Rapporten är den tredje och sista delen av den sjätte nationella
    attityd- och värderingsstudien som gjorts bland unga i Sverige. Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16–29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.

    Läs mer – hämta rapport

     

     

     

     

     

     

    Ensamma elever mer utsatta för mobbning

    Nästan var fjärde elev i årskurs 3-9 känner sig ensam i skolan. Dessa elever är i mycket högre grad också utsatta för mobbning, kränkningar och otrygghet. Många av de ensamma eleverna har lågt förtroende för vuxenvärlden och var femte i årskurs 6-9 känner inte att de har någon vuxen att vända sig till om de blir illa behandlade.

    Läs mer i Friendsrapporten 2019

     

     

    Lyssna på Emma Leijnses sommarprogram.

    Emma Leijnse arbetar på Sydsvenska Dagbladet och är en av landets mest profilerade skol- och utbildningsreportrar.

    Hon uttrycker med stor insikt och skicklighet sin bild av utbildning och skola i Sverige.

    Verkligen värt att lyssna på

    ”Många av vår tids brännande politiska frågor – gängkriminalitet, otrygghet, psykisk ohälsa, utanförskap, extremism å växande antidemokratiska krafter – har en stark koppling till att misslyckas i skolan”, konstaterar Emma Leijnse men ser ingen politisk vilja att på allvar försöka vända utvecklingen.

    Läs mer och lyssna

    Statsbidrag riskerar att öka skillnader mellan skolor

    Förra året införde regeringen ett nytt statsbidrag för att minska klyftorna mellan elever och för att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan skolor och kommuner, det så kallade likvärdighetsbidraget.

    Det har stött på hård kritik för att vara krångligt och även för att motverka sitt syfte genom att i själva verket öka skillnaderna mellan kommunerna.

    Läs mer i DN

     

     

    Nedlåtande föräldrar ger mobbande barn

    Barn vars föräldrar är nedlåtande och hånfulla mot dem löper större risk att själva bli mobbare – eller mobbningsoffer. Det visar en ny studie av Uppsalaforskaren Håkan Stattin.

    Enligt forskarna ger studien en ökad förståelse för hur föräldrars beteende kan hindra tonåringar från att utveckla bra relationer med jämnåriga.

    Läs mer på SVT Nyheter

    Rekordmånga mister studiebidrag på grund av skolk

    Senaste läsåret fick rekordmånga elever studiebidraget indraget för att de skolkat för mycket, enligt nya siffror från CSN.

    Under läsåret 2018/2019 fick 29 600 av Sveriges totalt 339 000 gymnasieelever studiebidraget indraget på grund av skolk. Det motsvarar 8,7 procent av alla elever, vilket är en rekordsiffra.

    Olovlig frånvaro ökar mer på friskolor än på kommunala skolor. Skolk är vanligare bland pojkar som står för 64 procent av skolket medan 36 procent är flickor.

    Läs mer på SR nyheter

    Stor oro för skolans framtida finansiering bland skolledare

    Oron för den framtida finansieringen av skolan är stor bland kommunala skolpolitiker och rektorer i landet. Det visar en undersökning som presenteras på tisdag men som DN har tagit del av i förväg.

    – Det finns ett massivt stöd för att staten ska finansiera skolan, säger Åsa Fahlén som är ordförande för Lärarnas riksförbund.

    Läs mer i DN

     

     

    Tonårsföräldrar positiva till ökat föräldrastöd

    Tonårstiden är den mest intensiva utvecklingsperioden efter spädbarnstiden och föräldrar till tonåringar är lika angelägna om att få stöd i sitt föräldraskap under denna period som när barnen är små. Det visar en studie gjord vid Göteborgs universitet.

    I syfte att främja barn och ungdomars psykiska hälsa har regeringen antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Strategin innehåller både riktat stöd till föräldrar då någon form av problem har uppstått och universellt stöd som brett vänder sig till alla föräldrar.

    Läs mer på Göteborgs universitet

    Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan

    All utbildning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I denna rapport har vi granskat grundskolorna förutsättningar för detta. Rapporten visar bland annat att huvudmännen behöver utveckla sina insatser och öka stödet till skolorna.

    Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

    De viktigaste iakttagelserna:

    • En majoritet av huvudmännen ger lite eller ett begränsat stöd för skolornas arbete med vetenskaplig grund.
    • Nästan en tredjedel av de besökta huvudmännen behöver i stor omfattning utveckla stödet och ge skolorna bättre möjligheter för detta arbete.
    • Cirka en tredjedel av skolorna har valt insatser i utbildningen utan kritiska jämförelser.
    • En majoritet av huvudmännen saknar strukturer för en bred samverkan mellan lärare för att lärarnas erfarenheter ska kunna utvecklas till beprövad erfarenhet.
    • I närmare fjärdedel av de granskade skolorna är ansvarsfördelningen i relation till frågorna otydlig.
    • I flera skolor driver rektor ett medvetet arbete för att integrera valda metoder och arbetssätt.

    Läs mer på Skolinspektionen, hämta rapporten

     

    Garantin för tidigt stöd

    Den 1 juli 2019 börjar nya bestämmelser i skollagen att gälla. Då införs Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sina behov. Här kan du läsa om vad det innebär i praktiken.

    Läs mer på Specialpedagogiska skolmyndigheten

    Läs mer på Skolverket

    Nya lagar och regler för skolan träder i kraft

    Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

    Läs mer i Skolvärlden

    Ert sparande på barnen drabbar hela samhället

    Debattörerna: Gränsen är nådd i förskola, skola och fritidshem
    DEBATT. Lördagen den 18 maj kommer Stockholms gator att fyllas av tusentals människor som protesterar mot krav som obetänkt sätts från riksnivå och de nedskärningar som görs på kommunnivå på förskola och skola.

    Tvärtemot vad politiker från samtliga partier lovade i valrörelsen läggs istället stora besparingskrav ute i kommunerna.
    Förskoleupprorets manifestation kommer tillsammans med Lärarupprorets initiativ, Lärarmarschen, att gå från Sergels torg till Mynttorget.

    Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal kommer att delta.

    Läs mer i Aftonbladet

    Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?

    Andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet.
    I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

    År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom. Besvären är alltså mer utbredda bland flickorna, men ökningen är densamma bland pojkarna som bland flickorna. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige.

    Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas.

    Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.

    Läs mer på Folkhälsomyndigheten

    “Välutbildade anmäler, lågutbildade anmäls.”

    Kontakten mellan skolan och föräldrar ser olika ut på olika håll, visar ett forskningsprojekt i Malmö. I Vellinge anmäler föräldrarna skolan, men i utsatta områden som Rosengård är det skolor med omvittnade brister som anmäler föräldrarna – till Socialtjänsten. Det skriver Laid Bouakaz, skolforskare på Malmö universitet.

    Läs mer i Dagens Samhälle

    Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan S, C, L och MP

    Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna

    Skolan
    Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga
    förutsättningar för alla elever att klara skolan.

    49. Förbättra kunskaperna i skolan.
    50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
    51. Tioårig grundskola.
    52. Ge rätt stöd i tid.
    53. Skapa studiero.
    54. Ge likvärdiga förutsättningar.
    55. Nya betyg i gymnasieskolan.
    56. Reformera lärarutbildningen.

    49. Förbättra kunskaperna i skolan.
    Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att
    stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och
    ambition. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019) Möjligheterna för
    Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som
    kommunala, ska öka (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning 1 januari 2022). Lika
    villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav
    ska vara styrande (Utredning om kvalitetskrav 2020-2022). Ytterligare insatser kan
    prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. Lärarna ska ges
    det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i
    hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt (Uppdrag
    till Skolverket 2019) för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i
    läraryrket.

    50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
    Reformen införs första juli 2020, då det nuvarande försöket upphör.

    51. Tioårig grundskola.
    Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig
    grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

    52. Ge rätt stöd i tid.
    Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från
    tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan.
    Förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin. Inför läxhjälpsgaranti och prioriterad
    timplan för barn som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Mer tid
    måste ges till de nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige för att klara
    skolan genom förlängd skolplikt och kortare sommarlov. Det ska vara möjligt för
    högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa
    högskolekurser. Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når
    kunskapsmålen. Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt
    stöd i mindre undervisningsgrupp (Uppdrag till Skolverket hösten 2019).
    Resursskolor ska utvecklas. Insatser görs för att stärka särskolan. Öka skolans
    kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Specialpedagogik
    för lärande byggs ut. Fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk ska
    fortbildas. Investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem.

    53. Skapa studiero.
    Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan.
    Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler
    kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften (Ds hösten 2019. Ny
    lagstiftning från 1 januari 2021) Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter.
    Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra
    yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna (Uppdrag till Skolverket efter
    vårändringsbudgeten). Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare
    kunna stängas av eller omplaceras (Samma Ds som mobiltelefoner)

    54. Ge likvärdiga förutsättningar.
    Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för
    att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter
    samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i
    SOU 2018:17 (Färdigt under 2019). Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och
    kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.
    Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel
    lägstanivå (Utredning 2020-2021. I kraft 2022). Förslagen i 2018:57 genomförs
    (Proposition våren 2020). Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.
    Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap
    för skolan tas fram.

    55. Nya betyg i gymnasieskolan.
    Övergå till ämnesbetyg på gymnasiet och reformera
    betygssystemet genom att justera reglerna för sammanvägningen av olika
    delmoment inom ett betyg i ett ämne, så att ett enstaka lägre resultat i ett
    delmoment i ett ämne oftare kan kompenseras med goda resultat i andra
    delmoment. Denna förändring ska ske utan att utlösa en ny betygsinflation
    (Utredning 2019-2020. I kraft 1 juli 2021).

    56. Reformera lärarutbildningen.
    Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs.
    Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och
    fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket
    underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner
    och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare
    parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del
    av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).

    57. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.
    Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En
    utredning ska först definiera avgränsningar.

    Läs hela utkastet

    Så ser föräldrar på gymnasievalet

    Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.

    Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. Hur väl utbildningens innehåll passar med ens intressen, skolans läge och programutbud, kvaliteten och yrkesskickligheten hos lärarna, kompisars val, vad utbildningen leder till med mera. Men också föräldrarnas synpunkter har betydelse.

    När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval är en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

    Läs mer

    Lärarsegregationen växer

    Barn till lågutbildade föräldrar undervisas i all större utsträckning av obehöriga lärare. De behöriga lärarna jobbar på skolor där barn med goda förutsättningar går. Det visar Dagens Samhälles granskning. 

    Den svenska skolan står inför allt större utmaningar. De senaste veckorna har flera rapporter om skolan presenterats. En majoritet av dem vittnar om att likvärdigheten inom skolsystemet brister och att skolans kompensatoriska uppdrag allt mer kommer på skam.

    Tidningen Dagens Samhälles senaste granskning bidrar till den bilden. De har med hjälp av statistik från Skolverket över cirka 1500 högstadieskolor undersökt hur den så kallade pedagogiska segregationen ser ut.

    Resultaten visar att glappet mellan skolorna, ökar även gällande andelen behöriga lärare. Under läsåren 2014-2015 och 2017-2018 var nästan var tredje lärare obehörig, men fördelningen skiljer sig stort mellan skolor – och skillnaderna ökar.

    Läs mer i dagensarena

    Sverige brister när det gäller lik­värdig­het i skolan

    Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller likvärdigheten i skolan, och ligger sämst till av de nordiska länderna. Sverige hamnar även långt efter länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Det visar en ny rapport från UNICEF som undersöker ojämlikheten i skolan i världens rika länder.

    Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har under­sökt hur ojämlik­heten i skolan ser ut i olika faser av skol­åldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskole­åldern mäts andelen barn som går i förskole­klass, medan mät­ningarna för mellan­stadiet och hög­stadiet bygger på skill­naderna i läs­för­ståelse mellan de lägst och högst pres­terande eleverna. Studien under­söker sam­bandet mellan elevernas skol­resultat och faktorer som ursprung, kön, föräl­drars socio­ekonomiska bak­grund samt skol­systemets utform­ning.

    Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jäm­förda länder, strax ovan­för den tredje­del som pres­terar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad lik­värdig­het. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekono­miska förut­sätt­ningarna är sämre men där lik­värdig­heten i skol­systemet rankas högre.

