Lördag i Almedalen
Lördag, och dagen då vi skall avsluta årets vecka för Föräldraalliansens del. Gårdagens stöld i tältet av våra anteckningar var visserligen en stor besvikelse för oss och värre för förbundet än den syn som mötte oss denna morgon. Men nu fann vi tältet nära nog vandaliserat. Någon, troligen några, hade varit inne och vält omkull allt löst utom borden, spridit ut broschyrer och annat över golvet och stulit några tröjor och de godisförpackningar som fanns kvar efter vår frågetävling.
Dessutom hade någon skrivit ”Tack för godiset!” på tältets whyteboard-tavla.
Det var ju artigt och därför nöjer jag mig lika artigt med att begränsa mig till att hoppas att man satte åtminstone en karamell i halsen när tjuvgodset skulle inmundigas.
Återstod med andra ord inte mycket mer än att packa ihop tältet redan tidig förmiddag och istället koncentrera sig på att njuta av resten av dagen i det nu frikostiga solskenet.
Ikväll, medan vi åker ombord på färjan härifrån, talar Göran Hägglund i Almedalen. Han kommer noga att anknyta en del till Håkan Juholts tal från fredagen.
Det talet, och kanske Jimmie Åkessons på söndag, får vi lyssna till via SVT istället. Annars har det varit roligt att få lyssna till samtliga talare på plats i den gröna dalen. Så kul att jag gärna stannat ett par dagar till, bara för stämningen
|

|
Fredag i Almedalen
Socialdemokraternas dag i Almedalen började illa för oss i Föräldraalliansens tält. När vi kom till platsen på morgonen hade någon tagit sig in i tältet och stulit, ingenting annat men våra anteckningar från dagarna hittills i veckan. En stor besvikelse för oss naturligtvis, eftersom böckerna innehöll massor med kontaktuppgifter till entusiastiska föräldrar, försäldrar i behov av hjälp och support och många andra intressanta uppgifter från samtal med media, lärare och skolledare.
Annars var dagen lika bra som de tidigare, vad besökare och trevliga samtal beträffar. Däremot hade antalet besökare tunnats ut rejält och även många utställare hade packat ihop sina tält och gett sig av. Slutet på Almedalsveckan började närma sig och liksom förra året blir det glesare och glesare de sista två, tre dagarna.
Partiledartalet innebar förstås den nya ledaren för Socialdemokraterna, Håkan Juholt, vilken vi sett under dagen och kvällen innan då han ofta promenerat omkring i staden och tagit sig tid att stanna, hälsa och prata med folk.
Förväntningarna från de socialdemokratiska väljarna var givetvis stora och publiken ungefär lika månghövdad som vid statsministerns tal på måndagkvällen.
Förväntningarna från många jag talade med var att han skulle hålla ett humoristiskt tal med flera bredsidor mot sina belackare, men det lät han vara.
Däremot kom många tidiga vallöften, om återreglering av avreglerade verksamheter som apotek och elleverantörer, om lagstiftning om garanterade heltidsjobb och om att årskurs 9-ungdomar i en socialdemokratisk regering skulle garanteras minst tre veckor sommmarjobb.
Jag skulle tro att den, av moderaterna, nyligen installerade hemsidan som skulle beräkna kostnaderna för oppositionens vallöften gick varm under själva talet.
Men partiordförande Juholt lovade att inget av de löften som avgavs var bristfälligt finansierade på idéstadiet.
En särskild kommentar fick vi också om kravet på minskad moms på krogbesök, en fråga som kom att bli väldigt högprioriterad under veckan här i Almedalen.
Icke, sade Juholt … den tia man skulle minska priset på en Toast Skagen med genom att sänka momsen på restaurangen skulle räcka till 10.000 nyanställningar av lärare till grundskolan.
Därmed inte sagt att han lovade fler lärare istället.
|
|
Torsdag i Almedalen
Solsken, inte bara uppe vid huset och vid frukosten, utan även nere vid hamnen och på Hamngatan där vår samlingsplats är belägen.
