Välj en sida

Hur vanligt är mobbning?

Mobbning finns överallt.
Alla blir förr eller senare, som utsatt, mobbare eller som aktiva alternativt passiva åskådare inblandade i en mobbningssituation. Dagligen är hundratusentals skolelever inblandade i mobbning. Mörkertalet är stort. Det är ett stort steg att ens för sig själv, erkänna att man är mobbare eller utsatt för mobbning.

Många skolor vill inte medge att det förekommer mobbning på just deras skola. Den stora minskningen av vuxna i skolan under 90-talet kan vara en anledning till att mobbningen inte alltid upptäcks av skolan.

Kan alla bli mobbade eller mobbare?

Det är naturligt i barns utveckling att testa vilka oskrivna regler som gäller i relation till andra. Hos barn, som får agera utan kontroll av vuxna, kan detta lätt utvecklas till mobbning.

Forskning visar att det inte i första hand är yttre förhållanden, fysiska egenskaper, etnisk eller social bakgrund som styr vem som mobbar eller blir mobbad. Snarare är det personliga egenskaper eller reaktionsmönster som har betydelse för utvecklingen av denna typ av problem för det enskilda barnet. Samtidigt visar det sig att skolans beteende, attityder och rutiner spelar en avgörande roll för hur utbredd mobbningen blir på skolan.

Särskilt allvarligt är att många, speciellt äldre, elever uppger att de blivit mobbade av vuxna i skolan eller på fritiden.

Vem eller vilka utsätts för mobbning?

Det finns två grupper som blir utsatta för mobbning, dels passiva och undergivna, dels provocerande. Dessa har olika ”egenskaper” och blir därför mobbade av olika anledningar.

Den passiva gruppen är den största, den utgör omkring 80 % av fallen. Det är barn som är osäkra, har dåligt självförtroende, är stillsamma och känsliga, har få eller inga vänner alls och ofta har lättare att umgås med vuxna än med jämnåriga. Mobbade pojkar från denna grupp tycker ofta inte om att slåss och är inte sällan fysiskt svagare.

Den provocerande gruppen vill gärna ge igen och hämnas på folk som gjort något de inte tycker om. De ses ofta som besvärliga, det vill säga klumpiga, rastlösa och okoncentrerade och vissa är hyperaktiva. Allt detta leder till att de inte blir omtyckta av vuxna eller sina klasskamrater. De provocerande barnen blir därför ofta mobbade av många personer, ibland hela klassen.

Det finns tre olika sätt delta i mobbning:

  • Aktiv mobbare
  • Passiv åskådare eller medhjälpare
  • Utsatt för mobbning

 

Vilka mobbar?

Mobbningen ser ofta olika ut beroende på var den sker, vem som mobbar, hur gamla barnen är och vilket kön de har. Utfrysning och förtal är vanligt bland flickor medan fysiskt våld eller hot om våld är vanligt bland pojkar.

Det är vanligt att grupper ligger bakom mobbningen. Grupper med egna krav som hur man klär sig, vem man skall umgås med, vilken musik som är bra och vilka aktiviteter man skall ägna sig åt. Barnen uppmuntrar varandra att fortsätta. Ofta finns det en ledare som hävdar sig genom att bråka med andra. Många runt ledaren känner sig osäkra och hänger med, mest därför att de är rädda att själva bli utsatta för mobbning. Man vill inte mobba men gör det ändå.

Många är mobbare utan att vara medvetna om att han/hon faktiskt är en mobbare.

Friends

Statistik om mobbning

  • 60 000 barn är utsatta för mobbning i Sverige
  • 20% har blivit kränkta av en annan elev det senaste året

Otryggaste platserna är:
1. Toalett
2. Omklädningsrum
3. Nätet

  • 13% av tjejerna på högstadiet har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Motsvarande siffra bland killar är 8%.
  • 1/3 av eleverna upplever inte att lärarna agerar vid kränkningar
  • 10% av eleverna har blivit kränkta av en vuxen

Läs mer på Friends

Mobbade elever är också mer utsatta för brott

Skolan är en vanlig plats att utsättas för brott och mobbade elever utsätts oftare än andra. Nästan hälften av eleverna i årskurs nio utsätts för brott, men lika många är också delaktiga i brott.
Det visar Skolundersökningen om brott 2015, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar.

Attityder till skolan 2015

tumnagel

Skolverkets attitydundersökning spänner över ett brett spektrum av frågor.

Det handlar bland annat om trivsel och trygghet, relationen mellan elever och lärare, lärarnas kompetens, stress och krav i skolan samt kränkningar.

Hämta på Skolverket

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng