Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Skolministern kallar till extra möte om skolvalet

Skolminister Lotta Edholm (L) reagerar kraftigt på DN:s publicering om hur elever riskerar att vilseledas i skolvalet av en skolkoncerns sökmotorer.

Hon kommer nu kalla berörda parter till ett extra möte om skolvalet.

Även konkurrerande skolbolag framför kritik mot att en koncern kan utnyttja friheten i systemet.

Läs mer i DN

Covid-19 kostade elever ett tredjedels läsår

Nedstängningarna och restriktionerna under coronapandemin påverkade elever världen över. Men hur mycket?

Enligt en ny internationell studie förlorade eleverna kunskap motsvarande ett tredjedels läsår. Fast Sverige utgör ett undantag.

Det har uppskattats att 95 procent av alla världens elever berördes – mer eller mindre – när pandemin grasserade som värst. För att ringa in hur mycket elevernas kunskapsinhämtning bromsades har forskare i Frankrike och Storbritannien vägt samman resultaten från totalt 42 studier i 15 länder, däribland Sverige.

Läs mer i SvD

Bemanningen i förskolan är en het fråga. Skolminister Lotta Edholm får svara på fyra frågor om läget.

Bemanningen i förskolan är en het fråga. Skolminister Lotta Edholm får svara på fyra frågor om läget.

  • Hur ser du på stora barngrupper och underbemanning inom förskolan?
  • Hur lockar man fler personer till yrket?
  • Hur ska man göra för att förbättra situationen?
  • I Tidöavtalet nämns bara förskolan en gång och då i samband med språkförskola för barn i utsatta områden. Varför nämns inte förskolan fler gånger?

Läs mer i DN

Mer läsning i DN om förskolan

”Ingen vågar säga att ditt barn har lekt själv på gården hela dagen”

Tystnadskultur och underbemanning på svenska förskolor

Kvalitetsstöd dras ned efter besparingar

Efter regeringens besparingar på Skolverket – nu ser myndigheten över omfattningen av stödet som är tänkt att öka kvaliteten i skolan.
– Planen var att vi skulle erbjuda 500 skolhuvudmän kvalitetsdialoger under 2023 men jag kan inte säga i dag hur många vi kommer klara av, säger Tommy Lagergren, chef för skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.

Läs mer i Skolledaren

De hjälper elever från Järva att klara gymnasiet

Att ta steget från grundskolan till gymnasiet kan vara svårt. På Framtidens Hus i Rinkeby och Husby pågår ett projekt för att få fler att klara studierna.

– Vi märkte att en del elever från Järva inte fick så bra betyg på gymnasiet och ville ge dem förutsättningarna för det, säger ungdomshandledaren Fatou Juke.

Läs mer i DN

Vilka litar unga på?

Vilka medier använder unga och vilket förtroende har de för dem? Vilka frågor är känsliga att prata om och var vill man söka information och stöd om känsliga frågor? Vad har unga för källor för att få tag på alkohol?

Om det handlar rapporten Vem kan man lita på? som CAN har gjort på uppdrag av Systembolaget och Länsstyrelserna.

Ett tusental 16- och 18-åringar har intervjuats i undersökningen.

Läs mer och hämta rapporten på CAN.se

Lärarens rädsla: Att AI-boten förbjuds i skolan

Anders Enström, NO-lärare i Huddinge, har börjat använda ChatGPT-boten i sina lektioner – och är är mest rädd för ett förbud.
– Mitt intryck är att vi får ett verktyg som kommer att ändra hela skolan, säger han.

ChatGPD lanserades ett par veckor efter att regeringen lovat 685 miljoner kronor till läroböcker av papper.

Anders Enström lät den nya boten planera en 60-minuterslektion om vindkraft. Det tog sekunder att få den klar.

– Där kom hela planeringen för 60 minuter, med länkar och vad jag skulle prata om. Man måste fundera på vad verktygen kan göra för oss lärare, säger han.

Den statliga boksatsningen ger han inte alltför mycket för – Anders Enström menar att kritiken mot skolans digitalisering kan få negativa konsekvenser.

– De (regeringen) är helt verklighetsfrämmande, de har ingen aning. Då ligger ett förbud jättenära. Men man glömmer att alla elever har en mejladress – och vem ska kolla den? säger Anders Enström.

Läs mer i Skolvärlden

.

Finland inte längre bäst i klass – därför har ungas bildning rasat

Länge kunde Finland stoltsera med att ha världens bästa skolor. Men nu är det slutsurfat på pisa-hajpen. Finländska barns och ungas bildningsnivå har rasat på tjugo år, visar en ny larmrapport. Vad hände med världens högst utbildade folk? Varför har vi blivit ett kunskapssamhälle i förfall? Och hur kan vi vända trenden? Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och tidigare modersmålslärare, förklarar.

Lyssna på nyhetspodd på Yle

Så kan läxläsningen fungera bättre – och bli roligare

Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.

En forskningssammanställning har tittat på hur läxor fungerar och hur lärares arbete med utformningen av läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för grundskoleelevers lärande.

Läs mer på forskning.se

Bättre mental hälsa med generös föräldraledighet

Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig.

