Aktuellt – arkiv
Många elever får inte den hjälp de behöver i skolan
En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.
– En tredjedel av eleverna uppger att de aldrig, sällan eller bara ibland får hjälp i skolan när de behöver. Trots att bristerna när det gäller stöd i skolan har uppmärksammats i flera studier under en lång tidsperiod visar resultaten i denna undersökning att stödet alltjämt är otillräckligt för alldeles för många elever, säger Thomas Furusten, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.
Läs pressmeddelande från Skolverket, hämta delrapporten
Skolor oroas över ny lag om informationsdelning
Enligt en ny lag måste skolor, på eget initiativ, lämna uppgifter om elever till polisen som kan ha betydelse för brottsbekämpningen. Lagen välkomnas av polisen, men inom skolväsendet finns en utbredd oro.
– Det kan leda till att elever inte längre litar på skolan och väljer bort den, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på chefsförbundet Sveriges skolledare.
Mentorer på heltid – då minskade lärarnas stress
I utbyte mot en extra undervisningstimme i veckan infördes ett system med heltidsmentorer på Norrevångsskolan i Eslöv för sex år sedan.
En lyckad satsning som gett trygga elever – och minskad stress för lärarna.
Att vara mentor i dag är inte samma som när systemet en gång infördes. Från att ha varit en roll som mer handlade om att hantera frånvaro, skriva under betyg och hålla utvecklingssamtal behöver man i dag också ofta se till elevens psykiska välmående och hälsofrågor som sömn och mat. Orden är Inger Perssons, hon är bildlärare med snart 30 år i yrket och känner av en stor förändring i uppdraget.
Därför menar förskolan i Nässjö att den digitala tekniken är nödvändig
Regeringen vill att barn i förskolan inte ska använda skärmar lika mycket och därför ändras nu läroplanen, men på Handskeryds Norra förskola i Nässjö menar förskolläraren och IT-utvecklaren Linda Eklöf att skärmen fått en onödig negativ klang.
Skolor sparar miljardbelopp på att anställa obehöriga
De svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia.
Vårdnadshavares perspektiv och delaktighet gällande specialpedagogiskt stöd
Du inbjuds härmed att delta i en enkätstudie som syftar till att undersöka i vilken utsträckning vårdnadshavare känner sig delaktiga i arbetet kring deras barns behov och om de upplever att de blir lyssnade på i skolans olika stödprocesser. Enkäten riktar sig enbart till vårdnadshavare med barn i grundskolan eller på gymnasiet. Studien genomförs som en del i självständigt arbete inom Specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitet i Växjö.
Utredning: Skrota extra anpassningar i klassrummet
Elevhälsa Regeringen har fått åtta förslag på hur stödet till eleverna i skolan ska förbättras.
Sveriges Lärare är positivt – men pekar på risken för ökad arbetsbelastning för lärarna.
Utredningen inleddes för ett år sedan för att analysera hur elevhälsan skulle kunna stärkas. Halvvägs in i arbetet kom ett tilläggsdirektiv: gör en översyn av stödinsatserna i skolan.
Nu har utredaren Åsa Lundkvist överlämnat åtta förslag gällande stödinsatser till regeringen.
Skolan brister i att lära ut digital kompetens
I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.
EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.
– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Allt fler som får F i sexan klarar inte högstadiet
Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket.
– Det särskilda stödet sätts in för sent, säger undervisningsrådet Sanna Vent.
När betygen delades ut i årskurs nio i våras var andelen som inte lyckas höja sitt F i matte från årskurs sex 58,9 procent. Ett år tidigare var motsvarande andel 50,8 procent.
– Många av de elever som får betyget F i matematik i nian har inte fått något särskilt stöd alls under sin tid i grundskolan. Av de som får stöd är det många som får det alldeles för sent, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.
Rörelsefrämjande samhälle för barn och unga
Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.
Debatt: Vi löser inte skolans problem genom att tysta eleverna
Det finns inte någon motsättning mellan lärarens auktoritet och elevens inflytande, skriver Maja Frankel på Stiftelsen Friends efter Ämneslärarens granskning av elevinflytandet.
Debatten om elevinflytande som nyligen lyfts i Ämnesläraren rymmer viktig frustration från lärarkåren. Att ha Sveriges viktigaste yrke är svårt i en underbemannad och underfinansierad skola – i en samtid där alla tycks ha en åsikt om vad skolan behöver. Friends delar den problembild som lyfts i artikelserien: lärares arbetsbörda behöver minska, och förtroendet för professionen måste stärkas. Men när Sveriges skolminister beskriver elevinflytande som ett ”vuxenpåhitt som inte leder till något särskilt gott” behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget och en av grundpelarna för en positiv skolmiljö.
”Nya läroplanen gör barn digitalt illiterata”
Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande har ett prioriterat område: digital kompetens och digitalisering.
Utredningen föreslår att den nya läroplanen tydligare ska definiera vad digital kompetens innebär. En mer framskjuten plats bör ges åt kunskap om hur digitaliseringens påverkar samhället och att elever ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, vilket utredningen också menar är i linje med EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.
De förslag till ändringar vad gäller digital kompetens som utredningen nu presenterar går stick i stäv med utredningens mål om att gynna alla elevers lärande och kunskapsutveckling.
.
”Finns inga signaler om att elevinflytandet gått överstyr”
Debatt: I vår egen och andras forskning kring elevers delaktighet finns det inga signaler om att elevinflytande gått överstyr, tvärtom, skriver fyra forskare om Ämneslärarens granskning.
Lärare larmar om att elevinflytandet har gått överstyr och att de känner sig som servicebiträden. Skolministern tycker att eleverna inte ska ha något inflytande. Inflytande verkar vara ett bekymmer som bör tas bort i svensk skola. Är det så enkelt?
Skolministern sågar elevinflytandet i skolan: ”Vuxenpåhitt”
Elevinflytandet har gått överstyr och måste begränsas – rejält, enligt skolminister Lotta Edholm.
– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen.
I Ämneslärarens granskning vittnar många lärare om att elever har fått långtgående makt i klassrummet och att elevinflytandet många gånger underminerar lärarna.
Det är orimligt, anser skolminister Lotta Edholm som tagit del av granskningen.
– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen. Barn har rätt att vara barn, säger hon.
Psykisk ohälsa och försämrade levnadsvanor – så mår unga idag
Många unga i Sverige har goda levnadsvillkor men andelen unga som upplever psykisk ohälsa är fortsatt hög. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro. Vissa levnadsvanor har försämrats, bland annat har andelen unga som har fetma ökat.
Lovskola på lågstadiet ger bra resultat
Rektor Linnea Lindquists lovskola i på Hammarkullsskolan har fått efterföljare, numera går flera tusen lågstadieelever i landet på lovskola varje år. En ny utvärdering av lovskolan i Hammarkullen visar på positiva resultat för barns läsförmåga.
Larm från skolan: Besparingarna går ut över barn, personal och samhälle – ”Vi har berättat om riskerna”
Barnskötare och elevassistenter behöver sägas upp när ekonomin inte går ihop, enligt en rad kommuner i hela landet. Det kan öka risken för att fler barn hamnar snett menar både personal, polis och forskare.
Ny webbplats för Fritidskortet
Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.
Webbplatsen riktar sig till dels till utförare, som föreningar och organisationer, dels till vårdnadshavare och unga. Där finns praktisk information om Fritidskortet och hur det används. Här finns även stödmaterial, nyheter och inspiration.
– Målet är att alla barn och unga ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett ekonomiska eller andra förutsättningar, säger projektledare Madeleine Larsson.
Fritidskortet lanseras under hösten 2025 och kan sedan användas av vårdnadshavare för att betala en viss del av barnens aktiviteter.
Om Fritidskortet
Fritidskortet är statligt ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Kortet kan användas till att betala vissa fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och annan föreningsverksamhet. Alla barn mellan 8–16 år får 500 kronor per år för nyttjande av Fritidskortet. Barn som bor i socioekonomiskt utsatta hushåll – hushåll med bostadsbidrag – får 2 000 kronor per år.
Läs mer
Fritidskortets webbplats: fritidskortet.se
Fritidskort för barn och ungdomar
Många elever upplever bristande studiero i skolan
Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna.
Delrapport två av Attityder till skolan visar att vissa elevgrupper upplever sämre studiero än andra. Tjejer har en sämre studiero än killar och elever på fristående skolor har en sämre studiero än elever på kommunala skolor. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de har en sämre studiero än elever med svensk bakgrund. Elever i klasser med låg andel högutbildade föräldrar upplever mer problem med ljudnivån i klassrummet och att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna.
Nya läroplanen: Så förändras undervisningen
Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg.
Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson lämnade över till skolminister Lotta Edholm (L).
Nytt betygssystem i skolan och skrotat F föreslås
Inför en ny betygsskala mellan 1-10 utan en skarp gräns för godkänt. Det förslaget presenterade utredare Magnus Henrekson när han höll pressträff med skolminister Lotta Edholm (L) under onsdagen.
Magnus Henrekson har tagit fram förslag med syfte att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasiet ”mer rättvist ska spegla elevernas kunskaper”, betygsinflation ska motverkas och betygen ska sättas mer likvärdigt i hela landet.
Han föreslår en ny betygsskala som i stället för att bedöma elevers kunskaper på en skala från A-F som i dag, kommer att bedöma kunskaper på en skala från 1-10.
Så vill skolministern få tillbaka hemmasittarna till skolan
Nedskärningar och växande skolklasser leder till att allt fler elever inte klarar av att gå till skolan. Det menar föräldranätverket ”Rätten till utbildning”.
Skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon tar den stigande frånvaron på största allvar.
– Det är otroligt olyckligt, säger hon.
Så höjde Hjulstaskolan mattebetygen till ”innerstadsnivå”
På nio år har andelen högstadielever som får godkänt i matematik på Hjulsta grundskola nästan fördubblats. Nu ligger skolan på samma nivå som innerstadsskolorna i Stockholm.
– Det är roligt, för det är många som tror att man inte kan något bara för att man är från förorten, säger 15-åriga Seddik Radjai.
Läs mer på SVT Nyheter
Färre förskollärare på förskolor med störst behov
Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.
Om skolattacker
På grund av den fruktansvärda och allvarliga händelse som inträffat vid Campus Risbergska i Örebro idag har vi samlat några länkar till myndigheters information om skolattacker. (2025-02-04)
Alla skolor bör ha en plan som beskriver hur skolan ska förbereda sig för, agera vid och återhämta sig från exempelvis ett attentat. Varje enskild skola bör utforma sin plan utifrån sina specifika förutsättningar och de risker som kan identifieras vid en risk- och sårbarhetsanalys, en så kallad RSA.
