|
Nya lagar från 1 juli 2006 Gå direkt till: Bestämmelser om ordningsregler och frånvarorapportering införs i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Rektorn får ett ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2006. Tydligare regler om särskilt stöd i skolan Bestämmelser om utredning och om innehållet i åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd införs för grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer samt för fristående skolor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 juli 2006. Individuella program i fristående skolor Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen (1985:1100) som ger fri- stående gymnasieskolor rätt att anordna individuella program. Det bidrag som kommunen skall betala för en elev som tas emot på ett sådant program bestäms genom en överenskommelse mellan skolan och kommunen. Lagändringen har föreslagits av riksdagens utbildningsutskott (bet. 2005/006:UbU 13) och träder i kraft den 1 juli 2006. Fri etableringsrätt för enskilda förskolor och fritidshem Riksdagen har beslutat om ändringar i skollagen (1985:1100) som innebär att kommunerna blir skyldiga att ge tillstånd till enskilda att driva för- skola eller fritidshem om vissa i lagen angivna kvalitetskrav är uppfyllda. Kommunerna blir också skyldiga att lämna bidrag om tillstånd har getts och verksamheten är öppen för barn som kommunen är skyldig att er- bjuda plats i sin egen verksamhet. Bidrag behöver inte lämnas om verk- samheten innebär påtagliga negativa följder för motsvarande kommunala verksamhet eller om avgifterna är oskäligt höga. Lagändringen har föreslagits av de fyra borgerliga partierna och miljö- partiet i en gemensam reservation till utbildningsutskottets betänkande 2005/006:UbU 13 och träder i kraft den 1 juli 2006. Delat barnbidrag vid växelvis boende m.m. Vid gemensam vårdnad om ett barn skall det allmänna barnbidraget be- talas ut till den förälder som av föräldrarna gemensamt anmäls till För- säkringskassan som mottagare av barnbidraget. Om det inte görs någon anmälan skall bidraget utbetalas till modern. För särlevande föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn som har växelvis boende hos föräldrarna införs en möjlighet att efter anmälan av båda föräldrarna dela barnbidra- get så att hälften utbetalas till vardera föräldern. För föräldrar som delar på barnbidraget delas flerbarnstillägget proportionerligt i förhållande till antalet barnbidrag som föräldrarna uppbär. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2006 (SFS 2006:179, prop. 2005/006:220, bet. 2005/006:SfU 7, rskr 2005/006:1164). Höjt tak för sjukpenninggrundande inkomst Taket för sjukpenninggrundande inkomst, som ligger till grund för beräk- ning av bl.aa. sjukpenning och rehabiliteringspenning samt föräldrapen- ning som överstiger grundnivån, höjs från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2006 (SFS 2006:359 –361,prop. 2005/006:1142, 2005/006:SfU 15, rskr. 2005/006:2266). Höjd lägstanivå för föräldrapenning Lägstanivån för hel föräldrapenning höjs från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2006 (SFS 2006:3359 och 362, prop. 2005/006:1142, 2005/006:SfU 15, rskr 2005/006:2266). Ändringar i föräldraledighetslagen En ny regel om förbud mot missgynnande av arbetssökande eller arbets- tagare av skäl som har samband med föräldraledighet införs. Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten. En ny bevisregel införs. I en tvist som rör förbudet mot missgynnande får Jämställdhetsombudsmannen som part föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande vid Arbetsdomstolen. Lagens regler om kvalifikationstid för rätt till ledighet upphör att gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2006 (prop.2005/06:185,SFS 2006:4442). Uppsägningstid för föräldralediga – ändringar i anställningsskyddslagen Uppsägningstiden för en föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist skall börja löpa i första hand när arbetstagaren återupptar arbetet. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2006 (prop.2005/06:185,SFS 2006:4439). Nya vårdnadsregler Föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge ändras för att förstärka barnperspektivet. De nya reglerna innebär att betydelsen av barnets bästa kommer till klarare uttryck i lagen. Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Betydel- sen av risken för att barnet far illa framhålls särskilt i lagen. Domstolar och socialnämnder skall vid bedömningen av vad som är bäst för ett barn fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i famil- jen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. En uttrycklig bestämmelse införs också om att dom- stolen vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam skall fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. För att förbättra barnets rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge skall socialnämnden innan den lämnar s.k. snabb- upplysningar till domstolen höra barnet om det är lämpligt. Vissa ändringar görs när det gäller barnets rätt till umgänge.Social- nämnden får väcka talan om umgänget i domstol, t.eex. om barnet riskerar att fara illa.I undantagsfall skall umgänge kunna ske på annat sätt än genom att barnet träffar föräldern, t.eex. genom telefon eller brev. Barnets behov av umgänge med sina mor-och farföräldrar och andra som står barnet särskilt nära lyfts också fram i lagen. För att minska risken för långvariga processer till skada för barn flyttas handläggningen av verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge från förvaltningsdomstolarna till de allmänna domstolarna och verkställighetsprövningen renodlas. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2006. |
Länkar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lättläst faktablad om regeringens proposition 2005/06:38. |
|
|
© Föräldraalliansen Sverige www.foraldraalliansen.nu |