    – Det är anmärknings­värt att Sverige inte ligger bättre till i en inter­nationell jäm­förelse, efter­som vi har en stark väl­färd. Det är djupt oro­väckande att barn riskerar att fastna i ett livs­långt utanför­skap för att skolan inte klarar av att kompen­sera för de skill­nader som finns i barns livs­villkor, säger Christina Heilborn, program­chef vid UNICEF Sverige.

    Läs mer på Unicef.se

    Magnus Waller – årets samverkare

    Magnus Waller – årets samverkare 2018
    För hans idoga arbete med Guldsitsen.

    Guldsisten är ett verktyg som användas som  för att skapa tillitsfulla relationer mellan skola och hem. Trots att Guldsitsen som verktyg använts i mer än 10 år är den fullt ut aktuell i mötet mellan elever, föräldrar och lärare i syfte att gå från paternalism till partnerskap.

    Läs mer om Magnus och årets samverkare

    Snabbguide: Digitala medier på föräldriska.

    Hur talar man som vuxen om sociala medier med barn och unga? Här hittar du ett antal snabbguider för vuxna som vill lära sig mer om de ungas digitala vardag.

    Snabbguiderna beskriver ett antal olika digitala medier och hur ungdomar använder de olika plattformarna för att kommunicera. De tar också upp vilka skyldigheter och rättigheter användarna har juridiskt, vilka personuppgifter som sparas och hur man gör om man vill lämna ett socialt nätverk. Alla snabbguider finns även för nedladdning i pdf-format.

    Läs mer på Statens Mediaråd

     

    Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko

    Sigrún Edda Eðvarðsdóttir (tv), ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko. Här välkomnas hon av avgående ordförande Gunn Iren Müller från norska FUG (th).

    Sigrún Edda Eðvarðsdóttir (tv), ordförande för Heimili og skóli på Island är ny ordförande i Noko. Här välkomnas hon av avgående ordförande Gunn Iren Müller från norska FUG (th).

    Den isländska föräldraorganisationen Heimili og skóli axlar ordförandeskapet för det nordiska samarbetet mellan föräldraorganisationer under de två kommande åren 2018-2020.

    De nordiska föräldraföreningarna samarbetar inom ett nätverk som kallas Nordisk Kommitté, NoKo. Nätverket arrangerar en nordisk föräldrakonferens vartannat år.

    Hösten 2020 kommer konferensen att ordnas på Island och då kommer deltagarna att höra mera om det framgångsrika förebyggande arbetet som gjorts på Island som lett till minskad användning av rusmedel bland barn och unga.

     

    Den 14-15 september träffades nordiska föräldraorganisationer till en konferens i Gardermoen i Norge under ledning av Gunn Iren Müller från norska FUG – Foreldreutvalget for grunnopplæringen.

    Under konferensen fick vi höra verksamhetsledare Hrefna Sigurjónsdóttir från isländska Heimili og skóli presentera de häpnadsväckande goda resultaten som det preventiva ungdomsarbetet lett till på Island. Ett mångprofessionellt samarbete i kommunerna, men inte minst med en aktiv insats från isländska föräldrar och föreningar, har lett till en drastisk minskning av användningen av alkohol och droger bland de isländska ungdomarna. Andelen 15-16 åringar som nu uppger att de varit kraftigt berusade under den senaste månaden har sjunkit från 42% för tjugo år sedan till 5% idag. Andelen ungdomar som använder cannabis har sjunkit under samma tidsspann från 17 till 2%.

    Inte heller Island är ett paradis, där man kan slå sig till ro gällande det preventiva arbetet, säger Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, som är ordförande för Heimili og skóli. Därför är det viktigt att samla nordiska föräldraorganisationer till diskussion om hur man kan fortsätta utveckla arbetet och hitta nya modeller för att motarbeta att barn och unga far illa.

    Sigrún Edda Eðvarðsdóttir, som nu axlar ordförandeskapet efter för det nordiska samarbetet inom NoKo ser framemot att byta erfarenheter med andra nordiska föräldrar. ”Jag tror att vi föräldrar kan lära oss av varandras erfarenheter trots att det finns olikheter i de nordiska länderna.”

    Mera information om nordiskt föräldrasamarbete inom NoKo hittas på:

    http://nordiskkomite.org/

    Vår integritetspolicy

    Vid det här laget har det nog inte undgått någon att den nya EU-förordningen General Data Protection Regulation, ofta förkortad GDPR, börjar tillämpas den 25 maj. Dataskyddsförordningen – som den heter på svenska – ersätter den nuvarande personuppgiftslagen och reglerar hur företag, organisationer och myndigheter får hantera personlig data. Syftet med de nya reglerna är att säkerställa att personuppgifter hanteras på ett säkert och transparent sätt som ger dig som privatperson kontroll över dina uppgifter.

    Vi på Föräldraalliansen Sverige vill med anledning av GDPR informera dig om hur vi hanterar dina personuppgifter. I vår integritetsskyddspolicy hittar du all information om hur vi behandlar dina personuppgifter exempelvis i samband med att du blir enskild medlem, anmäler dig till vårt nyhetsbrev eller på annat sätt har kontakt med oss. Vår förhoppning är att du ska känna dig trygg när du lämnar dina uppgifter till oss.

    Ta gärna del av vår integritetspolicy här.

    Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har några ytterligare frågor eller funderingar. Om du redan nu vet att du inte längre vill ha kvar dina uppgifter hos oss ber vi dig kontakta oss på  webmaster@foraldraalliansen.nu

    Nytt lagförslag om barnkonventionen

    Den 15 mars beslutar regeringen om en proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. För att barnkonventionen ska få större genomslag föreslår regeringen också en vägledning, ett kunskapslyft och ett fortsatt systematiskt transformeringsarbete.

    Läs mer på regeringen.se

    Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet

    Förebyggande i det vardagliga arbetet

    Det förebyggande arbetet är en central del i ett fungerande antimobbningsarbete. Ett antal förebyggande komponenter minskar effektivt risken för mobbning i skolan, med starkt stöd i forskningen:

    • fler vuxna ute bland eleverna under rasterna eller på skolgården,
    • utbildning av och information till föräldrarna om mobbningsarbetet i skolan,
    • att göra eleverna delaktiga och engagerade i antimobbningsarbetet,
    • att förbättra lärares ledarskap i klassrummet,
    • att lärare och elever tillsammans i klasserna utarbetar regler mot mobbning.

    Läs hela artikeln i Venue, Linköpings Univeristet

    Nytt beslut om avgifter i grundskolan

    Idag används digitala verktyg i många skolors undervisning. Kostnaden är hög för dessa läromedel och de kan lätt gå sönder. Flera skolor har tagit fram avtal där vårdnadshavarna står som ersättningsskyldiga vid skada. Men vad är det som gäller, ska inte skolan vara avgiftsfri?

    – Vi har kommit fram till att skolan i ett avtal inte kan kräva kostnader som är kopplade till skolans läromedel på det sätt som skett i det aktuella ärendet. Inte om skolan lagt upp utbildningen så att eleven ska behöver använda dessa för att ta del av utbildningen, säger Emelie Gustafsson, utredare på Skolinspektionen.

    – Elever och vårdnadshavare kan visserligen bli ersättningsskyldiga vid en skada på eller förlust av en lärplatta. Det blir då en civilrättslig fråga som inte regleras i skollagen och som får bedömas i varje enskilt fall, säger Emelie. Men skolan får inte i förväg ställa ytterligare krav på ersättning från en elev och hans eller hennes vårdnadshavare än det som följer av lag eller annan författning.

    Läs mer på Skolinspektionen

    Förskolan ger inte barn samma chanser till lärande

    Sverige har på många sätt en bra förskola, men den är inte likvärdig. På vissa förskolor genomförs inte lärande på ett tydligt, aktivt och medvetet sätt. Konsekvensen blir att alla barn inte får möjlighet att lära och utvecklas så långt möjligt.

    Kvalitetsskillnaderna kan inte kopplas till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Skolinspektionens bedömning är istället att de till stor del bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken, skriver Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

    Läs mer på Dagens Samhälle Debatt

    Förslag: Skolor ska kunna straffas med vite för trakasserier

    Fridolin: Skolinspektionen får hela ansvaret för att utreda sexuella trakasserier.

    Regeringen vill skärpa skollagen så att de skolor som inte tar itu med sexuella trakasserier ska kunna straffas med vite. I dag hanteras den typen av frågor enbart av Diskrimineringsombudsmannen.

