Aktuellt – arkiv
Elever stressade av läxor och prov i skolan
Läxor och prov är en del av skolan. Omfattningen av dessa påverkar hur elever mår. Fyra av tio av elever i årskurs 6–9 och gymnasieskolan känner sig ofta stressade på grund av läxor och prov.
I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur mycket läxor barn har. Det är upp till den enskilda skolan om och hur de vill använda läxor i undervisningen. Att ha läxor kan både innebära för- och nackdelar. En fördel kan exempelvis vara att läxor bidrar till kunskapsutveckling, medan en nackdel kan vara att de skapar stress hos eleverna.
Läs mer på SCB
Uteblivet särskilt stöd bakom sjunkande behörighet
En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.
– Det är mycket allvarligt och nedslående att betygsresultaten i årskurs 9 försvagas och behörigheten till gymnasiet sjunker. Det beror bland annat på att elever som behöver särskilt stöd inte får det, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.
Regeringen vill göra skolan mobilfri
I samband med den senaste PISA-undersökningen framkom det uppgifter om att sambandet mellan svenska elevers kunskapstapp och elevernas användning av mobiler är starkt. Att samla in mobiltelefoner under skoldagen kan främja elevers trygghet, lärande och kunskapsutveckling.
Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att undersöka hur en reglering för insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning under skoldagen kan utformas.
Sexuell kontakt mellan lärare och elev – vanligaste orsaken till återkallade legitimationer
Över hälften av de lärarlegitimationer som återkallats i Sverige handlar om att läraren haft någon form av sexuell kontakt med eleven. Oftast är det sexuellt ofredande, men det kan också vara våldtäkt eller i enstaka fall sex där båda gett samtycke.
SVT Nyheter Skåne har gått igenom samtliga återkallade lärarlegitimationer i Sverige. Av 55 beslut, från 2013 till 2024, handlar 30 stycken om att läraren haft någon typ av sexuell kontakt med eleven eller barnet.
Nu kan de första hemmasittarna i landet få distansundervisning
Nu kan hemmasittare få hjälp – på distans. Två skolor i landet är först ut med att kunna erbjuda distansundervisning på grundskolenivå.
– Kraven är höga, de flesta skolor som ansökt har fått nej, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.
AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem
Betyg F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.
För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.
Han ska lämna sina förslag i februari 2025.
(DN) Ledare: En budget i balans kan faktiskt vara viktigare än att barnen klarar skolan
Dagens rektorer sitter i en ständig rävsax. Det är oschysst att varken låtsas om det, eller ge dem en väg ut.
Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver.
Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året.
Trygghet och studiero har tydligt samband med elevers kunskapsresultat
15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i PISA 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan, som till exempel hot och slagsmål, har också lägre resultat i PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.
Otrygghet i matsalen gör att elever skippar skollunchen
Trots att forskning visar att skolluncher förbättrar både prestation och välmående hos elever, väljer mer än var femte elev att inte äta varje dag. Känslor som oro och utsatthet kan vara en avgörande faktor enligt Livsmedelsverket.
Ny rapport: Värsta nedskärningarna på 30 år
Medan Sveriges ekonomi börjar vända uppåt, fortsätter skolans nedåt.
Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
Fyra av tio lokalföreningar uppger att flera lärare har sagts upp.
Nio av tio varnar för att de inte längre kan ge eleverna den undervisning de har rätt till.
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Här har Folkhälsomyndigheten samlat rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag. De som rör äldre barn (13–18 år) vänder sig till barnen själva, men det finns också information om hur vårdnadshavare eller föräldrar kan stödja sina ungdomar att följa rekommendationerna.
Regeringen vill se mobilförbud även på raster
Regeringen vill införa ett nationellt mobilförbud i grundskolan och tillsätter inom kort en utredning.
Förbudet ska gälla även på rasterna.
– Eleverna blev paffa, säger Irene Georgellis, rektor på Söraskolan i Åkersberga som nu infört totalt mobilförbud.
Larmet: Barn med NPF-diagnoser får för lite och för sent stöd
Riksförbundet Attention larmar nu om att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp de behöver i skolan, och att hjälpen ofta kommer försent.
Ungefär 10 procent av alla elever i skolan i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som exempelvis adhd, autism och språkstörning, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Enkät: Skolledare vill se bättre förutsättningar för ledarskapet
En majoritet av skolledare anser sig ha ganska eller mycket dåliga förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare. Tre av fyra använder mindre än 25 procent av sin arbetstid åt sitt pedagogiska ledarskap. I stället får man ägna mycket tid åt sådant som inte har med kärnuppdraget att göra. Det visar Skolledarens egen enkätundersökning.
Rektorns satsning på fritidshemmet ger resultat
För rektor Johanna Nordin är fritidshem och skola lika viktiga delar för en elevs utveckling. Under hennes ledarskap har fritidshemmets pedagogik och utomhusaktiviteter fått ett ökat utrymme på Dackeskolan. Det har bidragit till höjda resultat och ökad trygghet bland eleverna.
”Dålig matchning mellan skola och arbetsliv ökar risken för kriminalitet”
Alltför få går yrkesprogram på gymnasiet och många unga saknar den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. De som sedan blir arbetslösa fångas inte upp på ett effektivt sätt – det ökar risken för att unga hamnar i kriminalitet, skriver Alexandru Panican, professor i socialt arbete.
