|
Sammanfattning hearing Vad påverkar måluppfyllelsen i grundskolan? Resultatmått - SALSA och framtiden Christina Sandström, Skolverket Först ut var Christina Sandström från Skolverket som informerade om SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Ett analysverktyg som presenterar kommuners och skolors betygsresultat när hänsyn tagits till vissa bakgrundsfaktorer: Dessa faktorer förklarar cirka 40 procent av variationen i genomsnittligt meritvärde på skolnivå. Cirka 60 procent förklaras alltså av andra faktorer! Christina berättade också om Skolverkets ambitioner att kunna införa fler mättillfällen än i bara årskurs 9 för att tydligare kunna se tillförda värden på skol- och kommunnivå.  Talarstödsbilder Mer om SALSA
Struktur, kultur, ledarskap: förutsättningar för framgångsrika skolor? Olof Johansson, Professor, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå Universitet. Olof berättade inledningsvis att det pågår ett forskningsprojekt vid Umeå Universitet benämnt Struktur, kultur, ledarskap - förutsättningar för framgångsrika skolor? Huvudsyftet i detta projekt är att studera skolor som anses vara särskilt framgångsrika och jämföra deras ledarskap, struktur och kultur med "normala" skolors. Projektet skall redovisas i slutet av året. Vad är en framgångsrik skola? En skola som erbjuder en god social miljö eller en skola där eleverna presterar bra? Olof visade ett diagram där den ena axeln visar kunskapsmål och den andra de sociala målen. Han delade sedan in skolor i fyra grupper; Vidare redogör han för att det inte finns tydliga samband mellan t.ex. Skolverkets och den nya Skolinspektionens påverkan på skolan, samt att det skiljer mycket i kultur och resurser mellan olika kommuners utbildningsnämnder och skolkontor/utbildningsförvaltningar. Den slutsats jag drog av Olof Johanssons presentation är att skolans struktur, kultur och ledarskap har väsentlig betydelse för att uppnå framgång i grundskolan. Jag vill avsluta denna del med att citera Olof, som när han frågat ett antal skolledare om de skulle kunna höja meritvärdet med 10 poäng och fått till svar -nja det skulle vi väl kunna göra, kontrat med motfrågan "Varför gör ni inte det då?" Läs mer om forskningsprojektet
Samband mellan resurser och resultat Jan-Eric Gustafsson, Professor, Enheten för individ, kultur och samhälle Göteborgs Universitet Jan-Eric inleder med att berätta att det under de senaste 60 åren gjorts en stor mängd studier om betydelsen av ekonomiska och personella resursers betydelse för resultaten. Resultatbilden är dock splittrad. Vid 1990-talets början menade många forskare att huvudresultatet är att resurser inte har någon betydelse för pedagogiska resultat men sedan dess har många nya resultat kommit fram. Han påpekar också att om man inte kontrollerar för skillnader i utgångsläge mellan enheter med olika resurstilldelning kommer slutsatserna att bli felaktiga. Några slutsatser: Min egen reflektion efter att ha lyssnat på Jan-Eric är att det fortfarande saknas mycket forskning inom detta område. TalarstödsbilderLäs mer: Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat - kunskapsöversikt om ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat grundat på ett stort antal internationella undersökningar och sammanställningar av forskningsresultat. (Skolverket 2002) "Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?" Peter Fredriksson och Björn Öckert, IFAU Rapport 2007:24
Relationen mellan hälsa och skolframgång Lilly Eriksson, Folkhälsoinstitutet Lilly visade inledningsvis att hur länge man går i skolan har betydelse för hälsan. Ett exempel var män födda 1945-55 där ett år mer i skolan innebar 19 % lägre risk för ohälsa. Sedan kom hon till frågan om hur våra skolbarn mår. Hon visade hur svenska barn 11, 13 och 15 år gamla placerade sig i jämförelse med andra länder. Det visade sig att svenska barn 11 och 13 år gamla tycker mycket om skolan, känner liten press från skolan och visar få multipla psykosomatiska problem i förhållande till barn i andra länder. För 15 åringar däremot, och då särskilt flickor, ser bilden helt annorlunda ut. Barnet trivs inte längre lika bra i skolan. 67 % av flickorna och 43 % av pojkarna känner sig stressade av skolan. Vad det gäller multipla psykosomatiska problem självrapporterar 53 % av flickorna och 29 % av pojkarna att de har denna typ av problem mer än en gång i veckan. Detta har också ökat över tid. 1985 var det 5 % av pojkarna och knappt 15 % av flickorna som rapporterade att de känt sig nere mer än en gång i veckan. 2006 har andelarna ökat till knappt 20 % för pojkarna och omkring 37 % för flickorna. Lilly redovisade också slutsatsen att det finns ett samband mellan psykisk hälsa och utbildning. Folkhälsoinstitutet arbetar just nu med en kunskapssammanställning i ämnet. Vidare visade hon att skolmisslyckande ofta kan vara inkörsporten till utagerande och tidigt alkoholbruk. Så visade hon på sex effektiva insatser i skolåldern: Lilly framhöll också att föräldrainflytande gynnar barnens hälsa. Talarstödsbilder Mer om barns och ungas uppväxtvillkor finns på Folkhälsoinstitutets hemsida
Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden Göran Nygren, Doktorand, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala Universitet Göran var sist ut bland våra föreläsare och redovisade resultat från en etnologisk samtidsundersökning med fältarbete. Han visade på betydande skillnader i flickors och pojkars kortsiktiga och långsiktiga strategier och praktiker. Detta gällde såväl förhållandet till skolan och skolans mål och regelverk som hur man utnyttjade föräldrarna och hemmet som resurser. Han pekar också på skillnader mellan den formella och den informella, i vissa fall motsägelsefulla, läroplanen såväl i skolan som i hemmet. Flickorna följde i påtagligt större omfattning den formella läroplanen och skolans regler medan pojkar ifrågasatte och satte in kunskapsmål i ett vidare sammanhang. Talarstödsbilder Läs mer om "Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden" Sammanfattningen gjord av Peter Hallin |
 Föräldraalliansens ordförande Håkan Mossberg hälsar välkommen  Christina Sandström & Olof Johansson  Jan-Eric Gustafsson  Lilly Eriksson & samtalsledare Peter Währborg  Göran Nygren     
|
|
|
© Föräldraalliansen Sverige www.foraldraalliansen.nu |