Här förklaras de vanligaste begreppen och ges råd om vad man kan göra för att förebygga och hur man bör agera vid och efter en attack.
.
Fly – Sök skydd – Larma för skolan
MSB har, i samarbete med Polismyndigheten, Center mot våldsbejakande extremism och Skolverket, tagit fram vägledningen Våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan – En vägledning för skolledning, skolpersonal och säkerhetsansvariga. Vägledningen är speciellt framtagen för skolan och det finns även tillhörande filmmaterial för olika målgrupper.
Tyngdpunkten i vägledningen ligger främst i att beskriva hur skolan kan öka säkerhet och skydd för elever och skolpersonal, men den innehåller även information om arbetet för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.
Så kan vi förebygga skolattacker
Flera fall av grövre våld har inträffat i grund- och gymnasieskolor under de senaste åren, i vissa fall med dödlig utgång. Polisen ser ett ökat inflöde av information om personer som uttrycker en vilja och avsikt att utföra en skolattack. Sannolikheten att en enskild skola ska drabbas är liten, men det kan få allvarliga konsekvenser om något sker.
Denna sida samlar information och stöd från flera aktörer som på olika sätt arbetar förebyggande mot skolattacker och vänder sig till alla skolformer, oavsett huvudman.
Sidan finns på flera olika språk.
Olika handlingsalternativ vid väpnat våld
Väpnat våld i förskolan eller skolan är ovanligt, men eftersom det kan leda till allvarliga konsekvenser är det bra att planera för olika handlingsalternativ om det skulle hända. Här finns förslag på åtgärder om ni skulle drabbas på er förskola eller skola.
Erfarenheten från andra länder visar att det är omöjligt att förutsäga i vilka områden och i vilken typ av skolor eller förskolor som väpnat våld kommer att inträffa. Därför är det bra om ni har en mental förberedelse och insikter om olika möjliga handlingsalternativ.
Strategierna inrymning, utrymning och utestängning kan ingå i skolans eller förskolans redan pågående säkerhetsarbete. Utgå från era specifika förutsättningar, som till exempel hur era lokaler är utformade. Ett sätt att göra det på är att formulera möjliga scenarier och diskutera hur personal skulle agera i dessa situationer.
Krisplaner och kontinuitetshantering
Oavsett hur väl förberedda man är kommer oönskade händelser att inträffa. Vid dessa tillfällen måste det finnas en organisation, rutiner och planer som kan användas för att underlätta hantering av händelsen.
Att prata med barn och elever om otäcka händelser
Barn och elever blir ofta berörda när något allvarligt har hänt i samhället eller i omvärlden. De kan behöva någon att prata med. Här får du som jobbar med barn och elever stöd i hur du lugnar och tryggar dem som behöver det.
Tryggare kan alla vara
Rapporten ”Tryggare kan alla vara” visar på de stora riskerna med allt för stora barngrupper. Resultaten av undersökningen synliggör att lärares stressnivå och arbetsbelastning påverkas mycket negativt. Men stora barngrupper hämmar också barns lärande och utveckling.
En rapport om riskerna med stora barngrupper i förskolan
Undersökningen konstaterar att stora barngrupper påverkar förskolans kvalitet negativt på fler sätt. Lärare som arbetar stora barngrupper rapporterar i mycket större utsträckning än andra att barnen inte får tillräcklig kognitiv, språklig och emotionell stimulans.
Tryggare kan alla vara
Förutsättningarna att ge barn som är i behov av särskilt stöd blir sämre då det tar längre tid innan behovet upptäcks. Förskolans kompensatoriska uppdrag blir svårare att utföra och barn riskerar att skadas, kränka varandra, eller bli kränkta på grund av att lärarna har svårare att leva upp till sitt tillsynsansvar.
De flyr svenska skolan – för att hemundervisa på Åland
Åland har de senaste åren fått ta emot en särskild sorts invandrare – svenska barnfamiljer som flytt den svenska skolplikten, visar en granskning av Yle.
Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenska.
– Mina barn blir sjuka av att vara i skolmiljön, säger Jenny, som nu hemskolar sina två döttrar på Åland.
En europeisk jämförelse av förskolor
Den nya Eurydikerapporten Key data on early childhood education and care in Europe, ger en överblick över förskolor i 37 europeiska länder, med fokus på barngruppernas storlek, obligatoriska delar och användning av digitala hjälpmedel.
Sverige ligger i topp när det gäller investeringar i förskolan och är ett av få länder som garanterar varje barn en förskoleplats direkt efter föräldraledigheten. Med en deltagargrad på över 96 procent för treåringar ligger Sverige långt över genomsnittet.
Skolutredningen: Mer disciplin och bättre lektioner ska få bukt med skolstöket
Tydligare ledarskap och glasklara ordningsregler. Det föreslås i den kommande utredningen för ökad trygghet och studiero i skolan, kan SVT berätta.
– Det är jätteviktigt för barn och elever, som är unga människor i stark utveckling, att det är tydligt vad som förväntas av dem och vad som händer när man bryter mot reglerna, säger utredare Happy Hilmarsdottir Arenvall.
Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare
Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning – exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.
Så får Ingrid fler elever att bli godkända
Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar. Det har hjälpt Ingrid Tidvall i Höllviken att få fler elever godkända.
– Tvålärarsystemet har haft störst påverkan, säger hon.
58 dokumenterade extra anpassningar på 288 elever hade Ingrid Tidvall i fjol. I dag har hon 400 elever, men färre anpassningar.
Men det beror inte på elevernas minskade behov utan på ett annat sätt att jobba. En del som tidigare varit individuella anpassningar får nu alla elever möjlighet att ta del av.
Så mycket kostar det att ha barn
Blöjor, vagn, mat, kläder och fritidsaktiviteter. Barn gör dig rik på kärlek och upplevelser, men de innebär också utgifter – omkring 1,9 miljoner kronor per barn fram till 19-årsdagen. Barn- och studiebidraget täcker en knapp femtedel men det finns andra sätt att få pengarna att räcka till. Här är ekonomens bästa tips.
Föräldrarna som vill stoppa de stora förskolorna: ”Som barnkalas varje dag”
Allt fler kommuner bygger förskolor med plats för hundratals barn.
Nu försöker en grupp föräldrar i Stockholm samla röster från hela landet för att stoppa utvecklingen mot vad de kallar ”megaförskolor”.
När Lisa Durell från Bagarmossen lämnar sitt barn på förskolan vet hon ibland inte vad personalen heter. Och de vet inte barnens namn.
– Man lämnar över till pedagoger som vi inte vet vilka de är och de vet inte vilka våra barn är, säger hon och fortsätter:
– De lär sig inte namnen på alla barn. Är det över 100 barn så går inte det, säger hon.
Här är fyrorna som läser mest i Sverige
Den stora läsutmaningen har slagit nya rekord. Vinnare är klass 4 i Tärnsjö skola i Heby. Eleverna har läst i över två timmar varje dag.
– Eleverna blev enormt glada över vinsten. Under alla dagar har vi lyckats få in flera pass med läsning, säger läraren Linda Seth.
Studie: Unga osäkra på gränser vid sex
Redan i förskolan får barn lära sig ”stopp min kropp”. Men i tonåren har någonting hänt, visar en studie av svenska och norska forskare.
– Många unga har inte koll på att de har rätt att sätta gränser i samband med sex, säger forskaren Carolina Överlien.
Pengar saknas för att stötta elever med NPF
Två av tre rektorer saknar pengar för att kunna köpa hjälpmedel, anställa assistenter eller på annat sätt ge tillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Myndigheten har i två enkäter frågat kommuner, friskoleägare och rektorer hur de arbetar för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en bra skolvardag. Studien fokuserar främst på förutsättningarna för elever med adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörningar.
Läs mer i Aftonbladet
Läs mer på Skolverket och hämta rapporten
Advokater i skolan – fejk news i svenska medier
Bratsföräldrar som släpar med sig advokaten på utvecklingssamtal i skolan – nyheten orsakade mediestorm en loj vecka.
Anna Gullberg kartlägger hur Sveriges Lärare och SKR med hjälp av TT fick landets största redaktioner att sprida fejk news.
Välkommen på terminsstart med Föräldraalliansen Sverige!
Onsdagen den 8 januari 18.00 – 19.00 via Teams
Under mötet kommer vi att diskutera olika aspekter av svensk skola och föräldrasamverkan. Vi kommer att göra en kort inledning men sedan kommer vi att lyssna på vad du vill förmedla ur ditt föräldraperspektiv.
Om du vill delta får du gärna anmäla dig till info@foraldraalliansen.nu senast den 7 januari.
Vi vill att du anger:
- Namn
- E-postadress
- Eventuell fråga som ni vill diskutera
Vi ser fram emot att få möjlighet att höra era tankar, idéer och förslag.
Er input är ovärderlig för oss i vårt arbete.
Gabriella Mattsson
Ordförande
.
”Svaga elever måste få extra undervisning i liten grupp”
Varje år lämnar närmare 15 000 ungdomar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte professionernas fel, utan systemets. Mer lovskola hjälper inte. I stället behövs en grundläggande reform, med avstamp i 1969 års läroplan, baserad på försök med förstärkningsundervisning, skriver regeringens utredare Pontus Bäckström.
Läs mer på DN Debatt
Hämta Betänkande av Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det.
Många elever upplever stress i skolan
Merparten av landets elever trivs i skolan, visar den första delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2024. Men resultaten skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I högstadiet och gymnasiet upplever hälften av eleverna stress flera gånger i veckan, och mest stressade är tjejerna på högstadiet.
Garantin för tidiga stödinsatser ger inte fler elever stöd
Garantin för tidiga stödinsatser infördes för att stärka arbetet med att utveckla elevernas kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik. Men skolorna uppnår inte intentionerna med garantin, att fler elever får rätt stöd i rätt tid. Det visar resultatet av Skolinspektionens granskning som gjorts på uppdrag av regeringen.
Barnen och internet 2024. En delrapport om föräldrar, barn och skärmar.
Nästan alla barn från åtta års ålder använder internet dagligen och de flesta barn har en skärm med sig vid läggdags. För barn och unga i Sverige är internet en självklar del av vardagen och det finns ingen tydlig gräns mellan tillvaron framför skärmen och det övriga livet.
Svenska elever presterar bättre i matematik visar internationell studie
Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Det visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.
Lärarna utbildas för att stötta särskilt begåvade elever
Det finns inga färdiga lösningar för lärare att fånga upp och göra skolan meningsfull för särskilt begåvade elever.
I stället ska det till fingertoppskänsla och att reflektera över vad man sätter i händerna på sina elever, menar högstadieläraren Björn Ericsson.
CAN:s nationella skolundersökning 2024
Andelen elever i gymnasiets år 2 som spelat om pengar fortsätter att öka. Ökningen är särskilt tydlig bland pojkarna där andelen som spelat om pengar de senaste 12 månaderna har ökat från 27 procent år 2019 till 43 procent år 2024.
Alkoholkonsumtionen bland svenska skolungdomar har minskat över tid men planat ut de senaste åren. Det var 35 procent av niondeklassarna och 69 procent av gymnasieeleverna som uppgett att de hade druckit alkohol det senaste året.
Lustgasanvändning har minskat sedan det mättes för första gången 2022. I årets undersökning var det 4 procent av eleverna i nian och 8 procent av eleverna i gymnasiets år 2 som använt lustgas någon gång.
Cigarettrökning har minskat mycket sedan 2010-talet. Under de senaste tre åren har det dock inte skett någon fortsatt nedgång utan en liten, statistiskt signifikant uppgång bland eleverna i gymnasiets år 2.
Snusandet har ökat i båda årskurserna under de senaste åren och ligger år 2024 på 16 procent i årskurs 9 och 29 procent i gymnasiets år 2. Vitt snus är den vanligaste snussorten bland ungdomar.
Det var 6 procent av niondeklassarna och 15 procent av gymnasieeleverna som använt narkotika någon gång. Bland de elever som använt narkotika var det vanligaste preparatet cannabis.
Den extra studietiden kommer inte alla elever till del
Skolinspektionens granskningar av skolors arbete med extra studietid visar på brister och kvalitetsproblem på många skolor. Majoriteten av skolorna behöver stärka sitt arbete, så att elever blir motiverade till och ges reell möjlighet att delta.
Den 1 juli 2022 trädde lagstiftningen i kraft om att alla grundskolor ska erbjuda elever i årskurserna 4–9 möjlighet att delta i extra studietid. Den extra studietiden är ett komplement till den ordinarie undervisningen i grundskolan och syftar till att ge elever möjlighet att få stöd i skolarbetet, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Det kan exempelvis handla om att ta igen, befästa eller fördjupa sina ämneskunskaper.
Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.
IEA-chefen: Myt att it-generationen lär sig själv
Det går inte längre att leva på myten att barn och ungdomar på egen hand skaffar sig digital kompetens.
– Elever behöver få mer undervisning i dator- och informationskunskap – och fler prov, säger IEA-chefen Dirk Hastedt.
Läs mer i SvD
Elever med F i matematik får inte tillräckligt stöd
Elever som gick ut grundskolan i våras med underkänt i matematik har inte fått den hjälp de har rätt till.
Det visar en ny rapport från Skolverket.
– Det är allvarligt, säger undervisningsrådet Sanna Vent.
I våras gick 14 000 femtonåringar ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Det gör att de inte är behöriga till gymnasiet och riskerar att hamna snett i samhället.
Nu har Skolverket gått tillbaka för att se vad de fått för mattebetyg tidigare i årskurserna 6 och 3. De har också tittat på vilka särskilda stödinsatser som satts in.
Ta del av rapporten på Skolverket
.
Elever som får stöd – stor skillnad mellan kommuner
Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola.
Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.
Enligt Skolverkets statistik för det senaste läsåret hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram (som är ett villkor för att få ”särskilt stöd”). För tio år sedan var andelen 6,8 procent.
Andelen varierar stort mellan Sveriges kommuner (se tabell i slutet av artikeln). Varför det är så har varken Skolverket, Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten kunnat svara på.
Läsförmåga spelar stor roll för gymnasiebetygen
En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.
Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.
För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.
I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.
Lika vanligt bland flickor som pojkar att ha varit delaktiga i brott
Drygt hälften av alla elever i årskurs 9 uppger att de har varit delaktiga i något brott under senaste tolv månaderna, och andelen är lika hög för både pojkar och flickor. Lite färre än hälften av eleverna uppger att de själva blev utsatta för brott under samma period. Utsattheten för fysiska sexualbrott är på den lägsta nivån sedan 2015. Det visar Skolundersökningen om brott 2023.
Lagrådet kritiserar regeringsförslag
Lagrådet kritiserar flera delar av regeringens förslag om att myndigheter, kommuner och skolor ska tvingas dela information med polisen för att bättre kunna bekämpa brott. Delar av det avstyrks, vilket Ekot var först att rapportera om.
Så kan skolan arbeta för att minska nyrekrytering
Skolor behöver vara uppmärksamma på tidiga tecken på kriminalitet bland eleverna.
– Det handlar om att reagera på om ett barn plötsligt har fler mobiltelefoner, fina kläder, mycket kontanter eller nytt umgänge, säger Lee Gleichmann på Skolverket.
I Örebro har en direktlinje upprättats mellan skolor och särskilda ungdomspoliser.
Elever stressade av läxor och prov i skolan
Läxor och prov är en del av skolan. Omfattningen av dessa påverkar hur elever mår. Fyra av tio av elever i årskurs 6–9 och gymnasieskolan känner sig ofta stressade på grund av läxor och prov.
I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur mycket läxor barn har. Det är upp till den enskilda skolan om och hur de vill använda läxor i undervisningen. Att ha läxor kan både innebära för- och nackdelar. En fördel kan exempelvis vara att läxor bidrar till kunskapsutveckling, medan en nackdel kan vara att de skapar stress hos eleverna.
Läs mer på SCB
Uteblivet särskilt stöd bakom sjunkande behörighet
En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.
– Det är mycket allvarligt och nedslående att betygsresultaten i årskurs 9 försvagas och behörigheten till gymnasiet sjunker. Det beror bland annat på att elever som behöver särskilt stöd inte får det, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.
Regeringen vill göra skolan mobilfri
I samband med den senaste PISA-undersökningen framkom det uppgifter om att sambandet mellan svenska elevers kunskapstapp och elevernas användning av mobiler är starkt. Att samla in mobiltelefoner under skoldagen kan främja elevers trygghet, lärande och kunskapsutveckling.
Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att undersöka hur en reglering för insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning under skoldagen kan utformas.
Sexuell kontakt mellan lärare och elev – vanligaste orsaken till återkallade legitimationer
Över hälften av de lärarlegitimationer som återkallats i Sverige handlar om att läraren haft någon form av sexuell kontakt med eleven. Oftast är det sexuellt ofredande, men det kan också vara våldtäkt eller i enstaka fall sex där båda gett samtycke.
SVT Nyheter Skåne har gått igenom samtliga återkallade lärarlegitimationer i Sverige. Av 55 beslut, från 2013 till 2024, handlar 30 stycken om att läraren haft någon typ av sexuell kontakt med eleven eller barnet.
Nu kan de första hemmasittarna i landet få distansundervisning
Nu kan hemmasittare få hjälp – på distans. Två skolor i landet är först ut med att kunna erbjuda distansundervisning på grundskolenivå.
– Kraven är höga, de flesta skolor som ansökt har fått nej, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.
AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem
Betyg F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
Han ska lämna sina förslag i februari 2025.
(DN) Ledare: En budget i balans kan faktiskt vara viktigare än att barnen klarar skolan
Dagens rektorer sitter i en ständig rävsax. Det är oschysst att varken låtsas om det, eller ge dem en väg ut.
Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver.
Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året.
Trygghet och studiero har tydligt samband med elevers kunskapsresultat
15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i PISA 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan, som till exempel hot och slagsmål, har också lägre resultat i PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.
Otrygghet i matsalen gör att elever skippar skollunchen
Trots att forskning visar att skolluncher förbättrar både prestation och välmående hos elever, väljer mer än var femte elev att inte äta varje dag. Känslor som oro och utsatthet kan vara en avgörande faktor enligt Livsmedelsverket.
Ny rapport: Värsta nedskärningarna på 30 år
Medan Sveriges ekonomi börjar vända uppåt, fortsätter skolans nedåt.
Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
Fyra av tio lokalföreningar uppger att flera lärare har sagts upp.
Nio av tio varnar för att de inte längre kan ge eleverna den undervisning de har rätt till.
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Här har Folkhälsomyndigheten samlat rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag. De som rör äldre barn (13–18 år) vänder sig till barnen själva, men det finns också information om hur vårdnadshavare eller föräldrar kan stödja sina ungdomar att följa rekommendationerna.
Regeringen vill se mobilförbud även på raster
Regeringen vill införa ett nationellt mobilförbud i grundskolan och tillsätter inom kort en utredning.
Förbudet ska gälla även på rasterna.
– Eleverna blev paffa, säger Irene Georgellis, rektor på Söraskolan i Åkersberga som nu infört totalt mobilförbud.
Larmet: Barn med NPF-diagnoser får för lite och för sent stöd
Riksförbundet Attention larmar nu om att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp de behöver i skolan, och att hjälpen ofta kommer försent.
Ungefär 10 procent av alla elever i skolan i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som exempelvis adhd, autism och språkstörning, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Enkät: Skolledare vill se bättre förutsättningar för ledarskapet
En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Tre av fyra använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. I stället får man ägna mycket tid åt sådant som inte har med kärnuppdraget att göra. Det visar Skolledarens egen enkätundersökning.
Rektorns satsning på fritidshemmet ger resultat
För rektor Johanna Nordin är fritidshem och skola lika viktiga delar för en elevs utveckling. Under hennes ledarskap har fritidshemmets pedagogik och utomhusaktiviteter fått ett ökat utrymme på Dackeskolan. Det har bidragit till höjda resultat och ökad trygghet bland eleverna.
”Dålig matchning mellan skola och arbetsliv ökar risken för kriminalitet”
Alltför få går yrkesprogram på gymnasiet och många unga saknar den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. De som sedan blir arbetslösa fångas inte upp på ett effektivt sätt – det ökar risken för att unga hamnar i kriminalitet, skriver Alexandru Panican, professor i socialt arbete.
PÅ DJUPET – Elever saknar tillräckliga förkunskaper
Elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga förkunskaper, anser fyra av tio lärare.
I socioekonomiskt svaga områden upplevs problemet nästan dubbelt så stort. Det visar en ny undersökning från Sveriges Lärare.
– Jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg, säger Pernilla Hallgren, lärare i Botkyrka.
AI-undervisning införs tidigare än planerat
Från hösten kan gymnasieskolor erbjuda AI på schemat. Men antalet behöriga lärare är hittills få – närmare bestämt åtta i hela landet. Fler är dock på väg.
Tanken var att ämnet artificiell intelligens skulle införas på gymnasieskolor först om ett år, men den snabba teknikutvecklingen skyndade på processen. Det innebär att gymnasiekolor och komvux-utbildningar ska kunna erbjuda ämnet på schemat redan under höstterminen i år.
– Vi bedömde att det fanns behov av att skynda på processen och ge skolorna möjlighet att tillhandahålla ämnet tidigare, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket.
Mobbningen går ut över betygen – Friends vill se fler förebyggande åtgärder
Nästan vartannat barn har utsatts för mobbning eller kränkningar i skolan eller på nätet de senaste två månaderna, enligt en undersökning av stiftelsen Friends. De menar att regeringen måste visa handlingskraft och ta fram en nationell plan mot mobbning.
Skolstart – här är de nya lagarna som gäller för skolan
Till skolstarten börjar flera nya lagar att gälla som kommer påverka elever i hela Sverige. Det handlar bland annat om rätt till läromedel, mer likvärdig ersättning till resursskolor och att elevens val tas bort för att frigöra mer tid till bland annat samhälls- och naturorienterande ämnen.
Så kan skolan förebygga kriminalitet hos barn och unga
Skolan ska vara en trygg plats för barn och unga. Samtidigt dras allt fler barn och unga in i gängkriminalitet. Genom att vara uppmärksam på tidiga tecken och samverka med andra aktörer kan du som jobbar i skolan göra skillnad. Här finns stöd för att förebygga kriminalitet och stödja elever som drabbas.
Elever får sovmorgon i ett år – forskare hoppas på bättre mående och skolresultat
Elever i åttan och nian på Engelbrektsskolan i Borås kommer få en timmes sovmorgon varje dag, med start i höst. Det är en del av en forskningsstudie på högskolan i Jönköping där forskarna hoppas på att en senare start på dagen ska leda till bättre skolresultat och mående hos eleverna.
Var femte nia får inte gå gymnasiet
Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet. ”Det är uppenbart att resurserna inte räcker”, säger skolforskaren Christian Lundahl.
Rekordmånga elever får studiebidraget indraget
Andelen gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Elevrepresentanter oroas av utvecklingen – som kan få långtgående följder.
– Det kan innebära att även andra bidrag dras in, säger Peter Engberg, analytiker på CSN.
Mobiltelefonanvändning bland barn -enkät
Digitala medier är en självklar del av barns och ungas vardag. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. Barn uppger också att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.
Föräldraalliansen Sverige ser att det finns behov av insatser för att förebygga negativa konsekvenser av digital medieanvändning hos barn och unga. Vi har därför sammanställt några frågor för att få reda på föräldrars åsikter i dessa frågor. Svaren ni lämnar är helt anonyma.
Lärarna hinner inte med sitt uppdrag: ”Blev riktigt arg”
Enigheten är ändå relativt stor.
Forskare, expertis, fack och politiker är i stort sett överens: skolan behöver förstärkta resurser för att lärarna ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag.
– Vi behöver breda politiska beslut för att få saker att hända och kunna rätta till lärarnas arbetsbelastning och för att ta vårt fulla yrkesansvar, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Risk för fusk gör att skolor tvingas redovisa alla datorinköp
Skolor ska tvingas särredovisa exakt hur många böcker och datorer de köper in för att staten ska kunna kontrollera att de inte fuskar när ny lagstiftning kommer på plats.
– Fusk är ett hårt ord, men vi vill kunna följa att huvudmännen verkligen satsar på riktiga böcker, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”
Ny statistik från OECD:s visar att svenska elever är bland de stökigaste i världen.
Men undersökningen som ligger till grund för påståendet har brister.
– Resultatet är orimligt, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet.
Ingen entydig relation mellan digitala verktyg i skolan och PISA-resultat
15-åringar som använder digitala verktyg för lärande i skolan några timmar per dag har högre resultat i PISA 2022, jämfört med elever som gör det sällan eller väldigt mycket. De som däremot använder digitala verktyg till annat än lärande i många timmar, både i skolan och i hemmet, har sämre resultat på PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier
Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
Så begränsar du vad barnet ser i videoapparna
DN:s granskning visar hur appar som Tiktok och Youtube på kort tid leder barn in i flöden av olämpliga videor.
Så här kan du som förälder begränsa vad dina barn ser i apparna.
Stora brister i skolan – så kan lärarna bli bättre
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.
Sirkka Persson utsedd till Årets samverkare 2024
Det är med glädje Föräldraalliansen Sverige uppmärksammar Sirkka Principal Persson för hennes fantastiska arbete och engagemang för elevernas bästa. Genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola har de nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare.
Sirkka Persson, tv, mottar blommor och diplom av ordförande i Föräldraalliansen Sverige Gabriella Mattsson.
Motivering
För att hon i sitt arbete som rektor visat på hur man genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare. Genom att stötta eleverna har de klarat skolan och även fullföljt sina studier, vilket möjliggjort att eleverna kunnat ta sig vidare till andra skolformer.
I arbetet lyfts vikten av att skapa en tillgänglig skola, få elever att stanna i skolan, ha ett helhetsperspektiv kring eleverna och relationen mellan hemmet och skolan. Sirkka Persson visar föredömligt betydelsen av samverkan och att ha elevernas bästa i fokus.
Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan i skolan och mellan skola och föräldrar i framtiden!
Elever får inte det stöd de har rätt till
Skolor ger inte alltid elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.
Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan
Slakten är här. Hundratals, kanske tusentals, lärare och förskollärare riskerar att bli av med jobbet när landets kommuner går fram med tuffa besparingar inom skolan.
Men det finns pengar.
Totalt 50 miljarder kronor från tidigare vinster finns undanlagda i en okänd fond.
Experten: ”Hederskulturen krockar med den svenska förskolan”
Hederskulturen och den svenska förskolans värderingar står ofta i direkt konflikt, menar Devin Rexvid, lektor på Stockholms universitet. I en ny rapport lyfter han hur förskolorna hanterar mötet.
Rapporten, som gjorts på uppdrag av länsstyrelserna i Gävleborg och i Norrbotten, bygger på djupintervjuer med förskolepersonal i olika delar av landet.
– Det är ganska vanligt att förskolor på något vis anpassar verksamheten, säger Devin Rexvid.
Lotteriet: Så mycket skiljer betygen mot nationella prov
Andelen elever som i dagarna får högre betyg än vad de presterat på de nationella proven varierar stort mellan olika delar av Sverige.
På många håll brister betygssättningen både i rättssäkerhet och likvärdighet, konstaterar Skolinspektionen.
– Ryktet om att det på en viss skola är enklare att få bra betyg kan innebära en fördel i konkurrensen om eleverna, säger regeringens betygsutredare Magnus Henrekson.
Föräldrar i Vårberg oroliga för kriminella på torget
En skolflytt har väckt upprörda känslor bland föräldrar i Vårberg i södra Stockholm. Det handlar om Söderholmsskolan där det idag går barn med både svensk och utländsk bakgrund.
Föräldrar är oroliga när skolan nu ska flytta till centrum där det finns både gängkriminella och droghandel. Många tror att resursstarka föräldrar kommer att flytta sina barn till skolor i andra områden och att segregationen då kommer att öka.
Hälsan bland de yngsta behöver förbättras
Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Små barn i Sverige har generellt en god hälsa. Spädbarnsdödlighet är låg och det allmänna hälsotillståndet uppges för de flesta vara gott. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens kartläggning att allt för många barn under sex år har hälsoutmaningar, exempelvis genom övervikt, astma och karies.
Var femte lärare använder AI i undervisningen
AI har börjat etablera sig bland lärarna.
I gymnasiet använder redan en femtedel av lärarna AI i undervisningen, enligt en ny undersökning.
Samtidigt sätter regeringen käppar i hjulen, enligt kritikerna.
Läs mer i Vi Lärare
Nya krav på Göteborgs skolor när elever är frånvarande
Tre månader efter höstterminens start förra året saknades 158 elever i Göteborgs grundskolor. Nu ska högre krav ställas på skolorna när elever slutar dyka upp utan känd anledning.
– Det ska vara glasklart vad skolan ska göra när elever är borta av okänd orsak, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Vårdnadshavare litar på förskolans pedagoger
Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.
I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta.
En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling.
Bristande stöd till barn med NPF i förskolan
Ett av tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i förskolan får inte de anpassningar som det behöver. Det visar Attentions nya enkätrapport.
– De här barnen måste få stöd och anpassningar tidigt, precis som de har rätt till. När det inte sker riskerar vi en utslagning av barn redan i förskolan, säger Anki Sandberg, ordförande Attention.
Aktiva unga röker mindre – men spelar mer om pengar
Det är mindre vanligt att röka bland elever som är mer fysiskt aktiva på fritiden. Det visar en ny fokusrapport från CAN. Det omvända sambandet gäller för spel om pengar, som är mer vanligt förekommande bland dem som är mer fysiskt aktiva.
Kortare arbetstid ska locka personal till förskolor
En viktig pusselbit i framtidens arbetsliv eller politisk populism? När Göteborgs stad testar kortare arbetstid på två förskolor går åsikterna isär.
De anställda själva verkar dock eniga – de vill aldrig gå tillbaka till 40-timmarsveckan.
– Livet är bättre, säger Felicia Barkman, förskollärare.
Lärarnas uppmaning till betygsutredaren: ”Skrota F”
Betygsutredaren Magnus Henrekson kallade sju lärare till Regeringskansliet för att lyssna på deras erfarenheter av betygssystemet.
– Ska vi få bort den stora utslagningen måste vi få bort godkäntgränsen, säger läraren Maria Wiman, krönikör på Vi Lärare.
Betygsutredningen ska lämna förslag på hur betygen kan bli mer likvärdiga och rättssäkra – bland annat att komma till rätta med glädjebetygen.
Frågan är extra aktuell i spåren av debatten om Skolverkets nya betygsmodell för nationella proven – där elever kan bli godkända trots låga kunskaper.
Skolministern: Öka regleringen av skolan
– Det är stora skillnader i kvalitet, som är svårt för många ungdomar att se när man ska välja gymnasium, säger skolminister Lotta Edholm (L) efter tidningens granskning av yrkesprogrammen.
Både regeringen och Liberalerna vill se en mer reglerad skola framöver. Det ska inte gå att tjäna pengar på utbildning genom att dra ner på kvaliteten.
Bli medlem
Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.
Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.
Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.