Vi fick besök i tältet av ytterligare många intresserade föräldrar, men även av UR-chefen Erik Fichtelius, K-G Bergström m.fl. mediaarbetare.
Många diskussioner kring våra frågor för dagen, där vi bl.a. kan konstatera att stödet för att återinföra kontaktdagarna för föräldrar i skolan är mycket stort, för att inte säga enhälligt.
Maude Olofsson skulle tala för sista gången eftersom det var Centerns dag i Almedalen och oavsett åsiktsskillnader eller ej vara alla överens om att hon gjorde det med strålande retorik och humor, även om det stundtals skedde under snyftningar.
Det är ett svårt beslut att börja något, konstaterade hon, men ännu svårare att sluta.
I sitt tal han hon med att kommentera minnen kring sitt uttalande om fågelungar och bävrar, om de första stegen mot en liberal allians, väljarsiffrornas uppgång i början av hennes period liksom nedgången i slutet och mycket mer, men konstaterandet som hon lämnade efter sig till sin ännu okända ersättare var fyllt av övertygelse: ”Man kan uträtta mycket mer som ett litet parti inom regeringen än som ett jättestort som befinner sig utanför.
|
|
Onsdag i Almedalen.
Dagen bjöd på allt, utom möjligen det vackra väder vi så innerligt längtade efter. Mistluren har blivit vår vän och nära anhöriga och jag börjar tro att vi kommer att sakna dess melodiska, käcka och uppfordrande brölande under de återstående nätterna i händelse av att dimman skulle lätta.
Uppe vid huset sken visserligen solen från blå himmel på morgonen och att sitta ute i gasset och äta frukost klockan sju på morgonen innebar inga problem.
Men vädret var nu genomskådat och vi visste mycket väl att vi nere i havets närhet helst skulle behöva regnställ, sjöstövlar och en ärtig sydväst.
Badshorts och bikinis lämnades således hemma även denna dag.
Besökarna i tältet sken däremot som solen själv och uppmuntrade oss starkt och enhälligt att fortsätta vårt arbete. Bland de många lokalt engagerade föräldrarna fanns även några som ville vara med och dra igång en lokal region av föräldraföreningar på ön, Föräldraalliansen Gotland.
Onsdagen var Fp:s dag och partiledartalet följaktligen Jan Björklunds chans att adressera åhörarna i dalen. Han risktade till att börja med åhörarnas blickar mot Nord- och Syd-Korea och menade att utvecklingen i dessa båda länder efter inbördeskrig och delning visade på förtjänsterna med en ickekommunistisk demokrati.
Han talade mycket om Sverige som ett land som bygger på inflyttade svenskars entrepenörs-egenskaper och väldiga energi och berättade att Fp samma dag lagt ett förslag om att aktivt rekrytera utländsk arbetskraft bland högutbildade människor, eller människor som med ett eget startkapital vill komma och starta företag här, från andra länder.
|
|
Tisdagen i Almedalen
Tisdagen i Almedalen bjöd på ett väder i stort sett likadant som måndagen. Mistluren i hamnen väckte oss. Uppe i vårt boende öster om den gamla Hansastaden sken solen lite tveksamt på oss när vi vaknade till denna nya dag, men det var svalt och när vi hunnit ned till nederkanten av staden och utanför ringmuren blåste isbjörnar emot oss över vattnet medan den fuktiga dimman kondenserades i lövverket på träden och avsattes i droppar av vatten som landade i våra ansikten.
Kvällen innan hade vi kånkat hela vårt tält från den ursprungliga platsen på Hamngatan nedanför Donners plats och ut på Holmen, vilket är utsidan av den stora hamnbassängen med sin fritidsbåtshamn. Den platsanvisning vi fått innebar nämligen att vi måste flytta efter två dagar för att tre dagar senare flytta tillbaka till platsen innanför muren.
Vi fann oss nu stående i snålblåst och utan en tillstymmelse till intresserade besökare i tältet.
Behållningen var möjligen att i själva hamnen låg det vackra segelskeppet Tre kronor så att vi kunde se det på egen hand och nära håll.
Efter denna dag i ensamhet och iskyla bestämde vi oss för att bristen på såväl tillstymmelser som besökare blivit för stor och vi ringde upp sekreteriatet som fördelat utställningsplatserna och berättade om vår nöd. De lyssnade, förstod och handlade och snart hade vi fått tillbaka nästan samma plats på Hamngatan som vi lämnat på måndagkvällen.
Inte varmt men avsevärt varmare … och återigen många varma möten med intresserade besökare.
På kvällen partiledartal igen i Almedalen. Lars Ohly på scenen och dags på repliker på ett och annat påhopp från Fredrik Reinfeldt kvällen innan.
Lars Ohly höll inget enfrågetal. Istället verkade han beta igenom snart sagt varenda fråga som ”V” haft på dagordningen de senaste åren och utnämnde sitt eget parti till ensam väktare av såväl jämställdhetsfrågor och feminism som av tillgången till sjukvård och likvärdiga skolor.
Lars Ohly tillbakavisade naturligtvis påståendena från statsministern om att oppositions-blocket helst skulle vilja tillbaka till den tid då TV:n var svartvit och Domus ännu hette Domusoch hävdade att man aldrig lagt något förslag i regeringen som inte varit fullt ut finansierat.
Tisdagkvällen ägnades åt en gemensam middag tillsammans med Lasse Reuterberg från Blå Bandet och vuxenkontraktet som vi framgångsrikt delat trädgård med för våra respektive seminarier.
En händelserik och trevlig dag.
|
|
Måndag i Almedalen
Förutom många intressanta besök i vårt eget tält så är det två evenemang som hör tisdagen till.
Vår egen styrelseledamot, Professor Peter Währborg, höll sitt anförande om Barn och stress med underrubriken ”Underkänd och frisk eller godkänd och utbränd?” för den första av två gånger under veckan. Det andra tillfället är i morgon, onsdag.
Peter är en av Europas främsta forskare inom området barns och ungas psykosociala hälsa och blandade fakta kring hur våra ungdomar mår rent psykiskt med synnerligen oroande slutsatser på ett mycket klokt och begripligt sätt.
Han förklarade att den rådande situationen gör honom personligen mycket bekymrad och menar att några av de viktigaste frågorna att finna svar på är vad det är i vårt samhälle som gör dels att det är en så ångestfylld och svår omställning att gå från barn till tonåring och dels vad vi gör som leder till att framför allt fler och fler flickor och unga kvinnor mår så dåligt.
Peter lade fram många kloka förslag om hur problemen kan angripas, varav de flesta faktiskt handlar i stor utsträckning om medmänsklighet, omtänksamhet och den trygghet som omtänksamma vuxna kan erbjuda.
Peters stora dröm och vision är att få starta ett barnforskningsinstitut där man noggrant kan utreda varför barn och ungdomar mår som de gör och vad man kan göra för att vända trenden. En självklarhet i det omtänksamma och kloka samhället.
Det andra evenemanget att rapportera om är partiledartalet i Almedalen som denna dag hölls av statsministern själv eftersom det var Moderaternas dag i Almedalen.
Fredrik Reinfeldt talade på ett rätt nytt sätt, med mer humor och retorik än tidigare, vill jag påstå, men liksom Mp på söndagen höll han sig i princip till en fråga, och det var däremot inte skolan.
Han uppehöll sig istället i ett perspektiv på världens utmaningar som ligger i förhållandet att vi snabbt blir allt fler, drygt 7,5 miljarder snart och snabbt ökande, som samtliga skall ha föda och en trygg miljö medan försörjningen rent ekonomiskt verkar tyna alltmer.
Sedan tog han samma resonemang till det egna landets motsvarigheter, ganska snart 10 miljoner invånare som blir allt äldre och är friskare längre vilket enligt partiets mening måste mötas med en effektivisering av arbete och energi så att vi har råd med den framtid vi är på väg in i.
Skolfrågorna verkade han lämna till Fp … och kanske till oppositionen.