– Att bli förälder kan vara stressigt. Oftast tänker vi bara på de hormonella och fysiska förändringar som mamman upplever, men övergången till föräldraskap är stressande för hela familjen, säger Sol P Juárez, docent och universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Läs mer på forskning.se

Obehöriga lärare och personalbrist slår mot eleverna

Lärarfacket har varnat för att 200 skolor i Sverige riskerar att stängas på grund av personalbrist. I Gällivare är andelen obehöriga lärare knappt 50 procent och personalbristen stor. Eleverna får sämre utbildning och 15-åriga Ellen Landström är rädd att inställda lektioner och lärarbrist påverkar betygen.

Läs mer i DN

Helsingborgs skolbudget överklagas – ”bryter mot barnkonventionen”

För första gången någonsin har Helsingborg stads skolbudget överklagats till domstol. Skolan får för lite pengar nästa år och det drabbar eleverna, anser anmälaren som ser det som ett brott mot barnkonventionen.

Det är avgående skolpolitikern Maria Winberg Nordström (L) som står bakom överklagandet.

– Med tanke på de väntade prisökningarna nästa år kommer de pengar skolan får inte att räcka på långa vägar. Det drabbar eleverna som inte kommer att få den undervisning de behöver, säger Maria Winberg Nordström.

Hon tycker att det strider mot lagen om barnkonventionen som slår fast barns rättigheter – se faktaruta nertill.

Läs mer på SVT Nyheter

Riksrevisionens rapport om skolpengen – effektivitet och konsekvenser

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Det nuvarande regelverket medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning.

Riksrevisionen bedömer vidare att den reglering som innebär att en ansökan från en enskild om att bli huvudman för en skola inte får bifallas om utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas, inte fungerar ändamålsenligt.

Läs mer på Utbildningsdepartementet

Oklart vart barnen från Römosseskolan har tagit vägen

Skolinspektionen riktar nu ny kritik mot den omdiskuterade Römosseskolan i Göteborg.

Det handlar om de 215 eleverna som fick lämna skolan efter sommaren.

Av dessa är det 35 elever där kommunen inte vet var barnen befinner sig.

– Vi gör allt för att få kontakt med vårdnadshavare för att få reda på skolgången. Vi ringer, sms:ar och skickar e-post kontinuerligt, säger Pernilla Palm, enhetschef på grundskoleförvaltningen i Göteborg.

Läs mer i DN

Fler barn och unga söker hjälp för ätstörning – även pojkar drabbas

Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.

Mellan 2011 och 2021 fördubblades antalet flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fick en ätstörningsdiagnos, enligt en kartläggning i Region Stockholm.

Ätstörningar är det psykiatriska tillstånd som ökat mest bland unga. Problemen börjar ofta märkas under mellanstadiet, säger Ulf Wallin, överläkare och forskningsledare vid Region Skånes Ätstörningscentrum. Han har forskat om och arbetat med människor med ätstörningar i 40 år.

Läs mer på forskning.se

Mobilförbud i svenska skolan funkar inte, enligt forskning

Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.

Elevers användning av egna mobiltelefoner i skolan har länge diskuterats och många har argumenterat för ett mobilförbud. 2022 kom också en lag som ger lärare ett större mandat att hålla mobiltelefonfria lektioner, om de så önskar. Det är också förbjudet att använda mobiler för annat än skolarbete i klassrummet.

Läs mer på forskning.se

Stora brister i grundsärskolan – elever får inte den undervisning de har rätt till

Oavsett skolform ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Stadsrevisionen har granskat måluppfyllelsen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och konstaterar stora brister i grundsärskolan. Det handlar bland annat om att elever inte har fått den undervisning och det stöd de har rätt till. Men också om att bedömningen och dokumentationen av deras kunskaper är otillräcklig, vilket riskerar att äventyra elevernas rättssäkerhet.
– Bristerna är både omfattande och mycket allvarliga, särskilt med tanke på att eleverna tillhör en grupp som inte har samma förutsättningar som andra i samhället att hävda sina rättigheter, säger Bengt Bivall, ordförande för stadsrevisionen.

Läs pressmeddelande från Göteborgs stad

Skolor befarar mer fusk med nya textroboten

En ny textrobot skapar på några sekunder välskrivna uppsatser i olika ämnen.
Nu befarar lärosäten och skolor att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka.
– Man kommer att gå över till allt fler salstentamen och muntliga prov, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.

Läs mer i DN

Högsta instans säger nej till slöjförbud

Slöjförbud för flickor upp till sjätteklass klubbades igenom av M- och SD-styret i skånska Staffanstorp 2019. Även Skurups kommun har velat se ett förbud.
Men högsta instans säger nej.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknas lagstöd för kommuner att förbjuda så kallad huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor.

Läs mer i Läraren

Nu får det vara slut på Kajsa Dovstads påhopp på föräldrar som använder sin lagstadgade föräldraledighet för att få ihop livspusslet.

Nu senast på Expressen debatt skriver hon att Föräldradagar inte ska vara jullov för vuxna.

Det är lätt att ge sig på en väldigt stressad och pressad grupp i samhället som sällan har tid att försvara sig. De angrepp som Kajsa Dovstad från Timbro kommer med är dock så grova att vi i Föräldraalliansen Sverige inte kan låta dessa påhopp stå oemotsagda.

Kajsa kommer i slutet av sitt inlägg med ett förslag. Hon förespråkar att föräldrar bara ska ha lagstadgad rätt att vara föräldralediga första året, sen få en påse pengar. Låt oss då komma ihåg att 2 till 6 åringar fortfarande är väldigt små barn. Det är alltså förskolebarn (dagisbarn) vi pratar om. Det behöver kontinuitet för att kunna växa upp till trygga vuxna. Det vinner hela samhället på. Visst är kommuner skyldiga att ordna barnomsorg även under mellandagarna och helger men det är många gånger nödlösningar som då hårt ekonomiskt pressade kommuner tvingas ta till och som sällan är bra. Även personalen på förskolor vill ju vara jullediga.

Många ensamstående föräldrar har ingen annan de kan lämna över till så som Kajsa tycks tro. Kajsa drar också jämförelsen med att ”…det kan finnas kolleger som har minst lika ömmande skäl att vilja vara borta. Kanske vill någon hålla sin gamla ensamma mamma sällskap…” Ensamhet bland äldre kan vara ett problem men äldre personer klarar sig själva på ett helt annat sätt än en 3-åring. Har Kajsa dåligt samvete för att hon inte har besökt sin gamla mamma på länge föreslår jag att hon börjar besöka henne även andra dagar på året eller ett kortare besök på jul.

Föräldraalliansen Sverige; Ulla Niskanen

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.
Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.
Förbundet är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.

”Skolverkets statistik missar npf-problemen”

Våra centrala skolmyndigheter har underlåtit att följa upp skollagens bestämmelser om funktions­nedsättningar i en fråga av livsviktig betydelse, skriver flera debattörer.

Få som har det minsta intresse för skolfrågan har missat att cirka 15 procent av eleverna inte klarar grundskolan. Tyvärr stannar analysen där. Få frågor ställs om vilka elevgrupper som har svårigheter, varför det är så och vad de ansvariga huvud­männen gör åt situationen.

Läs mer på SvD Debatt

Skole innfører fotoforbud for foreldrene

Skole innfører fotoforbud for foreldrene

– Plutselig er det over 40 foreldre og besteforeldre som tar video av dem, sier elevrådsrepresentantene.
Del på Twitter Del på epost
– Elevene synes det er ubehagelig, og føler ikke at de får vært seg selv når de vet at det blir tatt opp, sier Trude Halvorsen.

Hun er rektor ved Røyslimoen barneskole i Lillehammer.

Over en periode har skolen lagt merke til en økende trend under skolens arrangementer, nemlig foreldre som er mer opptatt av å fotografere og filme enn å være mentalt til stede.

Derfor har de nå tatt et utradisjonelt grep.
Läs mer på NRK

Ny rapport: 75% av eleverna upplevde ökad oro för framtiden under pandemin

Idag släpper Elevernas riksförbund den nya rapporten “Motståndskraftig skola”. Nya siffror visar på att nästan hälften av eleverna upplevde ökad stress, nedstämdhet och oro/ångest under pandemin. 44% av elevrepresentanterna anser att möjligheten att hålla möten påverkades negativt, och 75% av eleverna upplevde en ökad oro inför framtiden. Här är en sammanfattning av de viktigaste fynden från rapporten “Motståndskraftig skola”

Läs mer på Elevernas riksförbbund

Valbarheten påverkar ämnet moderna språk negativt

Moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som går att välja bort. Det påverkar ämnets status negativt. Uppföljning av varför elever väljer bort eller hoppar av ämnet görs sällan. Lärarna får sällan förutsättningar att bedriva bra undervisning och det är ovanligt att de ingår i forum för att utveckla undervisningen.

Läs mer på Skolinspektionen

Grönt ljus för kulturskola på skoltid

Elever i kulturskolan kan få ledigt av rektor från ordinarie skollektioner för att spela olika instrument. Det är följden av ett beslut från Skolinspektionen om Habo kommun, skriver Jönköpings-Posten.

För några år sedan skärpte Skolverket reglerna för de kommunala kulturskolorna, så att man inte längre kunde ge lektioner i att spela musikinstrument på ordinarie skoltid.

Läs mer i SvD

Gymnasieelever saknar kunskaper om svensk demokrati

Många elever som går sista året på gymnasiet känner inte till grunderna om rättsstaten.

Majoriteten tror bland annat att folkvalda politiker kan straffa domare som de anser har ”dömt fel”, enligt en ny rapport från Stiftelsen Rättsfonden.

– Det är oroande om en majoritet unga inte vet vad en rättsstat innebär, säger Karin Åhman, professor i statsrätt.

Läs mer i DN

”Vi föreslår allmänt fritidshem för barn upp till 9 år”

Retoriken om lärarbrist hindrar lösningar för kompetensförsörjningen i fritidshem, anser debattörer från utredningen Utökad rätt till fritidshem, som vill att fler ska få gå på fritids.

Den statliga utredningen om utökad rätt till fritidshem har nyligen lämnat över betänkandet Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid till regeringen. Vi lämnar där bland annat förslag om ett allmänt fritidshem för barn mellan 6 och 9 år. Ett förslag som kan ha stor betydelse för barn vars föräldrar saknar sysselsättning och som därmed inte har tillgång till fritidshemmet i dag. Reformen väntas medföra att antalet elever som går på fritids ökar på en del skolor och i en del kommuner. Hur stor denna ökning blir beror på olika faktorer, till exempel på dagens inskrivningsgrad hos de olika huvudmännen.
Läs mer i Dagens samhälle 

Hämta utredningen

Kontroversiella frågor är en viktig del i undervisningen

Det är viktigt att lärare tar upp frågor som kan vara kontroversiella i undervisningen, som till exempel miljöfrågor, sexuell läggning, eller rasism. Då utvecklar eleverna de kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. Men Skolinspektionens granskning visar att det finns risk att lärare undviker dessa slags frågor, bland annat av rädsla för konflikter.

Läs mer på Skolinspektionen

”Vi ser att eleverna är hungriga och äter mer”

Ökade priser har gjort att fler elever äter skolmaten, och mer av den.

I Södertälje kommun har man märkt av en lavinartad förändring.

På Blombackaskolan serveras aldrig soppa på fredagar, för att det inte mättar länge nog.

– Vi vill ge dem en favoriträtt på måndagen och fredagen, så att vi vet att vi börjar deras vecka på bästa sätt och skickar hem mätta och belåtna barn på fredagen.

Läs mer i Aftobladet

Matteresultaten störtdyker på nationella proven

Elevernas resultat rasar rejält i de nationella proven i matematik 1 på gymnasiet. Andelen som fick underkänt var dubbelt så hög i våras jämfört med för tre år sedan.
– Katastrof, säger matteläraren Olof Dahl.
Efter att de nationella proven varit inställda under två år på grund av pandemin genomförde gymnasieskolan åter NP i våras.

Läs mer i Ämnesläraren

Bris släpper skolhandbok

Under uppväxten kommer ett barn ha tillbringat i snitt 20 000 timmar i skolan. Det gör skolan till en av de viktigaste aktörerna både när det gäller att upptäcka barn som far illa eller befinner sig i riskzonen för det. Bris släpper nu en handbok för samtal i skolan, för att stötta skolpersonal i deras viktiga uppdrag.

Läs mer hos BRIS & hämta skolhandboken

”Spöklärare” och bibliotekarie fick sätta betyg

I ett hemligt, grått kassaskåp på Cybergymnasiet i Stockholm förvaras de unika katalogerna med all information om elevernas betyg.
Men det är något konstigt med dokumenten.
Många betyg är överstrukna.
Nya, högre betyg har skrivits dit – ibland av personer som knappt synts till på skolan.
Elever tycks ha förbättrat sina resultat i rekordfart. Vissa på bara två dagar.
– Det handlar om en mygelkultur, säger en anställd.

Läs mer i Aftonbladet

Forskare: Skolpolitik har skapat psykisk ohälsa hos barn

Skolreformerna 2011, då bland annat betyg och nationella prov i årskurs sex infördes, kan vara en orsak till att elever mår sämre och är mer stressade.

– Jag tror att det nya systemet bidrog till ett starkare prestationsfokus, bland annat eftersom det är utformat på så sätt att det är elevens svagaste prestation som styr betyget, säger Björn Högberg som forskar på skolpolitiks betydelse för elevers mående.

Läs mer i DN

Stora skillnader i kommunernas satsning på elevhälsan: ”Inte likvärdigt”

Väldigt många barn på få skolläkare och skolsköterskor. Så ser elevhälsan ut generellt i Sverige. Dessutom skiljer det stort mellan hur mycket kommunerna lägger på elevernas välmående – 10 000 kronor per elev mellan dem som la mest och minst förra året.

– Förutsättningarna är så otroligt olika, det finns inte en likvärdig elevhälsa, säger Caroline Bergh som är ordförande för Sveriges skolkuratorers förening.

Läs mer i DN

Oacceptabla skillnader mellan kommunernas ambition och kapacitet att bedriva grundskola!

Pressmeddelande från Föräldraalliansen Sverige
2022-11-07

Måndagen den 7 november presenterade Thomas Persson utredningen om ökat statligt ansvar för skolan. Betänkandets slutsats är att staten bör stärka sitt ansvar för skolan jämfört med i dag. Det grundläggande skälet är den bristande likvärdigheten i skolan.

DN-debatt den 7 november påpekar Thomas Persson att om skillnaderna utgår från kommuners olika ambition, kapacitet och ekonomiska förutsättningar, snarare än skolverksamhetens behov, leder det till en strukturell olikvärdighet mellan olika delar av landet när det gäller vilka möjligheter elever har att lyckas i skolan.

För sjuttonde året i rad publicerar vi vårt kommunala grundskoleindex. Ett jämförande index där vi utifrån utvalda kriterier rangordnar kommunernas skiftande ambition och kapacitet att bedriva grundskola.
Resultatet visar på betydande skillnader. Vilket pekar på stora brister i likvärdigheten i skolan.

Allvarligt är också att många kommuner alltid hamnar på ungefär samma placering år 2022 som 2006 och åren däremellan.
För en ökad likvärdighet stöder därför Föräldraalliansen Sverige utredningens slutsats att staten måste ta ett betydligt större ansvar för skolan.

Resultat
Bästa grundskolekommun blev för andra året i rad Arjeplog med 3,43 poäng (förra året med 3,31 poäng) och sämsta kommun blev för fjärde året i rad Vingåker med 1,71 poäng.

De kommuner som hamnat högt på rankingen har generellt hamnat högt inom samtliga delområden medan de kommuner som hamnat lägst på rankingen på motsvarande sätt hamnat lågt inom fler eller alla delområden.

Den kommun som stigit mest i rankingen jämfört med 2021 är Vännäs som stigit med 208 placeringar och återfinns på 40:e plats.

Den kommun som sjunkit mest i rankingen jämfört med 2021 är Kinda som sjunkit 208 placeringar till plats 272.

Landsbygdskommuner och mindre städer/tätorter placerar sig generellt högt medan storstäder och pendlingskommuner nära större städer hamnar lägst.

Hela listan presenteras i rankingordning, alfabetisk ordning, förändring samt länsvis och kommungruppsvis på Föräldraalliansen Sveriges hemsida.

Granskning: Så kopplas politiken och skolkoncernerna ihop

Höga offentliga tjänstemän, lobbyister och före detta och nuvarande politiker. Skolvärlden har kartlagt kopplingar inom friskolebranschens nätverk.
I potten ligger mer än 50 miljarder kronor.
Det är så mycket som skolföretagen får av kommunerna per år – nästan lika mycket som hela rättsväsendet kostar.
Välkommen till det skolindustriella komplexet.

Läs mer i Skolvärlden

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism

Utredningar och insatser i rätt tid kan förebygga större svårigheter för personer med adhd eller autism. Ofta behövs flera insatser från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten samtidigt, till exempel psykologisk behandling och läkemedel. De nationella riktlinjerna om adhd och autism vänder sig till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården (även elevhälsan) eller socialtjänsten.

Läs mer på Socialstyrelsen

Framtidstro kan rädda unga från gängen

Skolan kan inte ensam förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Men en sak som skolan verkligen kan bidra med är att få skolarbetet att kännas meningsfullt, säger kriminologen Julia Sandahl.

Hur många gånger har du det senaste året slagit någon så att personen behöver söka medicinsk vård? Går du i en socialt utsatt skola är sannolikheten att du svarar ja på den frågan tre gånger så stor som om du går i en skola med socioekonomiskt priviligierade elever.

Hur många gånger har du det senaste året tvingat någon att ge dig sina pengar eller mobil, eller har du stulit en bil, en moped eller en motorcykel? Räknas din skola som socialt utsatt är sannolikheten att du svarar ja dubbelt så stor som om du går på en socioekonomiskt priviligierad skola.

Läs mer på forskning.se

Kommuncheferna: Det är skolans största utmaning

Den politiska debatten om skolan handlar ofta om vinster, kunskapsresultaten eller trygghet och studiero. Men i en enkät som Altinget skickat ut uppger hälften av kommundirektörerna att skolans största utmaning är en annan.
Nästan hälften av de tillfrågade kommundirektörerna uppger att kommunens största utmaning för skolan är att anställa behöriga lärare. Flera kommunchefer upplever att det finns en kompetensbrist, samtidigt som löneförväntningarna är höga.

Läs mer på Altinget.se

Läsfrämjande arbete i grundskolan

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av det läsfrämjande arbetet i grundskolan, med ett särskilt fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4-6.

Barn och ungas läsintresse är en viktig faktor för utvecklingen av deras läsförmåga. Flera studier visar att de som läser mer också läser bättre liksom att de som är positiva till läsning läser bättre än de som är mindre positiva. Att ha en god läsförmåga är avgörande för att lyckas väl i skolan, för att klara vidare studier och för att kunna delta i samhället som en aktiv samhällsmedborgare. Trots detta visar forskning på att barn och elever läser allt mindre och att läsintresset bland unga dalar.

Skolinspektionen har nu granskat kvaliteten på det läsfrämjande arbetet med fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4-6. Granskningen har inriktats mot såväl svensklärarnas arbete med att integrera läsfrämjande inslag i undervisningen som mot skolornas övergripande strategiska läsfrämjande arbete.

Läs mer på Skolinspektionen

Uppdaterad vägledning blir ett viktigt stöd vid tillsyn av inomhusmiljön i skolor och förskolor

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat tillsynsvägledningen om hälsoskydd i skolor och förskolor. Vägledningen är tänkt att stärka tillsynsmyndigheterna och hjälpa de som ansvarar för verksamheterna.

I den nationella strategin för miljöbalkstillsyn föreslås Sveriges kommuner prioritera inomhusmiljön i skolor och förskolor i sin tillsyn under åren 2022-2024. Under den perioden läggs extra fokus på städning.

En bra inomhusmiljö i skola och förskola är viktigt för barns hälsa och utbildning. En dålig inomhusmiljö kan orsaka hälsobesvär och allmän trötthet.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Färre barn i grundskolan får särskilt stöd ­– tydlig trend sedan 1990-talet

Allt färre barn får särskilt stöd i grundskolan, visar forskning från Göteborgs universitet. Och det stöd som ges handlar allt oftare om att separera elever från deras ordinarie klass, vilket medför risker – barnen känner sig ofta utanför och misslyckade.

I ett stort projekt har forskare kartlagt hur det specialpedagogiska stödet har organiserats över fyra decennier – från 1970-talet då den första årskullen i projektets urval började skolan, fram till 2020 då den yngsta kullen gick ut grundskolan. Cirka 65 000 elever ingår i studien.

Läs mer på forskning.se

Här är skolans nya ministrar

Lotta Edholm (L) är ny skolminister och Mats Persson (L) är ny utbildningsminister.
Det står klart efter Ulf Kristerssons regeringsförklaring.

Lotta Edholm har tidigare varit skolborgarråd och ordförande i utbildningsnämnden i Stockholms stad. Hon lämnade politiken 2020 och är konsult i offentliga upphandlingar. Sedan 2021 sitter hon i styrelsen för den börsnoterade friskolekoncernen Tellusgruppen.

Mats Persson har suttit i riksdagen sedan 2014 och är Liberalernas gruppledare i riksdagen sedan april 2022. Han var ledamot i riksdagens utbildningsutskott under 2019.

Läs mer i Skolvärlden

Rätt att ha skolor öppna under pandemin?

Sverige stack ut genom att ha skolorna öppna under pandemin. Var det rätt eller fel? Emma Frans går igenom vad forskarna vet i dag om effekterna av det uppmärksammade beslutet.

I början av covid-19-pandemin behövde världens politiker och myndigheter fatta drastiska beslut under stor osäkerhet. Vissa makthavare gjorde allt för att få ner smittspridningen så mycket som möjligt, trots nedstängningarnas potentiellt negativa konsekvenser. Skolstängningar var en vanligt förekommande åtgärd.

Svenska beslutsfattare valde en annan väg eftersom Folkhälso­myndigheten bedömde att riskerna med skolstängningar övervägde nyttan. Grundskolorna hölls därför öppna medan gymnasieskolorna övergick till distans­undervisning.

Läs mer på esvd.se

Outbildade lärare – en orsak till glädjebetyg i friskolor

Fristående gymnasieskolor sätter högre betyg än kommunala. Och elever från friskolor har lättare att komma in på en högskoleutbildning.
– Det finns tydliga risker med systemet, säger forskaren Karin Edmark.

Nationalekonomen Karin Edmark har jämfört betygen i fristående och kommunala gymnasier och hur vanligt det är för eleverna att gå vidare till högre studier.

Läs mer på forskning.se

Här är punkterna om skola i nya regeringens avtal

När Ulf Kristerssons regeringsunderlag lade fram sin politiska överenskommelse var skolan ett av samarbetsprojekten.
Bland annat ska en ny lag begränsa friskolornas vinster.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna kommer att ingå i regringen, med Sverigedemokraterna som stödparti med ett samordningskansli i regeringskansliet.

Det meddelade de fyra partierna på en gemensam pressträff på fredagsförmiddagen.

Partierna har enats om ett omfattande avtal, det så kallade Tidöavtalet, efter förhandlingarna på Tidö slott som skedde i Västmanland i helgen.

På pressträffen med Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) var Liberalernas partiledare – som flera politiska bedömare pekar ut som den som fått igenom mest i förhandlingarna om utbildning – talesperson i skolfrågorna:

– Det mesta börjar faktiskt i skolan. Vi tycker att det här med bildning och kunskap för att förverkliga små och stora drömmar är livsavgörande, säger han.

– Vi pekar ut vikten av läromedel. Barn ska bära böcker och inte vapen. Det borde alla kunna ta till sig. Man kan ha en padda också, för den delen.

Men det som uppmärksammades mest var Liberal-ledarens uttalanden om en ny friskolelag som begränsar vinster om man inte levererar på kunskapskrav och formuleringen om att vinstutdelning inte ska förekomma de första åren efter att en friskola startats eller köpts in.

Friskolekoncernen Academedias börskurs sjönk samtidigt som Johan Pehrson pratade.

Läs mer i Skolvärlden

Slutbetygen för årskurs 9 på samma nivå som före pandemin

Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar statistik från Skolverket.

– Trots alla svårigheter pandemiåren förde med sig så är betygsresultaten tillbaka på samma nivå som före pandemin. Nästan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet, men fortfarande är det nästan 18 000 som inte blev det. Att bli behörig till gymnasiet är förmodligen den viktigaste förebyggande insatsen för att undvika utanförskap och för att säkra det behov av kompetensförsörjning som arbetsmarknaden har, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.

Läs mer på Skolverket

Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket. Foto: Skolverket

Vi klarar inte målen vi ställde före pandemin

Vad säger vår nordiska röst om skolan efter pandemin – vi har hela världens ögon på oss!

Förbundet Hem och Skola deltog i Nordisk Kommitté-konferensen på Island 16-17.9.2022. Under konferensen kom det fram att ett orosmoln i hela världen är hur den postpandemiska skolvardagen ska se ut. Utvecklingen backar, det går inte alls bra. Guðni Olgeirsson från Islands Utbildnings- och barnministeriet (Mennta- og barnamálaráðuneytið ) konstaterade på konferensen att under sitt besök på Förenta nationerna i New York märkte han att människor runtom i världen har höga förväntningar på de nordiska länderna i skolfrågor.

Läs mer på Hem och Skola, Finland

Skolverket och SPSM flyttar ihop för att stärka kvaliteten i skolan

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) invigde sitt första gemensamma kontor idag. Först ut i landet är Härnösand och myndigheterna kommer så småningom att sitta ihop på ytterligare åtta orter. Det skapar möjlighet till bättre samarbete och mer dialog mellan myndigheterna och ansvariga inom skolan om vad som behövs för att fler barn och elever ska nå målen.

Läs pressmeddelande från Skolverket

Tio frågor till riksdagspartierna angående den svenska skolan

Inför valet 2022 har vi ställt tio frågor angående den svenska skolan till samtliga riksdagspartier.
Svaren redovisas samlat per fråga. Svaren har mottagits mellan den 30 augusti och 6 september.

Bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet svarar att de anser att staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan**. Utöver det svarar alla partier (förutom C) att de anser att staten skall ta ett större ansvar för skolan och vissa menar att staten skall finansiera eller sätta riktlinjer för hur skolan ska finansieras.

MP, S och V vill förbjuda vinstuttag från friskolor. Samtliga andra partier vill tillåta vinst under förutsättning att skolorna uppfyller vissa kvalitetskrav.

De flesta partierna tar ställning för att läxor ska förekomma i skolan.  Flertalet tar ställning för att om det ska finnas läxor så ska eleven kunna få stöd med dem inom skolans ram.

Samtliga partier (förutom SD och L*) ger uttryck för att användandet av betyget F (icke godkänd) behöver ses över.

Samtliga partier uttrycker att de är positiva till en utvecklad och verklig föräldrasamverkan.

Liberalerna har trots påminnelser inte svarat förrän svaren publicerades.

2022-09-07
Svaren uppdaterade efter att Liberalerna inkommit med svar.

** Också Liberalerna anser att skolan ska förstatligas.

 * Tillagt efter att L inkommit med svar.

Läs alla frågor och svar här

Sågar politikerna: ”Så kan skolan knäcka gängen”

Partiledarnas rop på hårdare straff sågas av Berättarministeriet. Som motvikt lanseras förslag på åtgärder i skolan som ska göra verklig skillnad. Ett är att slopa betyget F.
– F-märkningen är en bokstav som säger att du är underkänd i samhällets ögon, säger generalsekreterare Dilsa Demirbag-Sten till Skolvärlden.

Läs mer i Skolvärlden

Här är det gratis att gå på Kulturskolan

De flesta kommuner tar en avgift kring 700 kronor för barn som vill gå i kulturskolan, visar Kulturnytts enkät. Men ett 20-tal kommuner har slopat avgifterna helt.

”Vi har mycket fler elever med utländsk bakgrund och elever med föräldrar som inte är akademiker, sedan vi tog bort avgiften” säger kulturskolechef Andreas Odvall.

Läs mer på SR Kulturnytt

Nya hårdare skollagen: Så får lärare agera mot stök i skolan

Lärare avstår från att ingripa mot stökiga elever av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen. Därför skärps nu skollagen.
– Nu ökar utrymmet för lärare att ingripa fysiskt mot elever, säger skoljuristen Maria Refors Legge.

– Nu har lärare ett tydligare mandat att ingripa fysiskt mot elever, även i såna situationer som inte kan klassificeras som nöd eller nödvärn, men i syfte att upprätthålla ordningen i ett klassrum till exempel genom att upprätthålla ordningen i klassrummet genom att fysiskt visa ut elever som för oljud, kastar saker i klassrummet eller vägrar att flytta sig från en soffa, säger Maria Refors Legge, doktor i offentlig rätt som disputerat i ämnet.

 

Läs mer i Läraren.se

Se också Skolverkets vägledning till nya lagen

Friendsrapporten 2022: Störst försämring för tjejer i årskurs 3–6 visar Friendsrapportens tio års analys

Friends började kartlägga tryggheten på skolor för mer än ett decennium sedan. Sedan dess har över 230 000 elevsvar och nära 30 000 personalsvar samlats in och utgör nu ett unikt underlag för analys av trender av trygghetssituationen i svenska skolor. Friends 10 års-analys visar att tjejer i årskurs 3–6 är den grupp vars utsatthet ökat mest när det bland annat gäller kränkningar på nätet. Ökningen har gått från 21 till 29 procent. Dessa elever känner sig dessutom ensamma i skolan. En siffra som legat på 33 procent under senare år. Det är i mycket högre grad än för andra grupper vilket ökar risken för icke godkända betyg.

Läs pressmeddelande på Friends

Vinstförbud kan tvinga staten att betala miljarder till friskolor

Socialdemokraterna går till val på att friskolor inte ska få ta ut vinst.

Men går ett vinstutdelningsförbud verkligen att genomföra?

Ja, men det kan kosta staten miljardbelopp, menar bedömare som DN talat med.

– Det är upplagt för tvist om staten plötsligt vill lägga embargo på det kapital som byggts upp, säger Lars Henriksson, professor vid Handelshögskolan.

Läs mer i DN

Riksrevisionen: Skolpengen är orättvis mot elever i kommunala skolor

Systemet med skolpeng är orättvist eftersom det slår mot eleverna i de kommunala skolorna.

Det hävdar Riksrevisionen som nu föreslår att regeringen inför en nationell schablonersättning till de fristående skolorna.

Ända sedan friskolereformen drevs igenom för 30 år sedan har systemet med skolpeng varit ifrågasatt. Det går ut på att varje elev ska ta med sig samma summa pengar till den skola som den väljer, oavsett om den är kommunal eller fristående.

Meningen var att systemet skulle främja likvärdigheten. Men mycket tyder på att det istället ökar skillnaderna mellan elever och skolor.

Läs mer i DN

Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17)

Läs mer och hämta rapporten på Riksrevisionens webbplats

Jenny Svensson, Socialpedagog utsedd till årets samverkare 2022

Jenny är en person som är spindeln i nätet på skolan. Hon tar incidenter på allvar, tar reda på vad som hänt och kommunicerar sedan mellan hem och skola precis som hon kommunicerar mellan barn och vuxna på skolan.  

Hon möter både elever, lärare och vårdnadshavare med en positiv, inkännande, respektfull och lyssnande inställning. 

Läs mer

Rektor Roger Strandberg, Socialpedagog Jenny Svensson & Ordförande i Föräldraalliansen Sverige Marléne Alpglöd

Nya lagar och regler för skolan inför hösten 2022

Ny princip för betygssättning, ändrade kursplaner och lättare att stänga skolor. Det är några av förändringarna som gäller inför höstterminen.