PÅ DJUPET – Elever saknar tillräckliga förkunskaper
Elever slussas vidare i skolan utan tillräckliga förkunskaper, anser fyra av tio lärare.
I socioekonomiskt svaga områden upplevs problemet nästan dubbelt så stort. Det visar en ny undersökning från Sveriges Lärare.
– Jag har ett uppdrag och kan inte ge snällbetyg, säger Pernilla Hallgren, lärare i Botkyrka.
AI-undervisning införs tidigare än planerat
Från hösten kan gymnasieskolor erbjuda AI på schemat. Men antalet behöriga lärare är hittills få – närmare bestämt åtta i hela landet. Fler är dock på väg.
Tanken var att ämnet artificiell intelligens skulle införas på gymnasieskolor först om ett år, men den snabba teknikutvecklingen skyndade på processen. Det innebär att gymnasiekolor och komvux-utbildningar ska kunna erbjuda ämnet på schemat redan under höstterminen i år.
– Vi bedömde att det fanns behov av att skynda på processen och ge skolorna möjlighet att tillhandahålla ämnet tidigare, säger Jonas Vig, enhetschef på Skolverket.
Mobbningen går ut över betygen – Friends vill se fler förebyggande åtgärder
Nästan vartannat barn har utsatts för mobbning eller kränkningar i skolan eller på nätet de senaste två månaderna, enligt en undersökning av stiftelsen Friends. De menar att regeringen måste visa handlingskraft och ta fram en nationell plan mot mobbning.
Skolstart – här är de nya lagarna som gäller för skolan
Till skolstarten börjar flera nya lagar att gälla som kommer påverka elever i hela Sverige. Det handlar bland annat om rätt till läromedel, mer likvärdig ersättning till resursskolor och att elevens val tas bort för att frigöra mer tid till bland annat samhälls- och naturorienterande ämnen.
Så kan skolan förebygga kriminalitet hos barn och unga
Skolan ska vara en trygg plats för barn och unga. Samtidigt dras allt fler barn och unga in i gängkriminalitet. Genom att vara uppmärksam på tidiga tecken och samverka med andra aktörer kan du som jobbar i skolan göra skillnad. Här finns stöd för att förebygga kriminalitet och stödja elever som drabbas.
Elever får sovmorgon i ett år – forskare hoppas på bättre mående och skolresultat
Elever i åttan och nian på Engelbrektsskolan i Borås kommer få en timmes sovmorgon varje dag, med start i höst. Det är en del av en forskningsstudie på högskolan i Jönköping där forskarna hoppas på att en senare start på dagen ska leda till bättre skolresultat och mående hos eleverna.
Var femte nia får inte gå gymnasiet
Snart är det skolstart för landets gymnasieelever. Men nära var femte elev som gick ut den kommunala grundskolan i våras når inte kraven för att få läsa ett nationellt program på gymnasiet. ”Det är uppenbart att resurserna inte räcker”, säger skolforskaren Christian Lundahl.
Rekordmånga elever får studiebidraget indraget
Andelen gymnasieelever som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro är den högsta någonsin. Elevrepresentanter oroas av utvecklingen – som kan få långtgående följder.
– Det kan innebära att även andra bidrag dras in, säger Peter Engberg, analytiker på CSN.
Mobiltelefonanvändning bland barn -enkät
Digitala medier är en självklar del av barns och ungas vardag. Barn och unga berättar att användning av digitala medier kan innebära positiva saker som att lära sig något nytt, ha roligt och ha kontakt med vänner. Men både barn och föräldrar bekräftar också de nackdelar som forskningen visar: minskad sömn och negativ påverkan på kroppsbilden. Barn uppger också att de har utsatts för bland annat mobbning och hot på nätet.
Föräldraalliansen Sverige ser att det finns behov av insatser för att förebygga negativa konsekvenser av digital medieanvändning hos barn och unga. Vi har därför sammanställt några frågor för att få reda på föräldrars åsikter i dessa frågor. Svaren ni lämnar är helt anonyma.
Lärarna hinner inte med sitt uppdrag: ”Blev riktigt arg”
Enigheten är ändå relativt stor.
Forskare, expertis, fack och politiker är i stort sett överens: skolan behöver förstärkta resurser för att lärarna ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag.
– Vi behöver breda politiska beslut för att få saker att hända och kunna rätta till lärarnas arbetsbelastning och för att ta vårt fulla yrkesansvar, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Risk för fusk gör att skolor tvingas redovisa alla datorinköp
Skolor ska tvingas särredovisa exakt hur många böcker och datorer de köper in för att staten ska kunna kontrollera att de inte fuskar när ny lagstiftning kommer på plats.
– Fusk är ett hårt ord, men vi vill kunna följa att huvudmännen verkligen satsar på riktiga böcker, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Forskaren sågar OECD:s statistik om stök: ”Orimligt”
Ny statistik från OECD:s visar att svenska elever är bland de stökigaste i världen.
Men undersökningen som ligger till grund för påståendet har brister.
– Resultatet är orimligt, säger Jonas Vlachos, professor vid Stockholms universitet.
Ingen entydig relation mellan digitala verktyg i skolan och PISA-resultat
15-åringar som använder digitala verktyg för lärande i skolan några timmar per dag har högre resultat i PISA 2022, jämfört med elever som gör det sällan eller väldigt mycket. De som däremot använder digitala verktyg till annat än lärande i många timmar, både i skolan och i hemmet, har sämre resultat på PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.
Viktigt att stödja balanserad användning av digitala medier
Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.
Så begränsar du vad barnet ser i videoapparna
DN:s granskning visar hur appar som Tiktok och Youtube på kort tid leder barn in i flöden av olämpliga videor.
Så här kan du som förälder begränsa vad dina barn ser i apparna.
Stora brister i skolan – så kan lärarna bli bättre
Många elever förstår inte vad de ska lära sig under lektionerna och får inte tillräckligt stöd. Det visar en rapport som pekar på stora brister i grundskolans undervisning. Men om lärarna får feedback – och pratar mer om hur de jobbar i klassrummen – kan undervisningen bli betydligt bättre.
I en ny rapport har forskare vid Linköpings universitet sammanställt observationer från 700 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad. Studierna har gjorts i samarbete med fristående skolexperter.
Sirkka Persson utsedd till Årets samverkare 2024
Det är med glädje Föräldraalliansen Sverige uppmärksammar Sirkka Principal Persson för hennes fantastiska arbete och engagemang för elevernas bästa. Genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola har de nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare.
Sirkka Persson, tv, mottar blommor och diplom av ordförande i Föräldraalliansen Sverige Gabriella Mattsson.
Motivering
För att hon i sitt arbete som rektor visat på hur man genom teamarbete i skolan och i samverkan mellan hem och skola nått framgång i att öka elevernas närvaro och minskat antalet hemmasittare. Genom att stötta eleverna har de klarat skolan och även fullföljt sina studier, vilket möjliggjort att eleverna kunnat ta sig vidare till andra skolformer.
I arbetet lyfts vikten av att skapa en tillgänglig skola, få elever att stanna i skolan, ha ett helhetsperspektiv kring eleverna och relationen mellan hemmet och skolan. Sirkka Persson visar föredömligt betydelsen av samverkan och att ha elevernas bästa i fokus.
Vi hoppas att detta initiativ sprider sig som en löpeld genom landet och att vi får se än mer samverkan i skolan och mellan skola och föräldrar i framtiden!
Elever får inte det stöd de har rätt till
Skolor ger inte alltid elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.
Kommunerna har 50 miljarder – sparar ändå på skolan
Slakten är här. Hundratals, kanske tusentals, lärare och förskollärare riskerar att bli av med jobbet när landets kommuner går fram med tuffa besparingar inom skolan.
Men det finns pengar.
Totalt 50 miljarder kronor från tidigare vinster finns undanlagda i en okänd fond.
Experten: ”Hederskulturen krockar med den svenska förskolan”
Hederskulturen och den svenska förskolans värderingar står ofta i direkt konflikt, menar Devin Rexvid, lektor på Stockholms universitet. I en ny rapport lyfter han hur förskolorna hanterar mötet.
Rapporten, som gjorts på uppdrag av länsstyrelserna i Gävleborg och i Norrbotten, bygger på djupintervjuer med förskolepersonal i olika delar av landet.
– Det är ganska vanligt att förskolor på något vis anpassar verksamheten, säger Devin Rexvid.
Lotteriet: Så mycket skiljer betygen mot nationella prov
Andelen elever som i dagarna får högre betyg än vad de presterat på de nationella proven varierar stort mellan olika delar av Sverige.
På många håll brister betygssättningen både i rättssäkerhet och likvärdighet, konstaterar Skolinspektionen.
– Ryktet om att det på en viss skola är enklare att få bra betyg kan innebära en fördel i konkurrensen om eleverna, säger regeringens betygsutredare Magnus Henrekson.
Föräldrar i Vårberg oroliga för kriminella på torget
En skolflytt har väckt upprörda känslor bland föräldrar i Vårberg i södra Stockholm. Det handlar om Söderholmsskolan där det idag går barn med både svensk och utländsk bakgrund.
Föräldrar är oroliga när skolan nu ska flytta till centrum där det finns både gängkriminella och droghandel. Många tror att resursstarka föräldrar kommer att flytta sina barn till skolor i andra områden och att segregationen då kommer att öka.
Hälsan bland de yngsta behöver förbättras
Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Små barn i Sverige har generellt en god hälsa. Spädbarnsdödlighet är låg och det allmänna hälsotillståndet uppges för de flesta vara gott. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens kartläggning att allt för många barn under sex år har hälsoutmaningar, exempelvis genom övervikt, astma och karies.
Var femte lärare använder AI i undervisningen
AI har börjat etablera sig bland lärarna.
I gymnasiet använder redan en femtedel av lärarna AI i undervisningen, enligt en ny undersökning.
Samtidigt sätter regeringen käppar i hjulen, enligt kritikerna.
Läs mer i Vi Lärare
Nya krav på Göteborgs skolor när elever är frånvarande
Tre månader efter höstterminens start förra året saknades 158 elever i Göteborgs grundskolor. Nu ska högre krav ställas på skolorna när elever slutar dyka upp utan känd anledning.
– Det ska vara glasklart vad skolan ska göra när elever är borta av okänd orsak, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S).
Vårdnadshavare litar på förskolans pedagoger
Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.
I läroplanen från 2018 framgår att undervisning ska ske på förskolan och att vårdnadshavarna ska vara delaktiga i detta.
En studie vid Jönköping University har nu undersökt hur vårdnadshavare uppfattar sin delaktighet i förskolan och undervisningen. Ett mål är att förstå vilken betydelse förskolans relationer till vårdnadshavare har för barnens förutsättningar till lärande och utveckling.
Bristande stöd till barn med NPF i förskolan
Ett av tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i förskolan får inte de anpassningar som det behöver. Det visar Attentions nya enkätrapport.
– De här barnen måste få stöd och anpassningar tidigt, precis som de har rätt till. När det inte sker riskerar vi en utslagning av barn redan i förskolan, säger Anki Sandberg, ordförande Attention.
Aktiva unga röker mindre – men spelar mer om pengar
Det är mindre vanligt att röka bland elever som är mer fysiskt aktiva på fritiden. Det visar en ny fokusrapport från CAN. Det omvända sambandet gäller för spel om pengar, som är mer vanligt förekommande bland dem som är mer fysiskt aktiva.
Kortare arbetstid ska locka personal till förskolor
En viktig pusselbit i framtidens arbetsliv eller politisk populism? När Göteborgs stad testar kortare arbetstid på två förskolor går åsikterna isär.
De anställda själva verkar dock eniga – de vill aldrig gå tillbaka till 40-timmarsveckan.
– Livet är bättre, säger Felicia Barkman, förskollärare.
Lärarnas uppmaning till betygsutredaren: ”Skrota F”
Betygsutredaren Magnus Henrekson kallade sju lärare till Regeringskansliet för att lyssna på deras erfarenheter av betygssystemet.
– Ska vi få bort den stora utslagningen måste vi få bort godkäntgränsen, säger läraren Maria Wiman, krönikör på Vi Lärare.
Betygsutredningen ska lämna förslag på hur betygen kan bli mer likvärdiga och rättssäkra – bland annat att komma till rätta med glädjebetygen.
Frågan är extra aktuell i spåren av debatten om Skolverkets nya betygsmodell för nationella proven – där elever kan bli godkända trots låga kunskaper.
Skolministern: Öka regleringen av skolan
– Det är stora skillnader i kvalitet, som är svårt för många ungdomar att se när man ska välja gymnasium, säger skolminister Lotta Edholm (L) efter tidningens granskning av yrkesprogrammen.
Både regeringen och Liberalerna vill se en mer reglerad skola framöver. Det ska inte gå att tjäna pengar på utbildning genom att dra ner på kvaliteten.
Barnutredaren om fallet med idrottsläraren: ”Mörkertalet finns”
Idrottsläraren som omplacerades på nya skolor trots upprepade larm från flickor är dessvärre inget unikt fall.
Enligt barnutredaren Charlotte Qvandt händer saker bland barn och på skolor som aldrig når polisen.
– Jag tror vi alla kan vara överens om att mörkertalet finns, säger hon i Aktuellt.
NEDSKÄRNINGAR: Hundratals lärare kan bli av med jobbet
Från hela Sverige larmar Sveriges Lärare om konsekvenserna av kommunernas nedskärningar som just nu blir offentliga.
Hundratals lärare och förskollärare är på väg att sägas upp.
Så gott som samtliga kommunerna är nu färdiga med sina ekonomiska prognoser för 2024. Och på många håll kommer skolor och förskolor att drabbas hårt.
Vi Lärare har tittar närmare på 23 kommuner, stora och små. Bara där riskerar över 500 lärare och förskollärare att bli av med jobbet, trots att flera kommuner inte specificerat hur många lärare och förskollärare som kommer att varslas.
”Offentlighet ska gälla friskolor”
Skärpt tillsyn av skolor och att offentlighetsprincipen om insyn ska gälla alla skolor, även friskolor. Det föreslår den produktivitetskommission som finansminister Elisabeth Svantesson (M) tillsatte förra året, i en katalog av förslag för att få fart på och mer utväxling av ekonomin.
Kommissionen leds av den förre moderate statssekreteraren Hans Lindblad och presenterar på DN debatt en del av de 113 förslag som läggs fram idag och som ingår i det första delbetänkandet.
Flera handlar om vad som krävs för få ett ”utbildningssystem i världsklass”. Ett gemensamt skolval bör införas, fler tidiga insatser för elever som behöver dem, ökad tillgång och rätt till fritids. Kommissionen vill också att betyg mer ska styras av centrala prov som rättas nationellt.
Spel hjälpte elever att granska nyheter
I myllret av inlägg på sociala medier är det inte alltid lätt att avgöra om informationen är korrekt och trovärdig. Men genom att använda ett datorspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie vid Uppsala universitet.
Skolor behöver stärka arbetet med att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt
Risken för att bli utsatt för desinformation och manipulation har enligt forskare aldrig varit större än nu. I gymnasieskolans uppdrag ingår att eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. Av 30 granskade skolor behöver 25 utveckla arbetet med detta.
Nej i riksdagen – så går frågan om insyn i friskolor vidare
I nya Skolinformationsutredningen föreslår utredaren Ulrika Geijer att friskolor ska likställas med myndigheter, för att insynen ska öka.
Men parallellt har riksdagen röstat om samma fråga.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna har enats om ett krav på regeringen om att införa offentlighetsprincip för fristående huvudmän.
Utredningen klar: Så kan offentlighetsprincipen införas i friskolor
Frågan om offentlighetsprincipen i friskolor har svängt fram och tillbaka genom åren.
Nu har en omstridd utredning landat i regeringens knä om hur den kan införas.
Liberalernas linje är att offentlighetsprincipen bör gälla även friskolorna.
Men övriga Tidöpartier tycker att friskolor ska lyda under en lindrigare ”insynsprincip”.
Kuratorer ger trygghet för skolbarn
Skolkuratorer är en viktig länk i kedjan för barns psykosociala hälsa, enligt ny forskning från Umeå universitet. Hos kuratorn vågar barn prata om problem hemma eller i skolan.
En avhandling har undersökt skolkuratorns roll inom både skolsystem och elevhälsoteam, men också betydelsen av individuella samtal med barn. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Läs mer på forskning.se
Många huvudmän brister i arbetet med likvärdig betygssättning
Sverige har enligt flera studier inte nationellt likvärdiga betyg. Det är oroande och innebär risker eftersom betygen till exempel används vid urval till vidare studier. Skolinspektionen har i uppdrag att verka för en mer likvärdig bedömning och betygssättning, men saknar idag möjlighet att ingripa vid risk för alltför generösa betyg.
Yttrande över remiss avseende
föreskrifter om – obligatoriska, nationella bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik i anpassade grundskolan mm
Till
Skolverket
helena.soderberg@skolverket.se
jenny.lindblom@skolverket.se
registrator@skolverket.se
Ert diarienummer: 2024:925
Yttrande över remiss avseende
föreskrifter om
– obligatoriska, nationella bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik i anpassade grundskolan, och
– ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:5) om obligatoriska nationella bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 i specialskolan
Föräldraalliansen Sverige har beretts möjlighet att yttra oss över ovanstående remiss.
Inledning
Det är förbundets uppfattning att nationella bedömningsstöd ökar möjligheterna att eleverna tidigt ska få det särskilda stöd och de extra anpassningar som de kan vara i behov av. Tidiga bedömningar och förutsättningar för att ge tidigt stöd till elever som behöver det kan ge berörda elever bättre möjligheter att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Föräldraalliansen Sverige menar vidare att detta, om det genomförs konsekvent, kommer att öka kvaliteten och likvärdigheten i den svenska skolan. Detta förutsätter naturligtvis att resultaten av bedömningarna möts upp av adekvata insatser.
Förbundet hade också gärna sett att resultaten samlas upp och redovisas på nationell nivå.
Yttrande
Föräldraalliansen Sverige stöder Skolverkets förslag till föreskrifter.
Avseende exemplen på bedömningsstöd har vi inga synpunkter annat än att vi uppskattar att de ska uppdateras vid behov.
Stockholm 2024-04-14
Fredrik Strandberg
Ordförande
Föräldrar frustrerade över reglerna om skolplikt – regeringen ska se över lagen
Föräldrar försöker kringgå skolplikten när de ska ut och resa med barnen, bland annat till Thailand.
Reglerna om undantag från skolplikten i skollagen har inte uppdaterats sedan 2010 – trots att granskningar och experter vittnat om att lagen är otydlig och leder till orättvisor. Nu ska regeringen tillsätta en utredning.
Kallelse till Föräldrariksdag 2024
Förbundets årsmöte kommer att hållas den 26 maj.
Läs kallelsen direkt på webbsida
”Sätt krutet på föräldrarna, inte barnen” – bra föräldragemenskap kan minska mobbning bland skolelever
Kungsgårdsskolan i Esbo, då hennes dotter började i första klass. Slutligen ställdes frågan som är bekant för många: vem ställer upp som klassförälder?
– Folk såg försynt på varann och undrade om inte någon annan skulle ta tag i saken. Det kan bero på att man inte riktigt vet vad uppgiften innebär, hur mycket tid det tar eller vad som förväntas av en klassförälder, funderar Heerman.
Den gången ställde Heerman inte upp, men det var då. Nu när dottern går i sjätte klass är Heerman klassförälder redan för andra gången.
Andelen behöriga lärare ökar
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Mobbning bakom skolskjutningen i Vanda – den misstänkta var ny i skolan
12-åringen som är misstänkt för tisdagens skolskjutning hade gått i skolan i endast 11 veckor. Motivet var mobbning. Ny information är också att den döda är en pojke och de skadade två flickor.
Östra Nylands polisinrättning har fortsatt att utreda omständigheterna kring skjutningen i Viertolan koulu i Vanda.
Polisen bekräftar nu att motivet till gärningen är mobbning, som 12-åringen berättar att han har utsatts för.
Enligt polisen har 12-åringen dessutom hotat elever som var på väg till skolan i Brobacka i Helsingfors, efter att han hade lämnat Viertola skola där skjutningen inträffade. Polisen utredde det som olaga hot.
Riksrevisionen: Behövs tydligare arbete kring barnkonventionen
Riksrevisionen har granskat statens arbete kopplat till barnkonventionen under de senaste sju åren med särskilt fokus på skolområdet. Granskningen har omfattat regeringen, Barnombudsmannen och tre skolmyndigheter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen.
”Garantin” döms ut av både lärare och forskare
LÄSA-SKRIVA-RÄKNA-GARANTIN. https://www.vilarare.se/grundskollararen/betyg-och-bedomning/garantin-doms–ut-av-bade-larare–och-forskare/ Tidskrävande, låg träffsäkerhet och ingen garanti för att tidiga stödinsatser faktiskt sätts in för de elever som inte klarar testen. Nu larmar både lärare och forskare om att läsa-skriva- räkna-garantin som infördes 2019 stjälper mer än den hjälper.
Katastrofresultaten i senaste Pisaundersökningen är ett faktum, lika låga som år 2012, då Sverige uppvisade sina dittills sämsta resultat. Den senaste stora reformen för att förebygga ett fortsatt ras är läsa-skriva-räkna-garantin som infördes i skollagen för fem år sedan. Nu skulle elevernas kunskapsnivå kartläggas redan i förskoleklass, för att sedan följas upp med bedömningsstöd i årskurs ett och de nationella proven i årskurs tre (som infördes 2010). Allt för att garantera att stödåtgärder sätts in ”skyndsamt” för de elever som är i behov av stöd.
Läs mer i Grundskoleläraren
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Gör mobilförbud verkligen skolan bättre?
Självklart höjer ett mobilförbud kunskapsnivån i skolan, menar politiker. Men alla är inte lika säkra på att det har just den effekten. Frågan är mer komplex än så, menar forskare.
Många grundskolor är mobilfria redan idag. En lagändring 2020 gjorde att lärare, mentorer och rektorer fick rätt att samla in elevernas mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer – som i omklädningsrummen under idrottslektioner. Rektorer har även möjligheten att utlysa hela skolan mobilfri under en årsperiod.
Varannan elev behöver extra hjälp – ”ett svek”
I varje mellanstadieklass behöver varannan elev extra stöd eller anpassningar i undervisningen. Men resurserna räcker inte alls, enligt Sveriges Lärare.
Nu vill regeringen se över hur stödet kan renodlas och förbättras.
Kommunal: Förskolor tvingas spara på fruktstund och pyssel
Många kommuner har dålig ekonomi och flera har flaggat för besparingar.
Större barngrupper, inställda utflykter och slopad fruktstund är några saker som nu väntar förskolorna, enligt en enkät som fackförbundet Kommunal gjort.
– Vi är oroliga för barnens hälsa, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
Förslag: Tvinga skolor att polisanmäla elever
Gör skolor skyldiga att polisanmäla elever som misstänks för brott begångna i skolverksamheten.
Det föreslår regeringens särskilde utredare.
Skolan ”ska inte vara en fredad plats, eller en plats där man själv bestämmer vad som ska anmälas”. Det slår utredaren Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE), fast i samband med att ett delbetänkande nu lämnas över till regeringen.
Bris – BARNRAPPORTEN 2024
Barnrapporten 2024 belyser barns livssituation och lyfter teman som varit
utmärkande för året i barns kontakter med Bris nationella stödlinje för barn, och
i samtal på Bris mottagningar.
Rapporten belyser vad barn berättar för Bris när de söker stöd, på aktuell forskning och polit iska förslag i urval, följt av förslag på vad som behöver för ändras i samhället för att möta barns behov och för att stärka barnets rättigheter.
Barnombudsmannens senaste årsrapport.
– Barnen har slagit larm, men ingen lyssnar, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.
Att svenska barn och unga mår allt sämre är ett välkänt problem. De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent – ett faktum som kritiserats av FN:s barnrättskommitté.
Ändå saknas kunskap om varför de unga mår så dåligt.
– Vi måste utgå ifrån vad barnet behöver. Gör vi inte det kommer barnen inte att få rätt vård. Vi måste sluta vuxengissa, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin i SVT:s Morgonstudion.
Råd om små barns skärmtid gör mer skada än nytta
Artikel från Lunds universitet
Ämne: Samhälle & kultur
Nya rekommenderade begränsningar av skärmtid för barn under fem år är svåra att leva upp till och skapar oro hos föräldrar. Råden är heller inte realistiska i den tid vi lever i, menar forskarna bakom en ny studie om små barns digitala medieanvändning.
Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå
I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.
Malmöpolitikerna rasar mot förskoleförvaltningen efter hedersrapport
Förskolorna i Malmö anmäler inte när man upptäcker att barn är utsatta för hedersförtryck. Anledningarna är bland annat att personalen är rädd för hot från föräldrarna eller själva lever under samma förtryck och upprätthåller det.
Det visar en ny granskning som Malmö stad har gjort. Nu rasar både styret och oppositionen i staden.
Därför sprack affären: ”Aktier prioriteras före barn”
Det var tankar om stopp för aktieutdelning som till slut fick storaffären i Sveriges största friskolekoncern Academedia att haverera.
– Aktieägarna prioriteras framför hur man kan göra det bra för barnen, säger fastighetsmogulen och filantropen Roger Akelius till Vi Lärare.
200 kronor i böter – för varje missad skoldag
200 kronor per dag i böter för föräldrarna om barnet inte kommer till skolan.
Det har Staffanstorps kommun beslutat.
– Vårdnadshavarna har brustit i sitt ansvar, säger Krister Åkesson, utbildningschef.
Skolor runt om i landet har börjat kräva pengar av föräldrar som inte följt skolplikten. I många fall handlar det om semesterresor som gjort trots att barnen inte beviljats ledighet.
Förra året behandlade Förvaltningsrätten 133 mål mellan kommuner och vårdnadshavare och i 86 fall utdömdes viten.
Att skapa konkurrens mellan skolor slukade tid och pengar
Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle få välja skola, var att gymnasieskolor skulle börja konkurrera med varandra om elever.
I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur denna konkurrensutsättning faktiskt utspelade sig. Under arbetet med studien har forskarna studerat arkivmaterial samt intervjuat nuvarande och dåvarande rektorer och andra ansvariga vid en mellanstor svensk kommun.
Skyll inte skolans misslyckande på föräldrarna
Debatt: För mig är det självklart att det ligger på skolans ansvar att eleverna kan ta till sig undervisning, utvecklas och bli hungriga på att lära sig mer. Tyvärr verkar skolan gå mot att mer och mer outsourca skolarbetet med schemalagda läxor där barnen får lära sig själva efter bästa förmåga, skriver Roger Hedlund, pappa.
AI ingen problemfri hjälpreda i skolan
AI är på frammarsch i skolan. Men för att tekniken ska bli ett fungerande stöd i undervisningen behövs reglering och etiska riktlinjer, menar forskare.
Artificiell intelligens, AI, är redan en växande marknad i skolan och verktygen säger sig kunna erbjuda lösningar på flera av skolans problem. Enskilda elever kan till exempel få AI-anpassade uppgifter med exakt rätt utmanande nivå samtidigt som läraren kan hjälpa andra.
Skoljätten säljs till kändismiljardär – aktien rasar
Miljardären Roger Akelius har köpt 800 friskolor för att, som han säger det, förbättra för eleverna.
Det gillas inte av aktieägarna.
Aktien faller med 11 procent på onsdagsmorgonen.
Friskolejätten Academedia får en ny ägare i fastighetsnestorn och miljardären Roger Akelius. Han köper 24,4 procent av aktierna för drygt 1,7 miljarder kronor och blir därmed ny storägare för koncernen med 800 skolor och 100 000 elever.
”Okunskap om skolans verkliga problem”
Vårt budskap till skolminister Lotta Edholm är att våga stå emot symbolpolitik där elevinflytandet används som slagträ. Det skriver Embla Persson, Sveriges Elevkårer, och Lilian Helgason, Sveriges Elevråd, i en replik.
Skarp kritik från SKR: ”Staten tar inte sitt ansvar”
DIGITALISERING. Efter att regeringen skrotade tanken på en ny nationell digitaliseringsstrategi vittnar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om oro och frustration bland rektorer och skolchefer. – De har lämnats i sticket, säger nu Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering på SKR, i en ingående intervju med Skolledaren.
Den dagen skolan gör sitt lovar jag att lyssna
Replik från föräldern Charlotte Mörner Sten om barnens uppfostran.
Det här är ett öppet brev till alla lärare till barn i skolåldern. I HP Trans debattartikel får vi veta att lärarna ägnar sig åt att uppfostra våra barn. Syftet med texten är att skapa ett gott och öppet samarbete mellan skola och hem. Problemet, enligt debattören, är bara att vi föräldrar inte förstår att det är vi och inte skolan som är ansvariga för uppfostran.
Rektorer: Nyutexaminerade lärare har svårt att hantera föräldrar
Nyblivna lärare är bra på att undervisa men sämre på att sköta kontakten med föräldrar och att göra sin planering flexibel. Det visar ett nyss avslutat tvåårigt forskningsprojekt. Forskarna föreslår flera förändringar för lärarutbildningarna.
Läs pressmeddelande från Malmö Universitet, hämta rapporten.
Gymnasielever kan ha mått bra av distansundervisning
Gymnasieelever sökte mer sällan hjälp för psykisk ohälsa när de studerade hemma under pandemin, enligt en ny studie.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi.
Larmet: Lärare tvingas offra elever när stödet uteblir
Elevernas olika kunskapsnivåer och behov är närmast oändligt många. Dessutom är många klasser alldeles för stora. Tre av fyra lärare hinner inte anpassa sin undervisning så att den fungerar för alla elever, visar Ämnesläraren stora granskning.
– Jag känner mig otroligt maktlös, säger läraren Karolina Tejnung.
Bemanningen i förskolan låg – risk för olyckor ökar
Förskolans uppdrag har vuxit de senaste trettio åren, men personaltätheten har inte ökat. Varannan barngrupp är för stor, barnen i förskolan är yngre och vistelsetiderna har ökat. Detta har i sin tur lett till att belastningen på personalen ökat.
Bemanningen på förskolan är i dag lägre än när finanskrisen slog till på 90-talet och mer än var fjärde barnskötare anser att bemanningen inom förskolan är så pass låg att den utgör en risk för barnen, det slår Kommunal fast i rapporten ”En likvärdig skola”.
Forskningssamarbete för likvärdig utbildning
Fem lärosäten kraftsamlar nu för att ta fram ny forskning om hur skolor och förskolor med stora utmaningar ska kunna ge alla barn en likvärdig utbildning. Men redan i höst kommer seminarium att ges utifrån den forskning som redan finns.
Joakim Malmström blir ny generaldirektör för Skolverket
Skolminister Lotta Edholm har bjudit in till pressträff för att presentera Skolverkets nya generaldirektör.
Historikern Joakim Malmström tar över stafettpinnen.
– Skolverket får en nystart, vilka är viktigt när regeringen lagt om skolpolitiken, säger Edholm.
Uppdrag till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling
För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd.
En timme senare skolstart kan minska risk för depression
Om ungdomar börjar skolan en timma senare, sover de 30 minuter längre. Då minskar risken för depression med 10 procent, visar ny svensk forskningsstudie.
Men det finns också fler vinster för både samhället och individen, enligt forskaren Gergö Hadlaczky.
”Det finns massa studier som visar att sömn också är förknippat med bättre betyg och mindre brottslighet”, säger han.
Majoritet av landets kommuner tvingas till besparingar
Nästa år väntar besparingar i en majoritet av landets kommuner, det visar en enkät SVT gjort. Enligt kommunerna väntas verksamheter inom äldreomsorg och skola behöva spara mest.
– Det är väldigt tufft inför 2024, vi räknar med att ha ett totalt underskott, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Föräldrar & medier 2023
Föräldrar & medier 2023 redovisar resultaten från undersökningen av vårdnadshavares attityder till och åsikter om olika aspekter av barns medieanvändning.
Ungar & medier är Sveriges största statistiska undersökning av barns medievanor och attityder till medieanvändning. Undersökningen består 2023 åter igen av tre delrapporter: Ungar & medier, Småungar & medier samt Föräldrar & medier. Senast alla tre rapporterna kom ut var 2019; 2021 kom endast den första delrapporten Ungar & medier ut på grund av den rådande covid 19-pandemin.
De data som redovisas här består av svar på de frågor som ställdes hösten/vintern 2022 till vårdnadshavare till barn mellan 0 och 18 år.
Pajala är bästa kommun i årets kommunala grundskoleindex
Pressmeddelande 20231212
Kommunalt grundskoleindex 2023
Pajala är bästa kommun i årets kommunala grundskoleindex.
De kommuner som stigit mest i rankingen jämfört med 2022 är Kiruna och Vindeln som stigit med 194 placeringar och återfinns på 40:e respektive 86:e plats.
Den kommun som sjunkit mest i rankingen jämfört med 2022 är Herrljunga som sjunkit 219 placeringar till plats 281. Sämsta kommun blev Fagersta.
För artonde årets publicerar Föräldraalliansen Sverige vårt grundskoleindex.
Liksom tidigare år återfinns de bästa skolkommunerna bland landsbyggdskommunerna och de sämsta bland pendlingskommunerna nära större städer och mindre tätorter.
De bästa länen är Gotland, Norrbotten och Västerbotten. Och de sämsta är Södermanland och Västmanland.
Kommuner som har legat högt på rankingen 2006 ligger ofta högt också 2023 och åren däremellan.
Allvarligt är också de kommuner som varje år hamnar i botten av rankingen och där vi inte kan se någon positiv utveckling över tid.
Hela listan presenteras i rankingordning, alfabetisk ordning, förändring samt länsvis och kommungruppsvis på Föräldraalliansen Sveriges hemsida.
Kommentar:
”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen).
Det kommunala grundskoleindexet visar tydligt att det saknas likvärdighet inom skolsystemet. Det är snarare så att varje enskild kommuns ambition och kapacitet har en avgörande betydelse för hur man verkställer sitt uppdrag som huvudman för grundskolan. Denna uppfattning delas bland annat av utredningen ”Statens ansvar för skolan”[1] där man konstaterar ”att olika kommuner har olika ambition för och effektivitet i skolverksamheten.”
Också i den förra veckan presenterade PISA 22 studien[2] tar man upp frågan om brister i likvärdighet och skriver bland annat att ”Betydelsen av socioekonomisk bakgrund är större i Sverige än i övriga Norden”. Samt att rektorer som är verksamma på skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning upplever en större brist på såväl lärare som övrig skolpersonal, jämfört med rektorer på skolor med en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.
Föräldraalliansen Sverige ser allvarligt på bristerna i likvärdighet och kvalitet i det svenska skolsystemet och kräver ett betydligt större statligt ansvar för i första hand grundskolan.
[1] Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag. Volym 1. SOU 2022:53
[2] PISA 2022. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Kritiken mot mobilförbud i nya Tidöavtalet: ”Töntigt”
En mobilfri grundskola kan bli verklighet i det nya Tidöavtalet.
Fackförbundet Sveriges lärare ser beslutet som provocerade i ljuset av Pisa-resultaten.
Hammarkullsskolans biträdande rektor Linnea Lindquist är skeptisk.
– Att ta mobiler är inget nytt, säger hon.
Fler rektorer vill strunta i budgeten: ”Ser upp till henne”
Rektorer runt om i landet har fått nog av nedskärningar.
De kan inte längre erbjuda eleverna det skollagen kräver.
– Många skolledare ser upp till rektorn Malin Rimmö som satte ned foten och valde elevernas bästa före budgeten, säger rektorn Klas Almer i Halmstad och ledamot i Sveriges Skolledare.
Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin
De svenska resultaten i kunskapsmätningen Pisa väcker reaktioner på OECD:s huvudkontor i Paris.
– Det är en besvikelse att se detta bakslag, säger Pisachefen Andreas Schleicher till TT.
Hans budskap är tydligt: Det behövs mer disciplin och engagemang i svenska klassrum.
Hoppet: Nya köregler ska förbättra resultaten
För att få upp skolresultaten och minska segregationen ska friskolesystemet ”helrenoveras” – men regeringen har i ett år varit tyst om en utlovad åtgärd. Hur länge ska föräldrar kunna ställa barn i kö till exklusiva skolor från BB?
Försämrat resultat i PISA 2022
PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnitten i OECD i alla tre ämnesområden. Detta beror till stor del på att flertalet OECD-länder också försämrat sina resultat i matematik och läsförståelse.
De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.
PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International StudentAssessment.
Ny rapport visar: Nästan alla kulturskolor måste dra ner nästa år
Inflation och neddragningar av budgeten gör att nästan alla kulturskolor i landet måste spara nästa år. Det visar en enkät från medlemsorganisationen Kulturskolerådet som SVT tagit del av.
– När 90 procent ska spara eller inte får mer pengar än förra året blir det konsekvenser för barn och unga och det blir inte likvärdigt över hela landet, säger Magnus Ekwall, styrelseordförande i Kulturskolerådet.
Bli medlem
Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.
Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.
Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.