    Utbildningsministern vill att ansvaret för sexuella trakasserier i framtiden ska utredas av Skolinspektionen.

    Läs mer på P4 Stockholmsnytt

    Stockholm kritiseras för otillräckligt arbete mot skolkränkningar

    Stockholms stads arbete mot kränkande behandling i grundskolorna är otillräckligt.
    Den kritiken kommer från Stockholms stadsrevision i en ny rapport.

    Läs mer på P4 Radio Stockholm

    Revisorernas bedömning
    Den sammanfattande bedömningen är att nämnden och skolors rutiner för uppföljning och analys avseende kränkande behandling är otillräcklig.

    Vidare bedömer stadsrevisionen att samtliga granskade skolor inte har tillräckliga rutiner för det upptäckande och förebyggande arbetet. I detta arbete behöver också eleverna involveras. Samtliga skolor har dock rutiner för att åtgärda kränkningar. Nämndens anmälningsrutin vad gäller kränkande behandling behöver också efterlevas i större utsträckning.

    För övrigt finner stadsrevisionen det anmärkningsvärt att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för uppföljning och analys med tanke på att stadsrevisionen och Skolinspektionen tidigare har identifierat uppföljning och analys som ett centralt och angeläget utvecklingsområde.

    Hämta Revisionsrapporten

    Fritidshemmens undervisningsuppdrag osynligt

    Fritidshemmen har sedan 2010 ett tydligt uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Men fritidshemmens undervisning är ofta osynlig i skolans praktik, eftersom många rektorer inte prioriterar styrning och ledning av verksamheten.

    Skolinspektionen publicerar idag en rapport om undervisning i fritidshemmen. Rapporten visar att många rektorer i låg utsträckning arbetar med att tydligt styra och sätta mål för undervisningen i fritidshemmen.

    – När skolledningen inte leder och följer upp verksamheten ser vi att det skapar otydligheter kring hur undervisningen på fritidshemmen ska genomföras. Det vi också ser är att fritidshemmen i relativt låg grad samverkar med skolans övriga personal för att komplettera elevernas utveckling i skolan, säger Lena Stadler, utredare och ansvarig för rapporten.

    Läs mer på Skolinspektionen

    Vobbande tjänstemän vanligt i storstäderna

    Varannan privatanställd tjänsteman i Stockholm känner sig allt oftare tvungen att ”vobba”, att jobba hemifrån när barnen är sjuka. En färsk rapport från Unionen bekräftar en tydlig ökning av ”vobbandet”. Många känner att de inte har något val.

    Läs mer i DN

    Nya skollagar 2018: Detta gäller

    Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
    Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

    Det är en rad stora förändringar i skolans värld som träder i kraft under 2018. Till exempel kommer skolplikten börja gälla ett år tidigare än idag, alltså från det kalenderår barnet fyller sex år och skolplikten blir därmed tioårig. Den första omgången med obligatorisk förskoleklass startar höstterminen 2018.

    Läs mer i Skolvärlden

    Ny rapport: Luft och Miljö 2017 – Barns hälsa

    Många barn växer idag upp i miljöer med så dålig luftkvalitet att det påverkar deras framtida hälsa. Trots att luften upplevs som bra på många platser i Sverige, kan hälsan hos barn och ungdomar påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i områden med mycket trafik och vedeldning.

    Med den nya rapporten Luft & miljö 2017 – Barns hälsa vill vi att frågan uppmärksammas mer på lokal och regional nivå.

    Läs mer på Naturvårdsverket

    ”Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt”

    Barn som uppger att de är ensamma, som saknar socialt umgänge på rasterna, har tre gånger högre risk att få icke godkänt samma år. Det visar vår nya studie som fokuserar på hur elevers sociala sammanhang i skolan påverkar gymnasiebehörigheten, skriver företrädare för Friends och forskare från Örebro universitet.

    Läs mer på DN Debatt

    Idag publicerar Skolinspektionen rapporten om huvudmännens klagomålshantering

    Elever och föräldrar ska enkelt kunna lämna klagomål och synpunkter på skolan om de upplever att det finns problem. Skolinspektionens granskning av 31 huvudmän visar dock att informationen om klagomålshanteringen ofta är svårtillgänglig och att det finns risk för att klagomålen faller mellan stolarna.

    • Information till elever och föräldrar om möjligheten att lämna klagomål är svår att hitta
    • Risk för att klagomål hamnar mellan stolarna
    • Klagomålen sammanställs inte

    Läs mer på Skolinspektionen

    Föräldraalliansen Sverige accepterar inte att barn utsätts för sexuella trakasserier i skolan.

    Vi föräldrar har det yttersta ansvaret för att barnen får den omsorg, omvårdnad och utbildning som krävs med hänsyn till deras ålder och utveckling.

    När vi lämnar våra barn till omsorg eller skola måste vi kunna lita på att skolan gör sitt yttersta för att ta sitt omvårdnadsansvar på allvar.

    När vi nu blir varse att så många barn i skolan, under skoltid, utsatts för sexuella trakasserier måste vi reagera och agera.

    Vi kan inte acceptera att något barn utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Och vi kan inte acceptera att vuxna i skolan inte tar sitt fulla ansvar för att så inte ska ske.

    Vi föräldrar har ansvaret för våra barn och tillsammans med skolan och andra aktörer måste vi på alla plan arbeta för nolltolerans.

    Stora skillnader i elevernas möjlighet att uppnå målen för utbildningen.

    Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambition för grundskolan. Indexet publiceras nu för 12:e gången och vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.

    Det alarmerande är att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten 2017 som det var 2006 och åren däremellan.

    Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader i elevernas möjlighet att uppnå målen för utbildningen och att dessa orättvisor inte upphör!

    Läs hela pressmeddelandet

     

    Kommunalt grundskoleindex 2017

    Årets bästa grundskolekommun är Dorotea och årets raket är Färgelanda

    Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006.

    De kvalitetsområden som används är

    • Måluppfyllelse
    • Pedagogisk personal
    • Övriga hälso- och studiefrämjande resurser
    • Fritidshemmen

    Här kan du hitta hela listan presenteras i rankingordning, alfabetisk ordning, förändring samt länsvis och kommungruppsvis
    Läs mer

    Svenska elever bland de bästa på demokrati- och samhällsfrågor

    Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor. Inget av länderna i den internationella undersökningen ICCS 2016 har statistiskt säkerställt bättre resultat än Sverige. Undersökningen visar också att Sverige är ett av de länder där eleverna förbättrat sina resultat mest jämfört med den förra undersökningen från 2009.

     

    – Det är ett glädjande styrkebesked. Svenska elever och lärare har anledning att vara stolta. Att unga har bra kunskaper i samhällsfrågor är mycket viktigt. Det är i skolan vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle byggt på respekt för mänskliga rättigheter, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

    Läs mer på Skolverket

    Föräldrar kritiska mot konsultrektorer

    Föräldraalliansen Sverige är mycket bekymrad över den ökande användningen av inhyrda konsultrektorer, som P4 Stockholm rapporterat om de senaste dagarna.

     

    Gabriella Mattson, som är pressansvarig för Föräldraalliansen, anser att det är framförallt långsiktigheten i arbetet som blir lidande.

    Läs mer på SR P4 Stockholm

    Många föräldrar oroliga för att deras barn ska dricka alkohol på föräldrafria fester

    I en undersökning som IQ genomfört bland 2927 föräldrar i samtliga 21 län, med barn mellan 13–17 år, svarar knappt 9 av 10 (88 procent) att de tror att det är vanligt att tonåringar under 18 år dricker alkohol i samband med föräldrafria fester. 17 procent av de tillfrågade föräldrarna tror att det är vanligt att deras egna tonårsbarn dricker alkohol i samband med föräldrafria fester.

    I samband med höstlovet och halloween ökar risken för att ungdomar kommer i kontakt med, och konsumerar, alkohol. Inför det stundande höstlovet är det därför viktigt att man som förälder pratar med sina barn om alkohol och diskuterar vilka regler som gäller vid eventuella föräldrafria fester.

    Läs mer på IQ.se

    Listan med regler för föräldrar skrotas

    Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare.
    Men regellistan skrotades av högsta skolchefen.
    – Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

    Påstridiga föräldrar som lägger sig i undervisningen har blivit ett växande arbetsmiljöproblem för landets lärare. I fjol genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning på området som visar att en majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar – framför allt när det gäller läxor, undervisningsupplägg och betygsättningen.

    I Stockholm hade man hittat ett eget sätt för att vända den tråkiga trenden – en regellista för elevernas föräldrar. Flera Stockholmsskolor tog tillsammans fram en lista med nio punkter för hur vårdnadshavarna förväntas bete sig mot skolan.

    Listan innehåller bland annat att man förväntar sig att föräldrar ”möter skolans personal med respekt, tillit och vänlighet, talar positivt om skolan inför ditt barn, litar på att personalen arbetar professionellt och respekterar dem som myndighetsutövare till exempel vid betygssättning”.

    Läs mer I Skolvärlden

     

    Kommentar:
    Det är stor skillnad mellan en regellista för elevernas föräldrar och ett förväntansdokument.

    Föräldraalliansen verkar för en god samverkan mellan föräldrarna och skolan.

    Vi kommer gärna, tillsammans  med skolan och eleverna, överens  om hur vi ska uppföra oss mot varandra, vilka roller vi har samt hur och när vi ska samverka.
    Detta kan vi gärna sammanställa i dokument som beskriver hur vi förväntar oss att samverka i skolan ska gå till – Ett samverkansdokument.

    Men regellistor för föräldrar– det betackar vi oss för.

    ”Alliansen och SD sviker barnen i skolan”

    Det är med ilska och bestörtning vi nu ser att Allianspartierna och Sverigedemokraterna tar avstånd från förslaget på en läsa-, skriva-, räknagaranti. Detta utan att ha en enda konkret idé om vad som ska göras i stället för att säkra ett tidigt stöd, skriver ett flertal debattörer.

    Läs mer på SvD Debatt

    Svårt för fritidshem att kompensera för barns olika livsvillkor

    Trots formulerade likvärdighetsideal riskerar fritidshem att upprätthålla och reproducera strukturella skillnader i barns liv. Boendesegregationen har gett homogena grupper vad gäller social bakgrund. Dessutom försvårar mycket stora grupper för personalen att erbjuda god pedagogisk verksamhet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

    Läs mer

    European Day of Parents and Schools 2017 – 10 October

    Join the celebration of #ParentsAndSchools Day on 10 October, organise an event in your school or publish your videos on social media. This years main topics are career guidance, inclusion and 21st century education.

    On 10 October, as on the second Tuesday of every October, Europe celebrates the European Day of Parents and Schools since 2002. Initiated by the European Parents’ Association (EPA), this day is used to highlight the importance of parents and teachers working together for the benefit of children.

    Events are organised all over Europe by parents’ organisations, often supported by their respective national Ministries of Education. In the past few years European-level celebrations were joined by members of the European Parliament and education organisations such as ESHA or OBESSU (Organising Bureau of Secondary School Student Unions).

    Läs mer

    ”Staten ska ta större ansvar för skolor med stora behov”

    Skolkommissionen pekar på behovet av en tydligare ansvarsfördelning. Professionen ska äga tillit och ansvar för det pedagogiska arbetet och vägvalen. Staten ska ansvara för att varje huvudman har de förutsättningar som krävs för att ge alla elever goda kunskaper oavsett bostadsort och hemförhållanden, skriver Gustav Fridolin (MP).

    Detta är helt i enlighet med vad Föräldraalliansen anser.

    Läs mer på DN-Debatt

    Satsningar inom utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2018

    Här presenteras några av regeringens satsningar på utbildningsområdet i 2018 års budgetproposition.

    • Unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan
    • Statsbidraget för att stärka föräldrars delaktighet i barns lärande
    • Simskola årskurs 6–9
    • Läsa, skriva, räkna
    • Obligatorisk förskoleklass
    • Satsningar för nyanlända
    • Yrkesprogram med högskolebehörighet
    • Estetiskt ämne på nationella program
    • Kulturskoleklivet

    Läs mer på regeringen.se

    Proposition från Regeringen: Skolstart vid sex års ålder

    Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Det föreslås att skolplikten för barn bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig.

    Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018.

    Läs hela på regeringen.se

    Bli medlem

    Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

    Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

    Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

    Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

    Läs mer – bli medlem

    Nyhetsbrev

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev
    Namn
    E-post

    Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

    Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

    Stäng