Vänliga hälsningar
Håkan
|

|
Almedalen 3 juli
Inte en direkt typisk julimorgon kanske för något av det första vi hörde när vi vid halv tiotiden närmade oss vår tillägnade plats på Hamngatan
nära Donners plats i Visby, var mistluren utanför hamnen. Sol visserligen men isande havsvindar så fort man stack näsan runt
husknuten och kikade ned mot Almedalen, själva parkområdet där den politiska scenen är belägen.
Vi spenderade de första fem timmarna av Almedalsveckan med att bygga samman ett rätt rejält tält som vi köpt för ändamålet,
sätta upp monterinredning och visst möblemang och samtidigt tala med en del tidigt flanerande förbipasserande som visade
intresse för vår verksamhet.
Ett anmärkningsvärt stort antal lärare stannade upp i synnerhet för att fråga om vår skylt med ställningstagandet: "Skolan tillbaka till staten ..."
Vi fick förklara att vi i egenskap av omtänksamma föräldrar anser att den som delar ut uppdraget att driva skola också i rimlighetens namn
bör vara densamme som ansvarar för att uppdraget går att genomföra med det förväntade resultatet, dvs det borde i båda fallen vara staten,
men att hur man uppnår detta rent tekniskt faktiskt inte betyder så mycket för oss.
Denna första dag fortsatte för mig och Marias del med att vi bemannade montern vilket gjorde att vi fick många intressanta och upplyftande
samtal med besökare. Många positiva tillrop och många bekräftelser på att föräldrarna verkligen behövs och verkligen är att räkna med i skolan.
Vi blev avlösta vid 19-tiden av Anders, som då hade kommit med färjan från Oskarshamn, vilket gjorde att vi kunde ta den korta promenaden
ned till själva Almedalen för att lyssna till det första politikertalet. De nyvalda språkrören Åsa Romson och Gustav Fridolin.
Till mångas överraskning handlade båda deras tal i stort sett helt och hållet om skolan och till en ansenlig del om gymnasieskolan.
Till och med till den grad att vi hörde åhörare som kommenterade saken och efterlyste åtminstone något om miljön och andra hjärtefrågor.
Man kritiserade den sittande regeringens skolpolitik genom att likna den vid att köra på motorväg, alla åt samma håll och i så hög fart att
man knappast fick en chans att se något av omgivningarna. Jag uppfattade det som att man med denna liknelse syftade på den nedbantning
av linjer och utbildningar som gymnasiereformen medfört, mycket för att man också i samma tal menade att man bör prata mindre om vad var
och en av eleverna i skolan bör lära sig och mer om vad alla bör kunna.
Åsa Romson talade en hel del om hur vi människor ofta behöver en andra chans och tillämpade detta på gymnasieskolan och komvux genom att
t ex anse att gymnasiet borde kunna ge varje elev tillräckligt med tid och resurser för att kunna fullgöra gymnasieutbildningen.
Här saknade jag grundskolan i resonemanget. Grundskolan som misslyckas med att göra en av fyra elever behörig att ens komma in på gymnasiet
och mycket mindre ha förutsättningar med sig för att klara att fullfölja det.
När detta skriva har klockan just passerat ett på natten mellan den första och den andra dagen här i Almedalen. Det är sömnigt nu men vi ser
med stor spänning fram mot morgondagen då vi själva arrangerat ett åhörarprogram. Professor Peter Währborg skall tala om barns och ungas
psykosociala hälsa under temat "Frisk och underkänd eller godkänd och utbränd?"
Spännande!
Vänliga hälsningar
Håkan
| 

|
|
Föräldraalliansen i Almedalen
Kom gärna och besök oss i vårt tält.
Vi finns på Hamngatan, nära Donners
Ung och utbränd?
Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter Währborg, en av Sveriges främsta stressforskare, talar om unga människors hälsa och välmående, skolan och jämlikheten. Spelar föräldrar någon roll? Arrangeras av Föräldraalliansen Sverige
4/7 2011 14:30 - 16:00
5/7 2011 14:30 - 16:00
|