Gå direkt till  Föräldrainflytande eller föräldrasamverkan Samverkan på olika nivåer Föräldrasamverkan i styrdokumenten Mer om föräldrasamverkan Avhandlingar mm om samverkan Goda exempel, inspiration Lokala styrelser med föräldramajoritet Föräldrarörelsen Bilda en föräldraförening Överenskommelse Demokratihandbok För dig som vill påverka inom förskolan och grundskolan, Ale kommun Demokratihandboken är framtagen för att vara stöd och hjälp till skolråden genom att ge en gemensam struktur för kommunens samtliga skolråd och därmed också förutsättningar för en likvärdig nivå när det gäller föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i verksam-heterna i skola och förskola. 
Ladda hem demokratihandboken(pdf)Håltakonventionen Hålta kultur- och miljöskola med anor från 1875 ligger vackert belägen mellan Kungälv och Marstrand. Idag finns 160 elever från förskoleklass till skolår 6 i en huvudsakligen åldersblandad organisation där även fritidshem och -klubb ingår. Förskola med två avdelningar startades i januari 2005. Sedan hösten 1997 har ett utvecklingsarbete bedrivits som inspireras av FN:s barnkonvention. Insatsen fokuserar skolans demokratiska uppdrag. Utifrån de lokala förutsättningarna och styrdokumenten har personalgruppen i ett processinriktat arbete formulerat sig i en arbetsplan - Håltakonventionen. De övergripande målen är att skapa en god social miljö som stimulerar till samtal, ökat lärande, ansvarskänsla och utveckling av samarbetsförmågan. Läs mer
|
Goda exempel På denna sida har vi samlat goda exempel och annan som kan fungera som inspiration för utvecklingen av samrabetet mellan skolan och föräldrarna. Har du andra goda exempel: Tipsa webbmastern
Katarina Norra Katarina Norra skola på Södermalm i Stockholm är en skola med spännvidd från sexårs till årskurs nio, och vi har totalt ca 640 elever. All personal arbetar i arbetslag. Katarina Norra skola styrs av en lokal styrelse med föräldrar, elever, personal och skolledning. Läs merHjulsta skolor Föräldrasamverkan Föräldrar är skolans viktigaste samarbetspartners. Därför är det viktigt att skolpersonalen och föräldrar har täta kontakter för att få information, utbyta åsikter, diskutera synsätt och komma fram till gemensamma normer och värderingar. På Hjulsta Skolor håller vi kontakt med föräldrar i många olika former. Förutom det vanliga utvecklingssamtalet varje termin ordnar vi även Föräldramöten Vi ordnar "vanliga" föräldramöten samt föräldramöten på olika språk. Då är modersmålslärarna med och hjälper till att tolka. Ofta är dessa möten i form av familjemiddagar, då var och en har med sig mat från sitt hemland Föräldraforum Det är öppet hus på kvällstid, som ordnas en gång i månaden, då föräldrar kan träffa rektor och få svar på frågor, diskutera, framföra synpunkter. Skolan bjuder på kaffe och ordnar barnpassning. Föräldrakurser Kurserna har tillkommit efter önskemål från föräldrar. Tanken är att det är lättare att kommunicera om man samlas kring någon gemensam aktivitet. Hittills har vi ordnat datakurser, en träslöjdskurser och en "mat och pratkurs". Uppläggningen är anpassad efter deltagarnas önskemål och förkunskaper. Arbetskonferens för föräldrar och personal ordnas en lördag per termin, då alla kan komma med idéer och förslag till förbättringar. Ett gemensamt dokument Skolan har utarbetat en överenskommelse om vad som förväntas av personalen, eleverna och föräldrarna. Det är tänkt att användas som samtalsunderlag vid senare kontakter. Läs mer
|
Porsgrunnsmodellen Hva er Porsgrunnsmodellen egentlig? Hva er gjort? Har det gitt resultater?? Begrepet Porsgrunnsmodellen oppsto første gang i "Sammen om Porsgrunn" i 1996 som overskrift for en del av barne- og ungdomsarbeidet i Porsgrunn. Det var knyttet til barne- og ungdomsplanen fra 1988 og den eksplisitte satsingen på barn og unges medvirkning. Det har imidlertid vært noe uklart hva som menes med begrepet, på samme måte som formuleringer og mål i langtidsplanen ellers kan ha vært noe uklare. Begrepet Porsgrunnsmodellen oppsto altså tilfeldig. Samtidig ble denne tatt inn i kommunens langtidsplan fra 1996 som et sentralt satsingsområde. Resultatet av dette har vært noe problematisk, ettersom Porsgrunnsmodellen ikke er noen "modell". Tvertimot er dette et langsiktig arbeid som dreier seg om medvirkning og endring av de faglige tilnærmingsmåtene i arbeidet med barn og unge. Skal det sies noe enkelt om "Porsgrunnsmodellen", så kan dette kanskje best gjøres ved å henvise til hovedkonklusjonen i Befring-utvalgets utredning NOU 1995:26 som sier følgende: "De faglige aktørene innen barne- og ungdomsområdet må utfordres til å finne nye profesjonelle tilnærminger og profileringer. Problemdiagnostiseringen, i sær i barnehage og skole, bør langt på vei erstattes med en støtte-, stimulerings- og læringstankegang" Barn og unges medvirkning står sentralt i Porsgrunnsmodellen. Allerede i barne- og ungdomsplanen fra 1988 var det klare målformuleringer om at barna er eksperter på å være barn, at de gradvis må læres opp til å ta samfunnsansvar, først i det "lille" lokalsamfunnet, deretter på kommunenivå osv., Men det har aldri vært en målsetting at barn og unge skal bli "minipolitikere"! Läs merFöräldraföreningarna vid Internationella Skolan Gårdsten. Utifrån projektet ”Familje-SYO”, vilket skolan deltog i tillsammans med skolor i Södertälje och Sundsvall åren 1998-2000, har vid skolan utvecklats ett arbete med familje/föräldra-föreningar utifrån familjernas språktillhörighet. Projektet ”Familje-SYO” inriktades på familjer med sitt ursprung i det forna Jugoslavien. Inriktningen bestämdes utifrån att det vid skolan fanns personal med samma ursprung och som därmed hade nödiga språkkunskaper för att mötena skulle kunna ske på föräldrarnas villkor. Läs mer
|
|
© Föräldraalliansen Sverige www.foraldraalliansen.nu |