Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Många elever får inte den hjälp de behöver i skolan

En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

– En tredjedel av eleverna uppger att de aldrig, sällan eller bara ibland får hjälp i skolan när de behöver. Trots att bristerna när det gäller stöd i skolan har uppmärksammats i flera studier under en lång tidsperiod visar resultaten i denna undersökning att stödet alltjämt är otillräckligt för alldeles för många elever, säger Thomas Furusten, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.
Läs pressmeddelande från Skolverket, hämta delrapporten

Skolor oroas över ny lag om informationsdelning

Enligt en ny lag måste skolor, på eget initiativ, lämna uppgifter om elever till polisen som kan ha betydelse för brottsbekämpningen. Lagen välkomnas av polisen, men inom skolväsendet finns en utbredd oro.

– Det kan leda till att elever inte längre litar på skolan och väljer bort den, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på chefsförbundet Sveriges skolledare.

Läs mer på SVT Nyheter

Mentorer på heltid – då minskade lärarnas stress

I utbyte mot en extra undervisningstimme i veckan infördes ett system med heltidsmentorer på Norrevångsskolan i Eslöv för sex år sedan.
En lyckad satsning som gett trygga elever – och minskad stress för lärarna.

Att vara mentor i dag är inte samma som när systemet en gång infördes. Från att ha varit en roll som mer handlade om att hantera frånvaro, skriva under betyg och hålla utvecklingssamtal behöver man i dag också ofta se till elevens psykiska välmående och hälsofrågor som sömn och mat. Orden är Inger Perssons, hon är bildlärare med snart 30 år i yrket och känner av en stor förändring i uppdraget.

Läs mer i Vi Lärare

Skolor sparar miljardbelopp på att anställa obehöriga

De svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia.

Läs mer i Vi Lärare

Vårdnadshavares perspektiv och delaktighet gällande specialpedagogiskt stöd

Du inbjuds härmed att delta i en enkätstudie som syftar till att undersöka i vilken utsträckning vårdnadshavare känner sig delaktiga i arbetet kring deras barns behov och om de upplever att de blir lyssnade på i skolans olika stödprocesser. Enkäten riktar sig enbart till vårdnadshavare med barn i grundskolan eller på gymnasiet. Studien genomförs som en del i självständigt arbete inom Specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitet i Växjö.

Läs mer

Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet

Elevhälsa Regeringen har fått åtta förslag på hur stödet till eleverna i skolan ska förbättras.
Sveriges Lärare är positivt – men pekar på risken för ökad arbetsbelastning för lärarna.

Utredningen inleddes för ett år sedan för att analysera hur elevhälsan skulle kunna stärkas. Halvvägs in i arbetet kom ett tilläggsdirektiv: gör en översyn av stödinsatserna i skolan.

Nu har utredaren Åsa Lundkvist överlämnat åtta förslag gällande stödinsatser till regeringen.

Läs mer i Vi Lärare

Skolan brister i att lära ut digital kompetens

I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.

EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.

– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Läs mer på forskning.se – hämta avhandlingen

Allt fler som får F i sexan klarar inte högstadiet

Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket.
– Det särskilda stödet sätts in för sent, säger undervisningsrådet Sanna Vent.

När betygen delades ut i årskurs nio i våras var andelen som inte lyckas höja sitt F i matte från årskurs sex 58,9 procent. Ett år tidigare var motsvarande andel 50,8 procent.

– Många av de elever som får betyget F i matematik i nian har inte fått något särskilt stöd alls under sin tid i grundskolan. Av de som får stöd är det många som får det alldeles för sent, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Läs mer i Ämnesläraren

Debatt: Vi löser inte skolans problem genom att tysta eleverna

Det finns inte någon motsättning mellan lärarens auktoritet och elevens inflytande, skriver Maja Frankel på Stiftelsen Friends efter Ämneslärarens granskning av elevinflytandet.

Debatten om elevinflytande som nyligen lyfts i Ämnesläraren rymmer viktig frustration från lärarkåren. Att ha Sveriges viktigaste yrke är svårt i en underbemannad och underfinansierad skola – i en samtid där alla tycks ha en åsikt om vad skolan behöver. Friends delar den problembild som lyfts i artikelserien: lärares arbetsbörda behöver minska, och förtroendet för professionen måste stärkas. Men när Sveriges skolminister beskriver elevinflytande som ett ”vuxenpåhitt som inte leder till något särskilt gott” behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget och en av grundpelarna för en positiv skolmiljö.

Läs mer i Ämnesläraren

 

”Nya läroplanen gör barn digitalt illiterata”

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande har ett prioriterat område: digital kompetens och digitalisering.

Utredningen föreslår att den nya läroplanen tydligare ska definiera vad digital kompetens innebär. En mer framskjuten plats bör ges åt kunskap om hur digitaliseringens påverkar samhället och att elever ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, vilket utredningen också menar är i linje med EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

De förslag till ändringar vad gäller digital kompetens som utredningen nu presenterar går stick i stäv med utredningens mål om att gynna alla elevers lärande och kunskapsutveckling.

Läs mer i Vi Lärare

.

”Finns inga signaler om att elevinflytandet gått överstyr”

Debatt: I vår egen och andras forskning kring elevers delaktighet finns det inga signaler om att elevinflytande gått överstyr, tvärtom, skriver fyra forskare om Ämneslärarens granskning.

Lärare larmar om att elevinflytandet har gått överstyr och att de känner sig som servicebiträden. Skolministern tycker att eleverna inte ska ha något inflytande. Inflytande verkar vara ett bekymmer som bör tas bort i svensk skola. Är det så enkelt?

Läs mer i Ämnesläraren

 

Skolministern sågar elevinflytandet i skolan: ”Vuxenpåhitt”

Elevinflytandet har gått överstyr och måste begränsas – rejält, enligt skolminister Lotta Edholm.
– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen.
I Ämneslärarens granskning vittnar många lärare om att elever har fått långtgående makt i klassrummet och att elevinflytandet många gånger underminerar lärarna.

Det är orimligt, anser skolminister Lotta Edholm som tagit del av granskningen.

– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen. Barn har rätt att vara barn, säger hon.

Läs mer i Ämnesläraren

Ny webbplats för Fritidskortet

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

Webbplatsen riktar sig till dels till utförare, som föreningar och organisationer, dels till vårdnadshavare och unga. Där finns praktisk information om Fritidskortet och hur det används. Här finns även stödmaterial, nyheter och inspiration.

– Målet är att alla barn och unga ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett ekonomiska eller andra förutsättningar, säger projektledare Madeleine Larsson.

Fritidskortet lanseras under hösten 2025 och kan sedan användas av vårdnadshavare för att betala en viss del av barnens aktiviteter.

Om Fritidskortet
Fritidskortet är statligt ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Kortet kan användas till att betala vissa fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och annan föreningsverksamhet. Alla barn mellan 8–16 år får 500 kronor per år för nyttjande av Fritidskortet. Barn som bor i socioekonomiskt utsatta hushåll – hushåll med bostadsbidrag – får 2 000 kronor per år.

Läs mer
Fritidskortets webbplats: fritidskortet.se
Fritidskort för barn och ungdomar

Många elever upplever bristande studiero i skolan

Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna.
Delrapport två av Attityder till skolan visar att vissa elevgrupper upplever sämre studiero än andra. Tjejer har en sämre studiero än killar och elever på fristående skolor har en sämre studiero än elever på kommunala skolor. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de har en sämre studiero än elever med svensk bakgrund. Elever i klasser med låg andel högutbildade föräldrar upplever mer problem med ljudnivån i klassrummet och att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna.

Läs mer på Skolverket, ta del av rapporten

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg.
Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson lämnade över till skolminister Lotta Edholm (L).

Läs mer i Vi Lärare

Hämta betänkandet: Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande SOU 2025:19

 

Nytt betygssystem i skolan och skrotat F föreslås

Inför en ny betygsskala mellan 1-10 utan en skarp gräns för godkänt. Det förslaget presenterade utredare Magnus Henrekson när han höll pressträff med skolminister Lotta Edholm (L) under onsdagen.

Magnus Henrekson har tagit fram förslag med syfte att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasiet ”mer rättvist ska spegla elevernas kunskaper”, betygsinflation ska motverkas och betygen ska sättas mer likvärdigt i hela landet.

Han föreslår en ny betygsskala som i stället för att bedöma elevers kunskaper på en skala från A-F som i dag, kommer att bedöma kunskaper på en skala från 1-10.

Läs mer på SVT Nyheter

Hämta betänkandet Ett likvärdigt betygssystem

Så här tycker några lärare. Läs mer i Vi Lärare

Färre förskollärare på förskolor med störst behov

Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.

Läs pressmededelande från Skolverket

Hämta rapporten

Om skolattacker

Om skolattacker

På grund av den fruktansvärda och allvarliga händelse som inträffat vid Campus Risbergska i Örebro idag har vi samlat några länkar till myndigheters information om skolattacker. (2025-02-04)

Alla skolor bör ha en plan som beskriver hur skolan ska förbereda sig för, agera vid och återhämta sig från exempelvis ett attentat. Varje enskild skola bör utforma sin plan utifrån sina specifika förutsättningar och de risker som kan identifieras vid en risk- och sårbarhetsanalys, en så kallad RSA.

Här förklaras de vanligaste begreppen och ges råd om vad man kan göra för att förebygga och hur man bör agera vid och efter en attack.

.

Fly – Sök skydd – Larma för skolan

MSB har, i samarbete med Polismyndigheten, Center mot våldsbejakande extremism och Skolverket, tagit fram vägledningen Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan – En vägledning för skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga. Vägledningen är speciellt framtagen för skolan och det finns även tillhörande filmmaterial för olika målgrupper.

Tyngdpunkten i vägledningen ligger främst i att beskriva hur skolan kan öka säkerhet och skydd för elever och skolpersonal, men den innehåller även information om arbetet för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.

Så kan vi förebygga skolattacker

Flera fall av grövre våld har inträffat i grund- och gymnasieskolor under de senaste åren, i vissa fall med dödlig utgång. Polisen ser ett ökat inflöde av information om personer som uttrycker en vilja och avsikt att utföra en skolattack. Sannolikheten att en enskild skola ska drabbas är liten, men det kan få allvarliga konsekvenser om något sker.

Denna sida samlar information och stöd från flera aktörer som på olika sätt arbetar förebyggande mot skolattacker och vänder sig till alla skolformer, oavsett huvudman.

Sidan finns på flera olika språk.

Läs mer på Center mot våldsbejakande extremism (CVE)

Olika handlingsalternativ vid väpnat våld

Väpnat våld i förskolan eller skolan är ovanligt, men eftersom det kan leda till allvarliga konsekvenser är det bra att planera för olika handlingsalternativ om det skulle hända. Här finns förslag på åtgärder om ni skulle drabbas på er förskola eller skola.

Erfarenheten från andra länder visar att det är omöjligt att förutsäga i vilka områden och i vilken typ av skolor eller förskolor som väpnat våld kommer att inträffa. Därför är det bra om ni har en mental förberedelse och insikter om olika möjliga handlingsalternativ.

Strategierna inrymning, utrymning och utestängning kan ingå i skolans eller förskolans redan pågående säkerhetsarbete. Utgå från era specifika förutsättningar, som till exempel hur era lokaler är utformade. Ett sätt att göra det på är att formulera möjliga scenarier och diskutera hur personal skulle agera i dessa situationer.

Läs mer på Skolverket

Krisplaner och kontinuitetshantering

Oavsett hur väl förberedda man är kommer oönskade händelser att inträffa. Vid dessa tillfällen måste det finnas en organisation, rutiner och planer som kan användas för att underlätta hantering av händelsen.

Läs mer på Skolverket

Att prata med barn och elever om otäcka händelser

Barn och elever blir ofta berörda när något allvarligt har hänt i samhället eller i omvärlden. De kan behöva någon att prata med. Här får du som jobbar med barn och elever stöd i hur du lugnar och tryggar dem som behöver det.

Läs mer på Skolverket

Tryggare kan alla vara

Rapporten ”Tryggare kan alla vara” visar på de stora riskerna med allt för stora barngrupper. Resultaten av undersökningen synliggör att lärares stressnivå och arbetsbelastning påverkas mycket negativt. Men stora barngrupper hämmar också barns lärande och utveckling.

En rapport om riskerna med stora barngrupper i förskolan
Undersökningen konstaterar att stora barngrupper påverkar förskolans kvalitet negativt på fler sätt. Lärare som arbetar stora barngrupper rapporterar i mycket större utsträckning än andra att barnen inte får tillräcklig kognitiv, språklig och emotionell stimulans.

Tryggare kan alla vara
Förutsättningarna att ge barn som är i behov av särskilt stöd blir sämre då det tar längre tid innan behovet upptäcks. Förskolans kompensatoriska uppdrag blir svårare att utföra och barn riskerar att skadas, kränka varandra, eller bli kränkta på grund av att lärarna har svårare att leva upp till sitt tillsynsansvar.

Ta del av hela rapporten

En europeisk jämförelse av förskolor

Den nya Eurydikerapporten Key data on early childhood education and care in Europe, ger en överblick över förskolor i 37 europeiska länder, med fokus på barngruppernas storlek, obligatoriska delar och användning av digitala hjälpmedel.

Sverige ligger i topp när det gäller investeringar i förskolan och är ett av få länder som garanterar varje barn en förskoleplats direkt efter föräldraledigheten. Med en deltagargrad på över 96 procent för treåringar ligger Sverige långt över genomsnittet.

Läs mer på Universitet- och högskolerådet

Skolutredningen: Mer disciplin och bättre lektioner ska få bukt med skolstöket

Tydligare ledarskap och glasklara ordningsregler. Det föreslås i den kommande utredningen för ökad trygghet och studiero i skolan, kan SVT berätta.

– Det är jätteviktigt för barn och elever, som är unga människor i stark utveckling, att det är tydligt vad som förväntas av dem och vad som händer när man bryter mot reglerna, säger utredare Happy Hilmarsdottir Arenvall.

Läs mer på SVT Nyheter

Hämta betänkandet ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” på regeringens webbplats

Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare

Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning – exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.

Läs mer och hämta rapporten på Skolverket

Så får Ingrid fler elever att bli godkända

Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar. Det har hjälpt Ingrid Tidvall i Höllviken att få fler elever godkända.
– Tvålärarsystemet har haft störst påverkan, säger hon.
58 dokumenterade extra anpassningar på 288 elever hade Ingrid Tidvall i fjol. I dag har hon 400 elever, men färre anpassningar.

Men det beror inte på elevernas minskade behov utan på ett annat sätt att jobba. En del som tidigare varit individuella anpassningar får nu alla elever möjlighet att ta del av.

Läs mer i Vi Lärare

Så mycket kostar det att ha barn

Blöjor, vagn, mat, kläder och fritidsaktiviteter. Barn gör dig rik på kärlek och upplevelser, men de innebär också utgifter – omkring 1,9 miljoner kronor per barn fram till 19-årsdagen. Barn- och studiebidraget täcker en knapp femtedel men det finns andra sätt att få pengarna att räcka till. Här är ekonomens bästa tips.

Läs mer på Swedbank

Föräldrarna som vill stoppa de stora förskolorna: ”Som barnkalas varje dag”

Allt fler kommuner bygger förskolor med plats för hundratals barn.

Nu försöker en grupp föräldrar i Stockholm samla röster från hela landet för att stoppa utvecklingen mot vad de kallar ”megaförskolor”.

När Lisa Durell från Bagarmossen lämnar sitt barn på förskolan vet hon ibland inte vad personalen heter. Och de vet inte barnens namn.

– Man lämnar över till pedagoger som vi inte vet vilka de är och de vet inte vilka våra barn är, säger hon och fortsätter:
– De lär sig inte namnen på alla barn. Är det över 100 barn så går inte det, säger hon.

Läs mer på SVT Nyheter

Studie: Unga osäkra på gränser vid sex

Redan i förskolan får barn lära sig ”stopp min kropp”. Men i tonåren har någonting hänt, visar en studie av svenska och norska forskare.

– Många unga har inte koll på att de har rätt att sätta gränser i samband med sex, säger forskaren Carolina Överlien.

Läs mer i Expressen

Pengar saknas för att stötta elever med NPF

Två av tre rektorer saknar pengar för att kunna köpa hjälpmedel, anställa assistenter eller på annat sätt ge tillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Myndigheten har i två enkäter frågat kommuner, friskoleägare och rektorer hur de arbetar för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en bra skolvardag. Studien fokuserar främst på förutsättningarna för elever med adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörningar.
Läs mer i Aftonbladet
Läs mer på Skolverket och hämta rapporten

Välkommen på terminsstart med Föräldraalliansen Sverige!

Välkommen på terminsstart med Föräldraalliansen Sverige!

Onsdagen den 8 januari 18.00 – 19.00 via Teams

Under mötet kommer vi att diskutera olika aspekter av svensk skola och föräldrasamverkan. Vi kommer att göra en kort inledning men sedan kommer vi att lyssna på vad du vill förmedla ur ditt föräldraperspektiv.

 

Om du vill delta får du gärna anmäla dig till info@foraldraalliansen.nu senast den 7 januari.

Vi vill att du anger:

  • Namn
  • E-postadress
  • Eventuell fråga som ni vill diskutera

Vi ser fram emot att få möjlighet att höra era tankar, idéer och förslag.
Er input är ovärderlig för oss i vårt arbete.

 

Gabriella Mattsson
Ordförande

.

”Svaga elever måste få extra undervisning i liten grupp”

Varje år lämnar närmare 15 000 ungdomar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte professionernas fel, utan systemets. Mer lovskola hjälper inte. I stället behövs en grundläggande reform, med avstamp i 1969 års läroplan, baserad på försök med förstärkningsundervisning, skriver regeringens utredare Pontus Bäckström.

Läs mer på DN Debatt
Hämta Betänkande av Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det.

Många elever upplever stress i skolan

Merparten av landets elever trivs i skolan, visar den första delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2024. Men resultaten skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I högstadiet och gymnasiet upplever hälften av eleverna stress flera gånger i veckan, och mest stressade är tjejerna på högstadiet.

Läs mer på Skolverket, hämta rapporten

Svenska elever presterar bättre i matematik visar internationell studie

Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Det visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.

Läs pressmeddelande från Skolverket och hämta rapporten

CAN:s nationella skolundersökning 2024

Andelen elever i gymnasiets år 2 som spelat om pengar fortsätter att öka. Ökningen är särskilt tydlig bland pojkarna där andelen som spelat om pengar de senaste 12 månaderna har ökat från 27 procent år 2019 till 43 procent år 2024.

Alkoholkonsumtionen bland svenska skolungdomar har minskat över tid men planat ut de senaste åren. Det var 35 procent av niondeklassarna och 69 procent av gymnasieeleverna som uppgett att de hade druckit alkohol det senaste året.

Lustgasanvändning har minskat sedan det mättes för första gången 2022. I årets undersökning var det 4 procent av eleverna i nian och 8 procent av eleverna i gymnasiets år 2 som använt lustgas någon gång.

Cigarettrökning har minskat mycket sedan 2010-talet. Under de senaste tre åren har det dock inte skett någon fortsatt nedgång utan en liten, statistiskt signifikant uppgång bland eleverna i gymnasiets år 2.

Snusandet har ökat i båda årskurserna under de senaste åren och ligger år 2024 på 16 procent i årskurs 9 och 29 procent i gymnasiets år 2. Vitt snus är den vanligaste snussorten bland ungdomar.

Det var 6 procent av niondeklassarna och 15 procent av gymnasieeleverna som använt narkotika någon gång. Bland de elever som använt narkotika var det vanligaste preparatet cannabis.

Läs mer och hämta hela rapporten på CAN

Den extra studietiden kommer inte alla elever till del

Skolinspektionens granskningar av skolors arbete med extra studietid visar på brister och kvalitetsproblem på många skolor. Majoriteten av skolorna behöver stärka sitt arbete, så att elever blir motiverade till och ges reell möjlighet att delta.

Den 1 juli 2022 trädde lagstiftningen i kraft om att alla grundskolor ska erbjuda elever i årskurserna 4–9 möjlighet att delta i extra studietid. Den extra studietiden är ett komplement till den ordinarie undervisningen i grundskolan och syftar till att ge elever möjlighet att få stöd i skolarbetet, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Det kan exempelvis handla om att ta igen, befästa eller fördjupa sina ämneskunskaper.

Läs mer, hämta rapporten på Skolinspektionen

Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens

Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.

Läs mer på Skolverket

IEA-chefen: Myt att it-generationen lär sig själv

Det går inte längre att leva på myten att barn och ungdomar på egen hand skaffar sig digital kompetens.

– Elever behöver få mer undervisning i dator- och informationskunskap – och fler prov, säger IEA-chefen Dirk Hastedt.
Läs mer i SvD

Elever med F i matematik får inte tillräckligt stöd

Elever som gick ut grundskolan i våras med underkänt i matematik har inte fått den hjälp de har rätt till.

Det visar en ny rapport från Skolverket.

– Det är allvarligt, säger undervisningsrådet Sanna Vent.

I våras gick 14 000 femtonåringar ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Det gör att de inte är behöriga till gymnasiet och riskerar att hamna snett i samhället.

Nu har Skolverket gått tillbaka för att se vad de fått för mattebetyg tidigare i årskurserna 6 och 3. De har också tittat på vilka särskilda stödinsatser som satts in.

Läs mer i DN

Ta del av rapporten på Skolverket

.

Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner

Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola.
Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.

Enligt Skolverkets statistik för det senaste läsåret hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram (som är ett villkor för att få ”särskilt stöd”). För tio år sedan var andelen 6,8 procent.

Andelen varierar stort mellan Sveriges kommuner (se tabell i slutet av artikeln). Varför det är så har varken Skolverket, Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten kunnat svara på.

Läs mer i Vi Lärare

Läsförmåga spelar stor roll för gymnasiebetygen

En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.

Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.

För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.

I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.

Läs mer på forskning.se

Lika vanligt bland flickor som pojkar att ha varit delaktiga i brott

Drygt hälften av alla elever i årskurs 9 uppger att de har varit delaktiga i något brott under senaste tolv månaderna, och andelen är lika hög för både pojkar och flickor. Lite färre än hälften av eleverna uppger att de själva blev utsatta för brott under samma period. Utsattheten för fysiska sexualbrott är på den lägsta nivån sedan 2015. Det visar Skolundersökningen om brott 2023.

Läs mer på Brå

Lagrådet kritiserar regeringsförslag

Lagrådet kritiserar flera delar av regeringens förslag om att myndigheter, kommuner och skolor ska tvingas dela information med polisen för att bättre kunna bekämpa brott. Delar av det avstyrks, vilket Ekot var först att rapportera om.

Läs mer i SvD

Så kan skolan arbeta för att minska nyrekrytering

Skolor behöver vara uppmärksamma på tidiga tecken på kriminalitet bland eleverna.

– Det handlar om att reagera på om ett barn plötsligt har fler mobiltelefoner, fina kläder, mycket kontanter eller nytt umgänge, säger Lee Gleichmann på Skolverket.

I Örebro har en direktlinje upprättats mellan skolor och särskilda ungdomspoliser.

Läs mer i DN

Elever stressade av läxor och prov i skolan

Läxor och prov är en del av skolan. Omfattningen av dessa påverkar hur elever mår. Fyra av tio av elever i årskurs 6–9 och gymnasieskolan känner sig ofta stressade på grund av läxor och prov.
I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur mycket läxor barn har. Det är upp till den enskilda skolan om och hur de vill använda läxor i undervisningen. Att ha läxor kan både innebära för- och nackdelar. En fördel kan exempelvis vara att läxor bidrar till kunskapsutveckling, medan en nackdel kan vara att de skapar stress hos eleverna.
Läs mer på SCB

Uteblivet särskilt stöd bakom sjunkande behörighet

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.

– Det är mycket allvarligt och nedslående att betygsresultaten i årskurs 9 försvagas och behörigheten till gymnasiet sjunker. Det beror bland annat på att elever som behöver särskilt stöd inte får det, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Läs mer i Vi Lärare Specialpedagogik

Regeringen vill göra skolan mobilfri

I samband med den senaste PISA-undersökningen framkom det uppgifter om att sambandet mellan svenska elevers kunskapstapp och elevernas användning av mobiler är starkt. Att samla in mobiltelefoner under skoldagen kan främja elevers trygghet, lärande och kunskapsutveckling.

Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att undersöka hur en reglering för insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning under skoldagen kan utformas.

Läs pressmeddelande från utbildningsdepartementet

Sexuell kontakt mellan lärare och elev – vanligaste orsaken till återkallade legitimationer

Över hälften av de lärarlegitimationer som återkallats i Sverige handlar om att läraren haft någon form av sexuell kontakt med eleven. Oftast är det sexuellt ofredande, men det kan också vara våldtäkt eller i enstaka fall sex där båda gett samtycke.

SVT Nyheter Skåne har gått igenom samtliga återkallade lärarlegitimationer i Sverige. Av 55 beslut, från 2013 till 2024, handlar 30 stycken om att läraren haft någon typ av sexuell kontakt med eleven eller barnet.

Läs mer på SVT Nyheter Skåne

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Betyg F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.

För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

Läs mer i Vi Lärare

Ny rapport: Värsta nedskärningarna på 30 år

Medan Sveriges ekonomi börjar vända uppåt, fortsätter skolans nedåt.
Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
Fyra av tio lokalföreningar uppger att flera lärare har sagts upp.
Nio av tio varnar för att de inte längre kan ge eleverna den undervisning de har rätt till.

Läs mer i Vi Lärare

Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning

Här har Folkhälsomyndigheten samlat rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag. De som rör äldre barn (13–18 år) vänder sig till barnen själva, men det finns också information om hur vårdnadshavare eller föräldrar kan stödja sina ungdomar att följa rekommendationerna.

Läs mer på FHM

Regeringen vill se mobilförbud även på raster

Regeringen vill införa ett nationellt mobilförbud i grundskolan och tillsätter inom kort en utredning.
Förbudet ska gälla även på rasterna.
– Eleverna blev paffa, säger Irene Georgellis, rektor på Söraskolan i Åkersberga som nu infört totalt mobilförbud.

Läs mer i GP

Larmet: Barn med NPF-diagnoser får för lite och för sent stöd

Riksförbundet Attention larmar nu om att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp de behöver i skolan, och att hjälpen ofta kommer försent.

Ungefär 10 procent av alla elever i skolan i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som exempelvis adhd, autism och språkstörning, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Läs mer på SVT Nyheter

Enkät: Skolledare vill se bättre förutsättningar för ledarskapet

En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Tre av fyra använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. I stället får man ägna mycket tid åt sådant som inte har med kärn­uppdraget att göra. Det visar Skolledarens egen enkät­undersökning.

Läs mer i Skolledaren

PÅ DJUPET – Elever saknar tillräckliga förkunskaper

 Elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga ­förkunskaper, anser fyra av tio lärare.
I socioekonomiskt svaga områden upplevs problemet nästan dubbelt så stort. Det visar en ny undersökning från Sveriges Lärare.
– Jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg, säger ­Pernilla Hallgren, lärare i Botkyrka.

Läs mer i Vi Lärare

AI-undervisning införs tidigare än planerat

Från hösten kan gymnasieskolor erbjuda AI på schemat. Men antalet behöriga lärare är hittills få – närmare bestämt åtta i hela landet. Fler är dock på väg.

Tanken var att ämnet artificiell intelligens skulle införas på gymnasieskolor först om ett år, men den snabba teknikutvecklingen skyndade på processen. Det innebär att gymnasiekolor och komvux-utbildningar ska kunna erbjuda ämnet på schemat redan under höstterminen i år.

– Vi bedömde att det fanns behov av att skynda på processen och ge skolorna möjlighet att tillhandahålla ämnet tidigare, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket.

Läs mer i SvD

Var femte nia får inte gå gymnasiet

Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet. ”Det är uppenbart att resurserna inte räcker”, säger skolforskaren Christian Lundahl.

Läs mer i SvD

Rekordmånga elever får studiebidraget indraget

Andelen gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Elevrepresentanter oroas av utvecklingen – som kan få långtgående följder.

– Det kan innebära att även andra bidrag dras in, säger Peter Engberg, analytiker på CSN.

Läs mer i SvD

Mobiltelefonanvändning bland barn -enkät

Digitala medier är en självklar del av barns och ungas vardag. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. Barn uppger också att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.

Föräldraalliansen Sverige ser att det finns behov av insatser för att förebygga negativa konsekvenser av digital medieanvändning hos barn och unga. Vi har därför sammanställt några frågor för att få reda på föräldrars åsikter i dessa frågor. Svaren ni lämnar är helt anonyma.

Svara på enkäten

Lärarna hinner inte med sitt uppdrag: ”Blev riktigt arg”

Enigheten är ändå relativt stor.
Forskare, expertis, fack och politiker är i stort sett överens: skolan behöver förstärkta resurser för att lärarna ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag.
– Vi behöver breda politiska beslut för att få saker att hända och kunna rätta till lärarnas arbetsbelastning och för att ta vårt fulla yrkesansvar, säger förbundsordförande Anna Olskog.

Läs mer i Vi Lärare

Risk för fusk gör att skolor tvingas redovisa alla datorinköp

Skolor ska tvingas särredovisa exakt hur många böcker och datorer de köper in för att staten ska kunna kontrollera att de inte fuskar när ny lagstiftning kommer på plats.

– Fusk är ett hårt ord, men vi vill kunna följa att huvudmännen verkligen satsar på riktiga böcker, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Läs mer i DN

Stora brister i skolan – så kan lärarna bli bättre

Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.

I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.

Läs mer på forskning.se – hämta rapporten

Sirkka Persson utsedd till Årets samverkare 2024

Det är med glädje Föräldraalliansen Sverige uppmärksammar Sirkka Principal Persson för hennes fantastiska arbete och engagemang för elevernas bästa. Genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola har de nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare.

Sirkka Persson, tv,  mottar blommor och diplom av ordförande i Föräldraalliansen Sverige Gabriella Mattsson.

Motivering
För att hon i sitt arbete som rektor visat på hur man genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare. Genom att stötta eleverna har de klarat skolan och även fullföljt sina studier, vilket möjliggjort att eleverna kunnat ta sig vidare till andra skolformer.

I arbetet lyfts vikten av att skapa en tillgänglig skola, få elever att stanna i skolan, ha ett helhetsperspektiv kring eleverna och relationen mellan hemmet och skolan. Sirkka Persson visar föredömligt betydelsen av samverkan och att ha elevernas bästa i fokus.

Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan i skolan och mellan skola och föräldrar i framtiden!

Läs mer om Årets samverkare

Elever får inte det stöd de har rätt till

Skolor ger inte alltid elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.

Läs mer och hämta rapporterna på Skolinspektionen

Experten: ”Hederskulturen krockar med den svenska förskolan”

Hederskulturen och den svenska förskolans värderingar står ofta i direkt konflikt, menar Devin Rexvid, lektor på Stockholms universitet. I en ny rapport lyfter han hur förskolorna hanterar mötet.

Rapporten, som gjorts på uppdrag av länsstyrelserna i Gävleborg och i Norrbotten, bygger på djupintervjuer med förskolepersonal i olika delar av landet.

– Det är ganska vanligt att förskolor på något vis anpassar verksamheten, säger Devin Rexvid.

Läs mer och hämta rapporten från SVT Nyheter

Lotteriet: Så mycket skiljer betygen mot nationella prov

 Andelen elever som i dagarna får högre betyg än vad de presterat på de nationella proven varierar stort mellan olika delar av Sverige.
På många håll brister betygssättningen både i rättssäkerhet och likvärdighet, konstaterar Skolinspektionen.
– Ryktet om att det på en viss skola är enklare att få bra betyg kan innebära en fördel i konkurrensen om eleverna, säger regeringens betygsutredare Magnus Henrekson.

Läs mer i Vi Lärare

Föräldrar i Vårberg oroliga för kriminella på torget

En skolflytt har väckt upprörda känslor bland föräldrar i Vårberg i södra Stockholm. Det handlar om Söderholmsskolan där det idag går barn med både svensk och utländsk bakgrund.

Föräldrar är oroliga när skolan nu ska flytta till centrum där det finns både gängkriminella och droghandel. Många tror att resursstarka föräldrar kommer att flytta sina barn till skolor i andra områden och att segregationen då kommer att öka.

Lyssna på Sverige Radio

Hälsan bland de yngsta behöver förbättras

Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.

Små barn i Sverige har generellt en god hälsa. Spädbarnsdödlighet är låg och det allmänna hälsotillståndet uppges för de flesta vara gott. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens kartläggning att allt för många barn under sex år har hälsoutmaningar, exempelvis genom övervikt, astma och karies.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Nya krav på Göteborgs skolor när elever är frånvarande

Tre månader efter höstterminens start förra året saknades 158 elever i Göteborgs grundskolor. Nu ska högre krav ställas på skolorna när elever slutar dyka upp utan känd anledning.
– Det ska vara glasklart vad skolan ska göra när elever är borta av okänd orsak, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).

Läs mer i GP

Vårdnadshavare litar på förskolans pedagoger

Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.

I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta.

En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling.

Läs mer på forskning.se

Bristande stöd till barn med NPF i förskolan

Ett av tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i förskolan får inte de anpassningar som det behöver. Det visar Attentions nya enkätrapport.

– De här barnen måste få stöd och anpassningar tidigt, precis som de har rätt till. När det inte sker riskerar vi en utslagning av barn redan i förskolan, säger Anki Sandberg, ordförande Attention.

Läs mer på Attention

Kortare arbetstid ska locka personal till förskolor

En viktig pusselbit i framtidens arbetsliv eller politisk populism? När Göteborgs stad testar kortare arbetstid på två förskolor går åsikterna isär.

De anställda själva verkar dock eniga – de vill aldrig gå tillbaka till 40-timmarsveckan.

– Livet är bättre, säger Felicia Barkman, förskollärare.

Läs mer i DN

Lärarnas uppmaning till betygsutredaren: ”Skrota F”

Betygsutredaren Magnus Henrekson kallade sju lärare till Regeringskansliet för att lyssna på deras erfarenheter av betygssystemet.
– Ska vi få bort den stora utslagningen måste vi få bort godkäntgränsen, säger läraren Maria Wiman, krönikör på Vi Lärare.

Betygsutredningen ska lämna förslag på hur betygen kan bli mer likvärdiga och rättssäkra – bland annat att komma till rätta med glädjebetygen.

Frågan är extra aktuell i spåren av debatten om Skolverkets nya betygsmodell för nationella proven – där elever kan bli godkända trots låga kunskaper.

Läs mer i Vi Lärare

Skolministern: Öka regleringen av skolan

– Det är stora skillnader i kvalitet, som är svårt för många ungdomar att se när man ska välja gymnasium, säger skolminister Lotta Edholm (L) efter tidningens granskning av yrkesprogrammen.

Både regeringen och Liberalerna vill se en mer reglerad skola framöver. Det ska inte gå att tjäna pengar på utbildning genom att dra ner på kvaliteten.

Läs mer i Sydsvenskan

Bli medlem

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

Läs mer – bli medlem

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Namn
E-post

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng