På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat. Undantaget är om man stänger stora skolor som domineras av barn med svensk bakgrund.

Läs pressmeddelande från Linköpings Universitet

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.
Läs pressmeddelande från Högskolan Väst

För två år sedan var fler än hälften av lärarna på Andersbergsskolan obehöriga i sina ämnen. Skolinspektionens kritik var hård. I dag har skolan infört nya metoder och dubbla lärare i varje klass – och alla pedagoger är behöriga.
Läs mer på SVT Nyheter Halland.

Skolstängningar hade inte någon avgörande effekt på smittspridningen av covid-19 i Danmark, Finland, Norge och Sverige enligt en ny gemensam nordisk analys.

Under läsåret 2020/2021 var ambitionen i alla länderna – Danmark, Finland, Norge och Sverige – att i möjligaste mån hålla skolorna öppna. Under läsåret fanns perioder med ökad smittspridning då länderna använde hel eller delvis skolstängning med övergång till distansundervisning för att bryta smittspridningen. Det har varit stora variationer såväl inom som mellan länderna i hur det har använts. I Sverige har distansundervisningen omfattat elever på högstadiet och gymnasiet medan låg- och mellanstadiet har varit öppet. I de andra länderna har det förekommit att skolor i korta perioder var stängda även för barn i lägre åldrar. Länderna har i internationell jämförelse använt skolstängningar i mindre omfattning än många andra länder. Analysen utgår från nationella data och inte från enstaka smittkedjor, som i vissa fall kan ha haft direkt koppling till skolor.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag för beslut om olika åtgärder och insatser.

Läs pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten och hämta rapporten

Barn som kommer från svåra hemförhållanden kan ha stor nytta av att börja på förskola tidigt. Det visar en ny rapport.
– De tenderar att få bättre provresultat och möjligheter i yrkeslivet, säger forskaren bakom rapporten, Jonas Jessen.

Läs mer på TV4 Nyheterna

Skolinspektionen har granskat 30 rektorers arbete för att motverka för höga betyg på gymnasieskolor i Sverige. Alla rektorerna får sämsta möjliga omdöme. En av rektorerna är ansvarig för Fridagymnasiet i Vänersborg.

– Vi jobbar hela tiden med detta, men vi får titta ytterligare på det vi gör, säger Magnus Wallin.

Läs mer på SVT Nyheter

Debatt: I den ljumma vårkvällen, tar Måns sitt liv. Han är bara 13 år. Men i sex år, från 2:an till nu i 7:an, har han blivit utfryst, slagits, hotats, hånats av sina kamrater. Lärare har kallat honom ömsom lat, ömsom besserwisser. Den kvällen orkade Måns inte längre. ”Jag älskar er alla men jag orkar inte längre” som han skrev i en dikt som nu finns på hans hemsida, skriver Claes Jenninger, pappa och Insamlingsstiftelsen Måns Jenningers minnesfond.

Läs mer GP Debatt

Skolinspektionen har granskat hur skolor inkluderar nätet i det främjande och förebyggande arbetet för att skapa en trygg miljö för eleverna.
I dag utspelar sig barns och ungas sociala liv både i den fysiska miljön och i den digitala. Detta behöver skolan ta hänsyn till i arbetet med att främja en trygg miljö och motverka kränkningar. Vår granskning visar att drygt hälften av de 30 skolorna bedöms arbeta både främjande och förebyggande för att skapa en trygg miljö för eleverna i den digitala världen. Men resten av skolorna behöver utveckla arbetet.

Läs mer på Skolinspektionen och ladda ner rapporten

Under skolkonferensen Sett pratade läraren och doktoranden Erik Winerö om hur AI och verktyg såsom ChatGPT kan komma att påverka skolan. Han menar att det framöver blir ännu viktigare för lärare att prata med sina elever om fusk, att lärare behöver utveckla sin förståelse av AI och att kommuner behöver ett nytt sätt att se på upphandling.

Läs mer på Voister

Trots en lagändring som skulle öppna för distansundervisning har ingen av de drygt 100 ansökningar som hittills kommit in fått godkänt.

För Rasmus, som inte gått regelbundet till skolan på två år, skulle distansundervisningen ha hjälpt honom tillbaka till skolan, tror hans mamma Helena.

– Det hade gjort stor skillnad för honom, säger hon.

Istället för att tillbringa sina dagar vid skolbänken sitter 16-åriga Rasmus mest hemma vid sitt skrivbord och spelar datorspel. Pandemin blev en ljusglimt, då skolan fick använda distansundervisning.

Läs mer på SVT Nyheter

I Sverige är det fritt fram för utländska aktörer och intressen att köpa in sig i svenska skolor.

Det innebär säkerhetsrisker i en allt osäkrare värld, enligt FOI.

– Vi får inte vara naiva. Det finns utländska stater som tar de chanser som finns att påverka det svenska samhället, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer i DN

Nu finns starkt empiriskt stöd för att man tidigt kan identifiera elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. En studie gjord av en grupp forskare på Handelshögskolan vid Örebro universitet visar på ett tydligt samband mellan utfallet på det nationella provet i årskurs 3 och senare behörighet till gymnasiet. Resultatet på proven i årskurs 3 kan användas som markör för behovet av tidigare insatser, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik Strömstad akademi.

Läs mer på GP Debatt

Entréskolan finns på flera orter i landet och planerar att expandera.

Ägarna skriver på skolornas hemsidor att de inte har några vinstdrivande krav och att de anställer ”de bästa legitimerade lärarna”.

I själva verket tar ägarna ut miljonvinster och skolorna har färre behöriga lärare än snittet, visar DN:s granskning.

Läs mer i DN

Skolor runt om i landet hotas av nedskärningar till följd av pressad ekonomi. På Bredängsskolan i södra Stockholm ska nu var tionde tjänst bort.

– Jag känner mig orolig för elevernas skull. Våra elever behöver många vuxna kring sig, säger Emelie Roxby-Schüsseleder, specialpedagog på Bredängsskolan.

Ökade kostnader och färre elever gör att Bredängsskolan nu ska skära bort elva tjänster. Trots det fattas runt två miljoner kronor för att budgeten ska gå ihop i år, enligt rektor Anna Hoffsten.

Läs mer på SVT Nyheter

Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.

– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.

Läs mer på Skolverket

När lärarna ska särskilt beakta resultaten på nationella proven ökar risken att eleverna skolkar för att inte riskera sänkt betyg.
– I en av mina klasser var nästan en tredjedel av eleverna borta, säger NO-läraren Gallo Mamedi Norberg.
Elever med A i ämnesbetyg är rädda att de riskerar att få sänkt betyg om det går dåligt i nationella provet.
Nu varnar lärare för att den nya skrivningen om att de ska ”särskilt beakta” provresultaten kan leda till att elever uteblir från provet av taktiska skäl.
Läs mer i Ämnesläraren

I Töreboda fick var fjärde elev i nian underkänt i matematik förra året. Nu har Centralskolan tagit till en helt ny metod för att höja resultaten: Dubbla pedagoger på varje mattelektion.

– Vi tycker att vi har en jättebra plan för att bryta detta, säger André Aldenhov, tillförordnad rektor.

Centralskolan är Törebodas enda högstadieskola. Enligt statistik från Skolverket var det 24,4 procent av eleverna i årskurs 9 som inte klarade matematiken förra året (22 av 90 elever). Rikssnittet för underkända elever 2022 låg på 9,9 procent.

Läs mer på SVT Nyheter Väst

Skolorna i Stockholms stad ser ut att gå med stora underskott i år, bara för grundskolorna handlar det om mer än en kvarts miljard kronor. För att spara pengar kommer många skolor att behöva dra ner på antalet lärare och annan personal.

– Vi och alla andra kommuner i landet behöver få stöd från regeringen i de här tuffa ekonomiska tiderna, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Läs mer på SVT Nyheter

Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Läs mer på IFAU

Betyget F kan vara ett hårt slag mot en niondeklassare. I värsta fall leder det till att man saknar gymnasiebehörighet, vilket i längden försvårar vägen till arbetslivet.

Många skolforskare höjer nu rösten för en reform av betygssystemet.

– Ett F är värt noll poäng. Det är ett hårt slag mot någon som har deltagit i en skolplikt.

Läs mer på SVT Nyheter

Föräldraalliansen Sverige har idag lämnat vårt yttrande över betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53).

Sammanfattning av vårt yttrande:

• Förbundet delar i huvudsak utredarens bedömningar.
• Föräldraalliansen Sverige förordar ett snart genomförande av alternativ 2 syftande till att också genomföra alternativ 1 där staten också ska ta över huvudmannaskapet.
• Förbundet vill särskilt lyfta frågorna om hur information till och samverkan med elever och föräldrar ska utvecklas i alternativ två där staten har systemansvar med inte är huvudman.

Läs Föräldraalliansen Sveriges yttrande här

Läs övriga yttranden här

Nu kommer larm om nedskärningar i flera kommunala skolor i Sveriges fyra största städer. ”Jag känner mig frustrerad över hur det kommer påverka elever och dem som jobbar i skolan”, säger Felicia Wahlund som är lågstadielärare i Stockholm.

På grund av inflationen och ökade kostnader går budgeten inte ihop och personal kommer tvingas flyttas till andra skolor eller i värsta fall sägas upp. I vissa skolor har det redan skett.

”Kommunerna har inte den kapacitet och resurser som krävs”, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare. ”Det här måste regeringen göra någonting åt och det behöver ske redan i vårändringsbudgeten”.

Lyssna på SR

Osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet. Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonal och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan.
Läs mer på Skolporten

I år sammanfaller ramadan med tiden för nationella proven. Skolor har lite olika sätt att hantera risken att fastande elever inte orkar med skoldagen. Fågelfasta, dialog med föräldrar och koll på smygfastande elever är några.
I torsdags inleddes fastemånaden ramadan. Under en månad väljer många muslimer att avstå från mat och dryck mellan solens upp- och nedgång.
Läs mer i SvD

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan.
– Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Skolan och de som vistas där påverkas av vad som händer utanför skolans värld. Ibland försöker rektorer, lärare och elever att påverka situationen på sin arbetsplats genom att skaffa sig inflytande över samhällsutvecklingen. De handlar då, med vetenskapligt språkbruk, som politiska subjekt.
Läs mer i Skolledaren

Inga löften när det gäller extra anpassningar, som har kallats ett svek mot eleverna.
Skolminister Lotta Edholm hänvisar till en ny utredning, men säger samtidigt:
– Om de extra anpassningarna leder till att lärare väljer bort delar som de upplever som för svåra för eleverna, då finns en risk att de missar viktiga delar av utbildningen.

Läs mer i Vi Lärare

Allt fler skolor i Stockholm varnar för att man kan behöva göra sig av med både lärare och kringpersonal samtidigt som man inför vikarieförbund. Nu larmar facket för konsekvenserna.
– Det blir en orimlig arbetssituation för de som är kvar, med hög risk för sjukskrivningar, säger Britt-Marie Selin, ordförande Sveriges Lärare Stockholm.

Läs mer i Vi Lärare

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.

– Det var ett oväntat fynd. Hade jag inte filmat fri lek till min datainsamling så hade vi inte sett detta, säger logopeden och doktoranden Karolina Larsson.

Läs mer på SVT Nyheter

.

Minst 916 barn har förts ut ur Sverige under fem år. Över 400 barn har förts till länderna som Sverige har ett upparbetat samarbete med enligt Haagkonventionen men ändå är det stora problem när ett barn blir kvarhållet visar SVT:s fortsatta granskning av barnbortföranden.

– Jag vill att fler ska veta att det här kan hända, säger Lara som lyckades få hem sina barn när pappan höll kvar dem i en vårdnadstvist i Turkiet.

Läs mer på SVT Nyheter

Fem skolor tvingades stänga förra året då bristerna ansågs särskilt allvarliga. Nu visar Skolinspektionens årsrapport att hälften av de skolor som granskades 2022 inte följer lagen.
De vanligaste bristerna handlar om särskilt stöd och extra anpassning. Även trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling är återkommande brister i skolorna som granskas, visar Skolinspektionens årsrapport för 2022.

Läs mer på Altinget

Hämta Skolinspektionens årsrapport

Regeringen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Syftet är bland annat att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål. Totalt omfattar satsningarna 535,5 miljoner kronor för 2023.

Läs pressmeddelande från Regeringen

För att vända den negativa brottsutvecklingen måste de förebyggande insatserna bedrivas lika systematiskt som de brottsbekämpande. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att kartlägga vilken roll skolan har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Regeringen fick hård kritik när den strök förslaget om att införa offentlighetsprincipen för friskolor från en utredning.

Nu har den lyssnat på kritiken. Utredaren får åter uppdraget att undersöka hur principen ska kunna införas.

– Alla kort ska upp på bordet för att vi kraftigt ska kunna öka insynen i friskolorna, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer i DN

Väldigt många elever har extra anpassningar i klassrummet­, och lärare kan ha upp emot femton olika specialbehov att tillgodose i en och samma klass.
 – Man lurar elever och föräldrar, säger åt dem att eleven får extra anpassningar, men i själva verket handlar det bara om pappersexcersis, säger högstadie­läraren ­Fredrik Sandström.
När en elev behöver stöd i skolan utöver det vanliga är första steget extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen – anpassningar som högstadieläraren Fredrik Sandström är starkt kritisk till.

Läs mer i Vi Lärare

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna. Studien utfördes av forskare vid bland annat Åbo Akademi i Finland och Högskolan Dalarna.

Läs mer på Åbo Akademi

Efter att regeringen halverat det statliga stödet till kulturskolorna har läget blivit svårare för kulturskolorna, enligt en ny rapport från Kulturskolerådet. Sju av tio kommuner minskar antalet elevplatser till följd av det sänkta stödet.

Kulturskolorna står under kommunal regi, och sedan 2016 har de fått statligt stöd som ska gå till att bredda både verksamhet och målgrupp. Prissumman har varierat genom åren. Förra året låg bidraget på 200 miljoner kronor, och efter att den nya regeringen sjösatt sin budget har summan nu landat på 100 miljoner kronor.

Läs mer på SVT Nyheter

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Men störst påverkan på elevers skolprestationer är den ökande sociala segregationen i samhället, visar Leah Glassows avhandling.

Läs mer på Skolporten

Regeringen ger den sittande Skolinformationsutredningen i uppdrag att utreda hur en insynsprincip kan införas samtidigt som utredningen fortsatt ska analysera för- och nackdelar med att införa offentlighetsprincipen i fristående förskolor, skolor och fritidshem.

Läs pressmeddelande från Regeringen

 Kommunernas dåliga ekonomi krymper ytterligare, visar nya siffror från SCB. En moderat skolpolitiker i Ödeshög har skickat en inbjudan till regeringen och vädjar om hjälp.
– Jag bjuder in Lotta Edholm (L) och Mats Persson (L) för att visa de förutsättningar huvudmän utanför storstäderna har att arbeta med, säger Teodor Johansson (M).
Med strax över 5 000 invånare hamnar östgötska Ödeshög på plats 272 av 290 när landets kommuner sorteras efter folkmängd. Men den lilla kommunen är i gott sällskap: Var femte kommun i Sverige har färre än 10 000 invånare, och fler än varannan har färre än 20 000.

Läs mer i ViLärare

Skolkoncerner har använt skolpeng för att köpa skärgårdstomter och en våffelstuga i Åre. Det visar SVT:s granskning av de mest snabbväxande skolkoncernerna. Men nu vill regeringen kunna kräva tillbaka skolpeng om den används till annat än skolverksamhet.

Anders Hultin driver skolkoncernen Watma. Han har funnits med i friskolebranschen från start, när han som moderat tjänsteman i regeringskansliet var med och utformade friskolereformen under Bildtregeringen på 1990-talet. Men företagare blev han 2013 när han som vd satte John Bauerkoncernen i konkurs och därefter köpte ut fyra av skolorna från konkursboet.

Läs mer på SVT Nyheter

Digital teknik ger nyanlända elever möjlighet att uttrycka sig och vara aktiva deltagare i undervisningen redan från första dagen i den svenska skolan. Det visar Anna Irma von Knorrings avhandling.

Läs mer på Skolporten

Fusk eller ett nytt viktigt redskap?

AI-boten ChatGPT har skapat en het debatt inom skolan, där en del menar att den borde förbjudas. Nu godkänns den i en gymnasieutbildning.

– Tittar man tillbaka i tiden fanns det liknande diskussioner när miniräknaren kom, säger professorn Mikael Wiberg.

Läs mer i Expressen

Regeringen planerar att sänka skolpengen till friskolor. Nu varnar ägaren till en av de större skolkoncernerna i Sverige för att han i så fall kommer att lämna branschen.

– I min värld så är det ett tydligt besked från statsmakterna om att man inte önskar att jag ska driva skola, säger Per Egon Johansson.

I en intervju med SVT slår skolministern fast att regeringens plan är att sänka ersättningen till friskolorna. Något som skulle innebära slutet för bland annat Raoul Wallenbergsskolorna, enligt ägaren Per Egon Johansson.

Läs mer på SVT Nyheter

Är barn, elever och vårdnadshavare inom Europeiska unionen, EU, delaktiga i besluten som påverkar skolgång och utbildning? European Agencys projekt Voices into Action, visar att delaktighet ofta finns med i styrdokumenten, men att den ofta saknas i praktiken.

Projektet drivs av nätverket European Agency for Special Needs and Inclusive Education där Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, representerar Sverige. Genom detta internationella samarbete finns möjlighet att ta del av erfarenheter och kunskap från andra länder.

Läs mer på SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten

Att våra barn- och ungdomar tillbringar allt mer tid vid skärmar och Sociala medier oroar inte Skolverkets undervisningsråd Tammi Gustafsson Nadel. Däremot ser hon risken att de läser för lite.

– Jag är inte så orolig. Utvecklingen med digitalisering har gått fort och kollar vi historiskt så tenderar vi att bli oroliga när förändringar sker.

Läs mer på SVT Nyheter

Kostnaden per elev i grundskolan är cirka tiotusen kronor lägre i Uppsala kommun, jämfört med landet i stort. För Glunten montessoriskola skulle det innebära att man skulle kunna anställa fem fler lärare om kommunen kom upp till rikssnittet.

Uppsala kommun lägger 110 600 kronor per elev, vilket är cirka 10 000 kronor mindre än rikssnittet, enligt siffror från Skolverket 2021. Detta kan jämföras med Knivsta kommun där skolpengen ligger på 125 900 kronor per elev.

Läs mer på SVT Nyheter

Gemensam läsning är ett bra sätt att få eleverna att börja läsa, men ibland är det nödvändigt med ”milt tvång”, konstaterar läraren Fredrik Sandström.

Ju mer skönlitteratur vi läser, desto mer förstår vi av livet och omvärlden. Men svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Läs mer på Skolporten

I sina observationer på skolgården såg forskaren Birgitta Lundbäck att pedagogerna inte grep in och stöttade de barn som gick runt utan att ha någon att leka med.
– Ta reda på vad dessa barn vill göra, säger hon.

Birgitta Lundbäck är utbildad specialpedagog och har arbetat både i förskolan och grundskolan. I dag är hon verksam vid Linnéuniversitetet, med ett växande intresse för fritidshemmen som också blev föremålen för hennes avhandling.

Läs mer i Vilärare

Andelen gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar stort mellan olika kommuner. Satsningarna som kommunerna gör för att öka ungdomarnas teknikintresse är viktiga. Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som redogör för andelen elever uppdelat på nationell-, läns- och kommunnivå.

I rapporten ger IVA också exempel på kommuner som gjort betydande insatser för att bibehålla eller öka ungdomars intresse för att läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet på gymnasiet.

Läs mer på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

Betygssättningen i den svenska skolan har länge varit orättvis.

Nu tillsätter regeringen en utredning för att komma till rätta med problemet.

– Betygsinflationen har varit ett problem under många år, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Betygen har länge varit orättvisa i den svenska skolan och de insatser som regeringen och staten har försökt sätta in för att komma till rätta med problemen har inte fungerat.

Läs mer i DN

Läs pressmeddelande  från Regeringen

Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Nytt hopp om att klara skolan kan få elever att gå till skolan igen.

Eleverna som är borta långa tider från skolan verkar bli allt fler och allt yngre. Ingen vet exakt hur många de är, men att det blir svårare att återgå till skolan ju längre man är hemma, råder inget tvivel om.

Läs mer på forskning.se

Barnen äter mer i skolan – men priset per portion ska ner. I skånska Svedala har barnen förstått att tiderna förändrats.

– Maten har blivit dyrare, säger tredjeklassaren Milla Olsson.

Läs mer i DN

Av de 120 hobbyklubbar som startades inom Åbomodellen i höstas är det ytterst få som ordnas på svenska. Det här beror bland annat på att det är svårt att hitta klubbansvariga på svenska, men också på ett relativt lågt intresse bland eleverna.

Läs mer i Svenska Yle

Regeringen vill att skolpersonal ska bli skyldig enligt lag att polisanmäla elever som misstänks för brott.

Dessutom ska skolor och skolgårdar hållas låsta i större utsträckning än i dag, enligt nya utredningsdirektiv.

– Vi gör det för att våldsbrottsligheten sjunker i åldrarna, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Läs mer i DN

Läs tilläggsdirektiven

Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar en ny studie från Brå som publiceras idag.

Läs pressmeddelande från Brå, hämta rapporten

Skillnaderna i skolresultat ökar mellan fattiga och rika elever och elever med olika bakgrund. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare.
– Som lärare så blir man ledsen och frustrerad när eleverna inte får det stöd som krävs, säger ordföranden Johanna Jaara Åstrand.

Läs mer i Vi Lärare

Hämta rapporten (pdf)

Skolminister Lotta Edholm (L) reagerar kraftigt på DN:s publicering om hur elever riskerar att vilseledas i skolvalet av en skolkoncerns sökmotorer.

Hon kommer nu kalla berörda parter till ett extra möte om skolvalet.

Även konkurrerande skolbolag framför kritik mot att en koncern kan utnyttja friheten i systemet.

Läs mer i DN

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

Läs mer på Linköpings universitet

Nedstängningarna och restriktionerna under coronapandemin påverkade elever världen över. Men hur mycket?

Enligt en ny internationell studie förlorade eleverna kunskap motsvarande ett tredjedels läsår. Fast Sverige utgör ett undantag.

Det har uppskattats att 95 procent av alla världens elever berördes – mer eller mindre – när pandemin grasserade som värst. För att ringa in hur mycket elevernas kunskapsinhämtning bromsades har forskare i Frankrike och Storbritannien vägt samman resultaten från totalt 42 studier i 15 länder, däribland Sverige.

Läs mer i SvD

Bemanningen i förskolan är en het fråga. Skolminister Lotta Edholm får svara på fyra frågor om läget.

• Hur ser du på stora barngrupper och underbemanning inom förskolan?
• Hur lockar man fler personer till yrket?
• Hur ska man göra för att förbättra situationen?
• I Tidöavtalet nämns bara förskolan en gång och då i samband med språkförskola för barn i utsatta områden. Varför nämns inte förskolan fler gånger?

Läs mer i DN

Mer läsning i DN om förskolan

”Ingen vågar säga att ditt barn har lekt själv på gården hela dagen”

Tystnadskultur och underbemanning på svenska förskolor

Efter regeringens besparingar på Skolverket – nu ser myndigheten över omfattningen av stödet som är tänkt att öka kvaliteten i skolan.
– Planen var att vi skulle erbjuda 500 skolhuvudmän kvalitetsdialoger under 2023 men jag kan inte säga i dag hur många vi kommer klara av, säger Tommy Lagergren, chef för skolutvecklingsavdelningen på Skolverket.

Läs mer i Skolledaren

Att ta steget från grundskolan till gymnasiet kan vara svårt. På Framtidens Hus i Rinkeby och Husby pågår ett projekt för att få fler att klara studierna.

– Vi märkte att en del elever från Järva inte fick så bra betyg på gymnasiet och ville ge dem förutsättningarna för det, säger ungdomshandledaren Fatou Juke.

Läs mer i DN

Lärarnas ansvarsnämnd (LAN) har dragit in nio legitimationer och delat ut 15 varningar till lärare under 2022.
Detta är orsakerna.

Av de nio lärare som fått sina legitimationer indragna under 2023 har sex personer gjort sig skyldiga till olika former av sexualbrott.

Läs mer i Skolvärlden

Vilka medier använder unga och vilket förtroende har de för dem? Vilka frågor är känsliga att prata om och var vill man söka information och stöd om känsliga frågor? Vad har unga för källor för att få tag på alkohol?

Om det handlar rapporten Vem kan man lita på? som CAN har gjort på uppdrag av Systembolaget och Länsstyrelserna.

Ett tusental 16- och 18-åringar har intervjuats i undersökningen.

Läs mer och hämta rapporten på CAN.se

Anders Enström, NO-lärare i Huddinge, har börjat använda ChatGPT-boten i sina lektioner – och är är mest rädd för ett förbud.
– Mitt intryck är att vi får ett verktyg som kommer att ändra hela skolan, säger han.

ChatGPD lanserades ett par veckor efter att regeringen lovat 685 miljoner kronor till läroböcker av papper.

Anders Enström lät den nya boten planera en 60-minuterslektion om vindkraft. Det tog sekunder att få den klar.

– Där kom hela planeringen för 60 minuter, med länkar och vad jag skulle prata om. Man måste fundera på vad verktygen kan göra för oss lärare, säger han.

Den statliga boksatsningen ger han inte alltför mycket för – Anders Enström menar att kritiken mot skolans digitalisering kan få negativa konsekvenser.

– De (regeringen) är helt verklighetsfrämmande, de har ingen aning. Då ligger ett förbud jättenära. Men man glömmer att alla elever har en mejladress – och vem ska kolla den? säger Anders Enström.

Läs mer i Skolvärlden

.

Länge kunde Finland stoltsera med att ha världens bästa skolor. Men nu är det slutsurfat på pisa-hajpen. Finländska barns och ungas bildningsnivå har rasat på tjugo år, visar en ny larmrapport. Vad hände med världens högst utbildade folk? Varför har vi blivit ett kunskapssamhälle i förfall? Och hur kan vi vända trenden? Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen och tidigare modersmålslärare, förklarar.

Lyssna på nyhetspodd på Yle

Sedan höstterminens start har många skolkök märkt att det går åt mera skolmat.

– Vi brukade laga 75 kilo pasta till 1 000 portioner, nu är vi uppe i 90 kilo, säger Therese Faulseit, skolkökschef i Södertälje.

I SVT:s enkät uppger tolv av de 21 kommuner som svarat att det har gått åt mer skolmat på sistone.

Läs mer på SVT Nyheter

Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.

En forskningssammanställning har tittat på hur läxor fungerar och hur lärares arbete med utformningen av läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för grundskoleelevers lärande.

Läs mer på forskning.se

Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig.

– Att bli förälder kan vara stressigt. Oftast tänker vi bara på de hormonella och fysiska förändringar som mamman upplever, men övergången till föräldraskap är stressande för hela familjen, säger Sol P Juárez, docent och universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Läs mer på forskning.se

Lärarfacket har varnat för att 200 skolor i Sverige riskerar att stängas på grund av personalbrist. I Gällivare är andelen obehöriga lärare knappt 50 procent och personalbristen stor. Eleverna får sämre utbildning och 15-åriga Ellen Landström är rädd att inställda lektioner och lärarbrist påverkar betygen.

Läs mer i DN

Hemmasittande elever är ett stort problem över hela landet. Hur stort vet ingen. Nu växer kraven på ett nationellt frånvaroregister.

– Om vi inte vet hur stort problemet är, hur ska vi då kunna göra något åt det, säger Malin Gren Landell, psykolog och forskare.

Läs mer på SR Nyheter

Varje år saknar många elever som går ut årskurs nio i grundskolan behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att förbereda en utökning av undervisningstiden i lågstadiet för att elever ska få tillräckligt med undervisningstid för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål.

Läs pressmeddelande från Regeringskansliet

Utbildningsinsatser kring autism för skolpersonal lägger grund för ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, konstaterar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Läs mer på Skolporten.se

För första gången någonsin har Helsingborg stads skolbudget överklagats till domstol. Skolan får för lite pengar nästa år och det drabbar eleverna, anser anmälaren som ser det som ett brott mot barnkonventionen.

Det är avgående skolpolitikern Maria Winberg Nordström (L) som står bakom överklagandet.

– Med tanke på de väntade prisökningarna nästa år kommer de pengar skolan får inte att räcka på långa vägar. Det drabbar eleverna som inte kommer att få den undervisning de behöver, säger Maria Winberg Nordström.

Hon tycker att det strider mot lagen om barnkonventionen som slår fast barns rättigheter – se faktaruta nertill.

Läs mer på SVT Nyheter

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR 2022:17).

Riksrevisionens övergripande slutsats är att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskolan i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Det nuvarande regelverket medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning.

Riksrevisionen bedömer vidare att den reglering som innebär att en ansökan från en enskild om att bli huvudman för en skola inte får bifallas om utbildningen innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas, inte fungerar ändamålsenligt.

Läs mer på Utbildningsdepartementet

Skolinspektionen riktar nu ny kritik mot den omdiskuterade Römosseskolan i Göteborg.

Det handlar om de 215 eleverna som fick lämna skolan efter sommaren.

Av dessa är det 35 elever där kommunen inte vet var barnen befinner sig.

– Vi gör allt för att få kontakt med vårdnadshavare för att få reda på skolgången. Vi ringer, sms:ar och skickar e-post kontinuerligt, säger Pernilla Palm, enhetschef på grundskoleförvaltningen i Göteborg.

Läs mer i DN

Det är de nya nikotinprodukterna som ökar bland ungdomar. Så som vape och vitt snus. Det visar CAN:s nationella skolundersökning 2022. Undersökningen genomförs varje vår i årskurs 9 och andra året på gymnasiet av CAN.

Läs pressmeddelande från CAN

Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.

Mellan 2011 och 2021 fördubblades antalet flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fick en ätstörningsdiagnos, enligt en kartläggning i Region Stockholm.

Ätstörningar är det psykiatriska tillstånd som ökat mest bland unga. Problemen börjar ofta märkas under mellanstadiet, säger Ulf Wallin, överläkare och forskningsledare vid Region Skånes Ätstörningscentrum. Han har forskat om och arbetat med människor med ätstörningar i 40 år.

Läs mer på forskning.se

Numera är det förbjudet att använda mobiltelefoner för annat än skolarbete i klassrummet. Men förbudet fungerar inte, enligt en ny avhandling. Elever hittar sätt att smyga in telefoner i klassrummet, bland annat.

Elevers användning av egna mobiltelefoner i skolan har länge diskuterats och många har argumenterat för ett mobilförbud. 2022 kom också en lag som ger lärare ett större mandat att hålla mobiltelefonfria lektioner, om de så önskar. Det är också förbjudet att använda mobiler för annat än skolarbete i klassrummet.

Läs mer på forskning.se

Oavsett skolform ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Stadsrevisionen har granskat måluppfyllelsen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och konstaterar stora brister i grundsärskolan. Det handlar bland annat om att elever inte har fått den undervisning och det stöd de har rätt till. Men också om att bedömningen och dokumentationen av deras kunskaper är otillräcklig, vilket riskerar att äventyra elevernas rättssäkerhet.
– Bristerna är både omfattande och mycket allvarliga, särskilt med tanke på att eleverna tillhör en grupp som inte har samma förutsättningar som andra i samhället att hävda sina rättigheter, säger Bengt Bivall, ordförande för stadsrevisionen.

Läs pressmeddelande från Göteborgs stad

Budgetförslaget som väntas klubbas i dagarna är långt under det som krävs för att bedriva en hållbar grundskola i Uppsala. Det menar grundskolerektorer som under måndagsmorgonen protesterade i stadshuset.

– Vi når inte upp i en rimlig lägstanivå, säger Johanna Wallin, rektor på Sverkerskolan.

Läs mer på SVT Nyheter Uppsala

En ny textrobot skapar på några sekunder välskrivna uppsatser i olika ämnen.
Nu befarar lärosäten och skolor att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka.
– Man kommer att gå över till allt fler salstentamen och muntliga prov, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.

Läs mer i DN

Slöjförbud för flickor upp till sjätteklass klubbades igenom av M- och SD-styret i skånska Staffanstorp 2019. Även Skurups kommun har velat se ett förbud.
Men högsta instans säger nej.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknas lagstöd för kommuner att förbjuda så kallad huvudduk och liknande plagg i kommunala förskolor och grundskolor.

Läs mer i Läraren

Våra centrala skolmyndigheter har underlåtit att följa upp skollagens bestämmelser om funktions­nedsättningar i en fråga av livsviktig betydelse, skriver flera debattörer.

Få som har det minsta intresse för skolfrågan har missat att cirka 15 procent av eleverna inte klarar grundskolan. Tyvärr stannar analysen där. Få frågor ställs om vilka elevgrupper som har svårigheter, varför det är så och vad de ansvariga huvud­männen gör åt situationen.

Läs mer på SvD Debatt

Skole innfører fotoforbud for foreldrene

– Plutselig er det over 40 foreldre og besteforeldre som tar video av dem, sier elevrådsrepresentantene.
Del på Twitter Del på epost
– Elevene synes det er ubehagelig, og føler ikke at de får vært seg selv når de vet at det blir tatt opp, sier Trude Halvorsen.

Hun er rektor ved Røyslimoen barneskole i Lillehammer.

Over en periode har skolen lagt merke til en økende trend under skolens arrangementer, nemlig foreldre som er mer opptatt av å fotografere og filme enn å være mentalt til stede.

Derfor har de nå tatt et utradisjonelt grep.
Läs mer på NRK

Idag släpper Elevernas riksförbund den nya rapporten “Motståndskraftig skola”. Nya siffror visar på att nästan hälften av eleverna upplevde ökad stress, nedstämdhet och oro/ångest under pandemin. 44% av elevrepresentanterna anser att möjligheten att hålla möten påverkades negativt, och 75% av eleverna upplevde en ökad oro inför framtiden. Här är en sammanfattning av de viktigaste fynden från rapporten “Motståndskraftig skola”

Läs mer på Elevernas riksförbbund

Moderna språk är det enda ämnet i grundskolan som går att välja bort. Det påverkar ämnets status negativt. Uppföljning av varför elever väljer bort eller hoppar av ämnet görs sällan. Lärarna får sällan förutsättningar att bedriva bra undervisning och det är ovanligt att de ingår i forum för att utveckla undervisningen.

Läs mer på Skolinspektionen

Elever i kulturskolan kan få ledigt av rektor från ordinarie skollektioner för att spela olika instrument. Det är följden av ett beslut från Skolinspektionen om Habo kommun, skriver Jönköpings-Posten.

För några år sedan skärpte Skolverket reglerna för de kommunala kulturskolorna, så att man inte längre kunde ge lektioner i att spela musikinstrument på ordinarie skoltid.

Läs mer i SvD

Många elever som går sista året på gymnasiet känner inte till grunderna om rättsstaten.

Majoriteten tror bland annat att folkvalda politiker kan straffa domare som de anser har ”dömt fel”, enligt en ny rapport från Stiftelsen Rättsfonden.

– Det är oroande om en majoritet unga inte vet vad en rättsstat innebär, säger Karin Åhman, professor i statsrätt.

Läs mer i DN

Retoriken om lärarbrist hindrar lösningar för kompetensförsörjningen i fritidshem, anser debattörer från utredningen Utökad rätt till fritidshem, som vill att fler ska få gå på fritids.

Den statliga utredningen om utökad rätt till fritidshem har nyligen lämnat över betänkandet Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid till regeringen. Vi lämnar där bland annat förslag om ett allmänt fritidshem för barn mellan 6 och 9 år. Ett förslag som kan ha stor betydelse för barn vars föräldrar saknar sysselsättning och som därmed inte har tillgång till fritidshemmet i dag. Reformen väntas medföra att antalet elever som går på fritids ökar på en del skolor och i en del kommuner. Hur stor denna ökning blir beror på olika faktorer, till exempel på dagens inskrivningsgrad hos de olika huvudmännen.
Läs mer i Dagens samhälle 

Hämta utredningen

Under flera år har andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tagit examen inom tre år ökat stadigt. Nu har ökningen stannat av. På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever med examen inom tre år för första gången medan den fortsätter att öka på de flesta yrkesprogrammen.

Läs mer på Skolverket

Det är viktigt att lärare tar upp frågor som kan vara kontroversiella i undervisningen, som till exempel miljöfrågor, sexuell läggning, eller rasism. Då utvecklar eleverna de kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. Men Skolinspektionens granskning visar att det finns risk att lärare undviker dessa slags frågor, bland annat av rädsla för konflikter.

Läs mer på Skolinspektionen

Ökade priser har gjort att fler elever äter skolmaten, och mer av den.

I Södertälje kommun har man märkt av en lavinartad förändring.

På Blombackaskolan serveras aldrig soppa på fredagar, för att det inte mättar länge nog.

– Vi vill ge dem en favoriträtt på måndagen och fredagen, så att vi vet att vi börjar deras vecka på bästa sätt och skickar hem mätta och belåtna barn på fredagen.

Läs mer i Aftobladet

Elevernas resultat rasar rejält i de nationella proven i matematik 1 på gymnasiet. Andelen som fick underkänt var dubbelt så hög i våras jämfört med för tre år sedan.
– Katastrof, säger matteläraren Olof Dahl.
Efter att de nationella proven varit inställda under två år på grund av pandemin genomförde gymnasieskolan åter NP i våras.

Läs mer i Ämnesläraren

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.

Läs mer på Skolinspektionen