Gå direkt till ![]() Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan Margaretha Kristoffersson Pedagogiska institutionen UMEÅ UNIVERSITET, Nr 86 • 2008 Föräldrars möte med skolan Inga Andersson, Lärarhögskolan i Stockholm. Hur upplever föräldrar mötet med skolan? Det är huvudfrågan i denna studie som bygger på intervjuer med föräldrar till fyrtio barn i grundskolan. Författaren har frågat föräldrarna om tre områden: hur de upplever barnens skolsituation, hur de uppfattar att samarbetet med lärarna fungerar och hur skolsituationen påverkar barnens hemsituation. Resultaten visar att föräldrar till barn som är skolmotiverade är nöjda med samarbetet med skolan. Föräldrar till barn med inlärningssvårigheter, däremot, för en ständig kamp för att få extra resurser till sina barn. Föräldrar till barn med sociala svårigheter upplever att samarbetet med lärarna fungerar dåligt. Föräldrar till mobbade barn känner stor besvikelse över skolans passivitet. Alla föräldrar är överens om att barnens anpassning i skolan påverkar familjen i mycket hög grad. Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete Alli Klapp Lekholm Ja, det blir inte mycket tid över för en vanlig dödlig förälder. Baka bullar, göra matsäck, gå på föräldrasamtal, vara med på lektion, skolrådet, lösa problem, läsa läxor och så gärna ordna skolans dag, samtidigt som man jobbar. Föräldrasamverkan i skolan ur ett elevperspektiv Lennart Adolfsson, Linköpings universitet Vad tycker eleverna om att föräldrarna besöker skolan både som åhörare/hjälplärare, deltagare i utvecklingssamtal och delaktig i skolbeslut? De allra flesta elever har en positiv syn på föräldrars skolengagemang, även om det kan vara pinsamt ibland. Författaren konstaterar att elever i stort uppskattar kontakter mellan föräldrar och skolans personal. Bland de mest eniga svaren var elevers absoluta tillit till att föräldrar har en dialog med klasslärare/lärare och att det är helt OK för föräldrar att prata med andra föräldrar. |
Föräldrasamverkan i grundskolan Varför samverkan och vilka former som används. Eva Nilsson, Linköpings universitet Detta arbete beskriver den historiska bakgrunden till vårt förhållningssätt angående föräldrarnas roll i skolan. Syftet med arbetet var att beskriva varför man har föräldrasamverkan, olika former samt förutsättningar för en fungerande samverkan. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en kvalitativ studie där sex skolor presenteras. Det som diskuteras är vilka anledningar som ligger bakom samverkan, fördelar och nackdelar med ökad samverkan, egenskaper som underlättar vid kontakten med föräldrarna, former som används samt en jämförelse mellan litteraturen och svaren jag fick av lärarna i min undersökning. Orsaken till att man har en god föräldrasamverkan är främst för elevernas skull, men mina källor anser att både elever, föräldrar och skolans personal påverkas positivt. Vilka former av föräldrasamverkan man använder sig av är dels de vanligaste; telefonkontakt, kontaktdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal samt någon skriftlig form, och dels mindre vanliga som föräldrastyrelser och studiecirklar. Samarbete mellan hem och skola Erfarenheter från elevers, föräldrars och lärares arbete Gunilla Johansson, Karin Wahlberg Orving Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1993 Sammanfattningsvis framgår av denna undersökning att intresse för samarbete mellan hem och skola föreligger hos elever, föräldrar och lärare. Vi menar att skolstarten är en strategisk intressant tidpunkt för att få mer kunskap om samarbete mellan hem och skola. De flesta elever, föräldrar och lärare är öppna för kritisk granskning av exempelvis samarbete liksom förnyelse vid denna tidpunkt då något nytt startar. Resultaten visar att elever vill delta på klassmöten och att föräldrar önskar fler klassmöten. En stor andel av lärarna anser att klassmöten är en bra kontaktform. En tredjedel av lärarna är dock ej nöjda med innehållet på klassmöten. Vi menar att det är intressant att studera frekvens, innehåll och uppläggning av klassmöten ur ett elev, föräldra och lärarperspektiv. Föräldrainflytande i skolan under 1960-1980 En studie ur tre olika perspektiv; statens, lärarnas och föräldrarnas Maria Linnell Linköpings Universitet, 1999 Undersökningens syfte är att studera olika perspektiv på föräldrainflytande i grundskolan, statens, lärarens och föräldrarnas. Studien tar sin utgångspunkt i hur staten/samhället, lärarkåren och föräldrarna har motiverat och definerat begreppet inflytande. Jag har använt mig av tidningarna, Barn i Hem skola samhälle, Lärartidningen, Skolvärlden samt officiella tryck från riksdagen och regeringen. Jag har försökt att knyta min studie till Jörgen Habermas och Bo Rothtsteins teorier om förhållandet mellan offentligt och privat samt den kooperativa staten. Det som jag fann var att grundskolans innförande innebar en vidgning av skolpolitiken, och skolan fick ett större ansvar för fostran och socialutveckling. Föräldrarna har under perioden spelat en bakgrundsroll och som jag anser det, även accepterat sin roll i skolan. Under 1960-1980 byggs hela det skolsystem upp som vi har idag och den nya grundskolan hade många barnsjukdomar att brottas med. Dels så byggdes skolans instutition upp, dels så formades skolans värdegrund och inre arbete. Föräldrainflytande var helt enkelt inte i första prioritet varken från staten, lärarnas eller föräldrarnas perspektiv. |
Föräldrasamverkan En jämförelse mellan högstadiet och de lägre stadierna Ellinor Hultberg, Linköpings universitet Detta examensarbete beskriver föräldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fått så mycket kunskap om detta ämne under min lärarutbildning. Dess syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer på högstadiet och de lägre stadierna och om föräldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med föräldrar och föräldrars engagemang påverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lärare inför framtida föräldrakontakt genom att få inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de föräldrasamverkansformer som är vanligast förekommande på både högstadiet och de lägre stadierna är föräldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. Föräldrasamverkan och föräldrars engagemang påverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lägre stadierna genom att den på högstadiet är mindre och mer formell. Det är av stor vikt att tidigt involvera föräldrarna i skolverksamheten och skapa förtroende mellan skolan/läraren och föräldrarna. Dessa resultat har jag kommit fram till efter att jag har studerat relevant litteratur och genomfört sex intervjuer med lärare. Skola och föräldrars samarbete i ett gemensamt trafikarbete Anna Karin Fredmer, Stockholms Universitet En intervjustudie om vilka hinder och möjligheter som upplevs i samarbetet. Författaren konstaterar att föräldraföreningens engagemang verkar vara beroende av rektors förhållande till föreningen. Rektor är den som kan bestämma om och när hon/han vill deltaga på föreningens möten, om föreningen får använda skolans hemsida och där lägga in sina meddelanden där. Föreningen är även beroende av skolan för att få ut sin information då det kostar pengar att trycka upp och dela ut informationen. Denna beroendeställning gör att det är lite av skendemokrati eftersom föreningen i sig inte har någon makt. Möjligheten till och villkoren för engagemang är därför upp till skolan. Om föräldraföreningen inte får respons från skolan för sitt engagemang är det svårt att upprätthålla en aktiv förening. Det måste vara ett givande och tagande från båda parter om samarbetet ska fungera. Lärare och föräldrar i samverkan Om föräldraengagemang och kontaktformer ur lärarperspektiv. Maria Reutersten, Linköpings universitet Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan. |
|
© Föräldraalliansen Sverige www.foraldraalliansen.nu |