  • Ny princip för betygsättning
  • Ändrade kursplaner
  • Ändrade läroplaner
  • Enklare att stänga skolor
  • Nya regler för behörighet
  • Krav på extra studietid och utökad lovskola

Läs mer i Skolvärlden   eller på Skolverket

Så rekryteras barn av de kriminella gängen

“Kim” har dömts för både narkotika- och vapenbrott. Redan som fjortonåring sålde han hasch för första gången. Att barn används av kriminella gäng är en vanlig strategi, enligt honom.

– En unge får några soc-möten och sen är han ute igen, säger han.

Läs mer på SVT

Planera för lovskola i grundskolan

Alla elever ska få förutsättningar att nå kunskapskraven inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vissa elever behöver ändå ytterligare undervisning. Få stöd i planeringen av lovskola med hjälp av våra diskussionsunderlag.

Sedan 2017 är huvudmän skyldiga att under vissa förutsättningar erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan. Det finns även annan lovskola som en huvudman kan välja att anordna frivilligt.

Läs mer på Skolverket

Friskolor kostar miljoner extra för kommunerna

Nya friskolor kostar ofta miljontals kronor extra för kommunerna. De måste betala både för friskolan och de tomma platserna på den kommunala skolan.

– Det kostar jättemycket pengar helt i onödan att hålla tomma platser, säger Maria Winberg Nordström, liberal politiker i Helsingborg.

Men i riksdagen finns ingen majoritet för att ändra på reglerna för ersättning till skolor.

Läs mer i Sydsvenskan

Hård användarkritik mot Skolplattformen i intern rapport

Svårnavigerad, krånglig och fylld med tekniska problem.

Missnöjet med Skolplattformen finns i alla användargrupper, enligt en ny undersökning som Stockholms stad gjort bland bland föräldrar, elever och skolpersonal. Svårigheterna bedöms leda till mer administration och otydlig kommunikation.

Läs mer i DN

Färre behöriga lärare för elever med lågutbildade föräldrar

Kommunala grundskolor med elever vars föräldrar är lågutbildade har i lägre utsträckning behöriga och legitimerade lärare än skolor där elevernas föräldrar är högutbildade.
– Ett sätt att locka behöriga lärare till skolor med extra stora behov kan vara att ge dem som arbetar där mycket högre lön, säger Jan-Eric Gustafsson som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer i Skolvärlden

Nyanlända elever ska få bättre förutsättningar att lära sig svenska

För att fler elever ska lära sig svenska och nå målen i skolan bör svenska som andraspråk kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Dessutom behövs tydligare regler, kompetensutveckling och mer stöd till både lärare och rektorer. Det är några av Skolverkets förslag till regeringen om hur ämnena svenska och svenska som andraspråk kan förbättras.

Läs mer på Skolverket

Undervisningsrådet Helena Karis, Skolverket. Foto: Skolverket

Tre elever i varje klass mobbas återkommande

Mobbning bland unga i skolålder har ökat kraftigt under de senaste åren. En färsk undersökning visar att motsvarade tre elever i varje klass mobbas återkommande.

140 000 barn har de senaste månaderna utsatts för mobbning i skolan och på nätet oftare än vid ett–två tillfällen, enligt undersökningen. 2015 var motsvarande antal 60 000.

Ett annat sätt att förstå ökningen är att andelen som utsätts så ofta gått från ett-två barn i varje klass till tre.

– Andelen barn som utsatts för mobbning har fördubblats på tio år, konstaterar Magnus Loftsson, forskningsledare vid organisationen Friends, som verkar mot mobbning.

Läs mer i Aftonbladet

Läs mer på Friends

Politisk majoritet: Inför separat undervisning för vissa elever

Sju av åtta riksdagspartier vill att fler elever med diagnoser som adhd och autism ska få sin undervisning i separata grupper, visar en enkätundersökning som SVT Nyheter gjort.

– Det är ett problem att skolan har en generell inkluderingstanke. Risken är att upplägget inte passar någon elev utan snarast ställer till problem för varenda en, säger Lars Hjälmered (M).

Läs mer på SVT Nyheter

Skolinspektionen: Inte tillräckliga åtgärder mot glädjebetyg

Skolinspektionens granskning av 30 skolhuvudmän visar att över hälften av dem inte gör tillräckligt för att komma till rätta med så kallade glädjebetyg, det vill säga betyg som satts högre än vad elevernas kunskaper motsvarar.

– Många huvudmän skulle kunna göra mycket mer för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga, säger Elina Ekberg, utredare på Skolinspektionen. 

Läs mer på SVT Nyheter

Rekordhög ohälsa bland svenska elever

Stressen bland svenska elever skjuter i taket men ingen drar i bromsen. Det menar svenska skolforskare som nu vill se ett ökat fokus på en hållbar skolgång.
– Tänk dig att du har dina vanliga lektioner på en vecka, två prov och flera inlämningar. Sen också aktiviteter och möten efter skolan. Alla sakerna måste jag lägga mycket tid på. Om någon vuxen skulle gå en vecka i nian tror jag de skulle bli utmattade, säger Delnaz Yousef som går i årskurs nio.

Hon är en av flera elever som vittnar om en ohälsosam stress kopplad till skolan i SVT-programmet ”Det svenska skolexperimentet”.

Läs mer på SVT Vetenskap

Bli medlem

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

Läs mer – bli medlem

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Namn
E-post

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng