Att arbeta med särskilt stöd

Rektorn är ansvarig för arbetet med särskilt stöd

Rektorn har det samlade och övergripande ansvaret för den pedagogiska situationen kring en elev. Rektorn ansvarar för att elevens behov skyndsamt utreds och att det fattas beslut om åtgärdsprogram om eleven är i behov av särskilt stöd. Visar utredningen att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Rektorn kan överlåta sin beslutanderätt till någon annan (delegering), exempelvis till en lärare. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges enskilt, i en särskild undervisningsgrupp eller genom avvikelser från timplanen (anpassad studiegång) får beslutet inte delegeras. Ett sådant beslut anses som särskilt ingripande och ska därför fattas av rektorn.

Att arbeta med särskilt stöd

För att stärka elevernas rättssäkerhet beskrivs processen kring arbetet med särskilt stöd i skollagen.

Anmälningsskyldigheten

Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om man tror att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i sin skolsituation. Hur man får veta att eleven har svårigheter kan variera. Det kan komma fram inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på något annat sätt. Vem av personalen som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt.

 

Utredningen och beslutet

När rektorn har fått veta att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolan måste rektorn se till att detta utreds skyndsamt. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, i andra fall måste utredningen vara mer omfattande och tidskrävande. Skolan behöver dokumentera sin utredning skriftligt. Utredningen syftar till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in.

Under utredningen ska man samråda med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Ett exempel på när det är uppenbart obehövligt är när behovet av stöd bara gäller rent pedagogiska insatser. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, till exempel socialtjänsten.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att skolan utarbetar ett åtgärdsprogram och att särskilt stöd ska sättas in. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.

Visar utredningen istället att eleven inte behöver något särskilt stöd ska rektorn besluta om att man inte ska utarbeta ett åtgärdsprogram.

 

Åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet är ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Av programmet ska det framgå vilka behoven av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses, när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut som ska dateras och undertecknas av beslutsfattaren.

Den första delen av åtgärdsprogrammet ska avspegla elevens behov av särskilt stöd och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning.

Vidare ska åtgärdsprogrammet innehålla de konkreta och utvärderingsbara åtgärder som skolan planerar att vidta för att stödja eleven. Det är viktigt att de åtgärder som skolan utarbetar är kopplade till både elevens behov av särskilt stöd och de kunskapskrav som minst ska uppnås. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder för vistelsen där. Det bör även framgå vem som är ansvarig för att genomföra stödinsatserna.

För att eleven ska få det stöd som hon eller han behöver för att nå kunskapsmålen eller för att komma till rätta med andra svårigheter, måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Det ska därför framgå när man ska följa upp och utvärdera de insatta åtgärderna samt vem som ska göra det.

 

Ett åtgärdsprogram kan överklagas

Det går att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Överklagandet kan gälla antingen ett beslut om att skolan inte ska utarbeta ett åtgärdsprogram, vilket alltså innebär att eleven inte får särskilt stöd, eller att ett åtgärdsprogram utarbetas, det vill säga att eleven behöver särskilt stöd. Om man är nöjd med att ett åtgärdsprogram har utarbetats, men inte med själva innehållet i programmet, kan man också överklaga åtgärdsprogrammet.

Om någon överklagar ett beslut om åtgärdsprogram får utredningen av elevens behov av särskilt stöd, som ska föregå ett beslut om åtgärdsprogram, stor betydelse. En viktig del i överklagandenämndens prövning gäller utredningens kvalitet, det vill säga om den visar att en elev har behov av särskilt stöd och i så fall vilket behov av särskilda stödåtgärder eleven har. Detta för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Överklagandenämnden ska alltså granska om den anser att rektorns beslut om att utarbeta eller inte utarbeta ett åtgärdsprogram är riktigt med hänsyn till vad som kommit fram om elevens svårigheter och behov av stöd.

Nämnden tittar också på om själva handläggningen uppfyller de krav som ställs i skollagen och förvaltningslagen, bland annat om föreskrivet samråd har skett med elevhälsan och om eleven och elevens vårdnadshavare har getts möjlighet att delta vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet.

I fråga om innehållet i åtgärdsprogrammet tittar nämnden bland annat på om det i programmet finns med det som föreskrivs i lagen, till exempel uppgift om när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Nämnden utreder också om de särskilda stödåtgärderna kan anses adekvata och tillräckliga för elevens behov samt om åtgärderna är konkreta och går att utvärdera.

Nämnden kan bara upphäva eller fastställa ett beslut om åtgärdsprogram och inte sätta annat beslut i dess ställe. Om det överklagande beslutet upphävs visar nämnden, om det behövs, åter ärendet till rektorn för ny prövning.

 

Aktuella bestämmelser och förarbeten

Det här materialet grundar sig på bestämmelserna i skollagen (2010:800) och förarbetena Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, (prop. 2009/2010:165), Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram (prop. 2013/14:160) och Vissa skollagsfrågor (prop. 2013/14:148).

Syftet med utbildningen inom skolväsendet: 1 kap. 4 § skollagen

Barns och elevers lärande och personliga utveckling: 3 kap. 3 § skollagen 8

Stöd i form av extra anpassningar: 3 kap. 5 a § skollagen

Allmänt om särskilt stöd: 3 kap. 6–12 §§ skollagen

Särskilt stöd i förskolan: 8 kap. 9 § skollagen

Särskilt stöd i de obligatoriska skolformerna: 5 kap. 3-5 §§ skolförordningen (2011:185)

Särskilt stöd i gymnasieskolan: 9 kap. gymnasieförordningen (2010:2039)

Särskilt stöd i gymnasiesärskolan: 9 kap. gymnasieförordningen och för vissa elever 13 kap. 28 § gymnasieförordningen

Överklagande av beslut om åtgärdsprogram samt vissa stödformer: 28 kap. 16 § skollagen

Övergripande mål för den kommunala vuxenutbildningen: 20 kap. 2 § skollagen

Övergripande mål för den särskilda utbildningen för vuxna: 21 kap. 2 § skollagen

Övergripande mål för utbildningen i svenska för invandrare 22 kap. 2 § skollagen

Läs mer

Skolverkets allmänna råd – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Stödmaterialen ”Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd” och ”Samverkan kring barn som far illa”

www.skolverket.se

Baserad på Skolverkets Juridiska vägledning. ”Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd”.
Nedladdad 2016-12-28

Skolverket

Vårdnadshavarnas roll i utredningar om särskilt stöd

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. De kan och vill ofta bidra med viktiga bitar i det pussel som ska läggas.

Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande om läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen.

Om vårdnadshavare skulle ha invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan de överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram.

De kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. Men i övrigt kvarstår skolans ansvar att ge eleven den undervisning han eller hon behöver.

Skolan får aldrig ge upp om en elev.

Läs mer på Skolverket

Stödinsatser i skolan
– Vad behöver jag som förälder veta?

Många föräldrar undrar vilket stöd deras barn kan få i skolan. Den här broschyren går igenom de insatser skolan kan sätta in: extra anpassningar och särskilt stöd. Den riktar sig till dig som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem.

Hämta på Skolverket, svenska

Hämta på Skolverket, andra språk

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng