Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Kommuner får bakläxa om skolnedläggningar

Föräldrar till skolbarn i Solna och Danderyd har fått rätt i domstol.

Enligt två färska domar har de två kommunerna inte visat att de tagit hänsyn till barnens bästa i enlighet med FN:s barnkonvention när de beslutade om skolnedläggningar. Därför upphävs besluten.

Läs mer i Svd

En alltmer uppdelad skola

700 högstadierektorer om skolans likvärdighet och framtid
Undersökningen visar att den svenska grundskolan blir alltmer upp­delad. Faktorer som typ av huvudman, skolans ekonomi och föräldrarnas genom­snittliga utbildningsbakgrund påverkar kraftigt förutsättningarna för att driva en likvärdig undervisning.

Läs mer – hämta rapporten

Kvalitet i undervisning på distans

Skolinspektionen har genomfört en fördjupande fallstudie som omfattar lektionsobservationer av undervisning som sker på distans. På många av de granskade skolorna arbetar lärarna aktivt för att skapa en så bra undervisning som möjligt under rådande situation. Många lärare har utvecklat sina kompetenser inom bland annat digitala verktyg. Däremot är vissa delar av undervisningen på distans av sämre kvalitet.

Läs mer, hämta studien på Skolinspektionen

Simskola i förskoleklass ger elever vattenvana

För att elever i områden som Järva, Hässelby/Vällingby och Nälsta ska få samma förutsättningar att bli vattenvana som andra barn i staden erbjuds de i år simskola redan i förskoleklass.

Barnen skyndar snabbt över gräset mot den lilla simbassängen på Nälstabadet i Stockholm tillsammans med sina lärare från Hjulstaskolan. Det är fjärde dagen och knapp halvtid för simskolan. Några elever har redan börjat ta sina första simtag under vattnet. Men de flesta övar fortfarande på att bli vattenvana. De hoppar fram i bassängen som ”små grodorna”. Skjuter ifrån bassängkanten med huvudet ned i vattnet eller flyter på rygg med hjälp av ett litet flytblock. Övningarna är många och varierade.

Läs mer i Läraren

Färre grundskoleelever når kunskapskraven i Göteborg

Andelen elever som når kunskapskraven i Göteborgs grundskolor har minskat under vårterminen 2021 jämfört med 2020. Det gäller samtliga årskurser som redovisas, förutom årskurs 6.

– Det är bekymmersamt att resultaten sjunkit för dem på lågstadiet, det visar att det finns ett stort behov av tidigare insatser, säger grundskolenämndens ordförande Axel Darvik (L).

Samtidigt har Utmarksskolan i nordvästra Göteborg lyckats göra ett rejält lyft.

Läs mer i DN

Distansundervisning har lett till kraftigt höjda avgångsbetyg

Gymnasieelever höjde sina slutbetyg avsevärt förra våren efter att de övergått till distansundervisning, särskilt de som gick i friskolor.

Mest ökade betygen i matematik – det ämne som elever och lärare uppgav fungerade sämst vid distansundervisningen.

– Den troliga förklaringen är att lärarna har varit för generösa, säger Christina Sandström vid Skolverket.

Läs mer i DN

Sänkt avgift för prövning ska underlätta för gymnasieelever som drabbats av pandemin

Covid-19 pandemin har fått negativa konsekvenser för gymnasieelever. I vårändringsbudgeten för 2021 föreslog regeringen därför en tillfällig sänkning av avgiften för att genomgå prövning för högre betyg för de elever som slutfört sin gymnasieutbildning under 2020 eller 2021. Nu blir förslaget verklighet.

Elever som slutfört sin gymnasieutbildning kan på nytt ges möjlighet att visa sina kunskaper genom så kallad prövning för att få högre betyg. Genom att kostnaden sänks för elever som inte har kunnat nå sin fulla potential under pandemin ökar möjligheten för dem att genomgå prövning och på så sätt höja sina betyg.

Läs pressmeddelande från Regeringen.

Läraravlastande tjänster – fokus på grundskolans årskurs 7–9

Tidigare studier visar att läraravlastande tjänster kan leda till att lärare avlastas och kan ägna mer tid åt undervisning. Samtidigt visar tidigare studier också att det finns kritiska aspekter som behöver beaktas vid användandet av läraravlastande tjänster för att undvika negativa följder. Skolinspektionen har därför granskat hur rektorer arbetar med behovsanalyser, organisering samt uppföljning och utvärdering av läraravlastande tjänster.

Läs mer och hämta rapport på Skolinspektionen

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Att föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång. Skolan är ett svårnavigerat område, det är stor skillnad på hur mycket resurser olika skolor har för den här elevgruppen. Ändå erbjuds föräldrar till barn med de här diagnoserna sällan vägledning. Gemensamt för föräldrarna i studien var att skolan levererade mindre stöd till barnen än vad föräldrarna väntat sig.

Läs intervju på Skolporten

Hämta avhandlingen på Uppsala universitet

Utbildningsministern: Elever tillbaka i klassrummen i höst

Undervisningen i grund- och gymnasieskolor i höst ska genomföras på plats som huvudregel i höst, det meddelar utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff.
Hon säger att man under pandemin lärt sig att distansundervisning är bättre än ingen undervisning alls, men att det är bättre för de allra flesta elever att bedriva den på plats.
Regeringen kommer också att se över regelverket för distansundervisning. Och det kommer inte bli aktuellt med distansundervisning i förebyggande syfte.

Läs mer och lyssna på SR-Ekot

Ny antologi om ungas uppväxtvillkor och integration

Antalet svenska barn och unga som är födda i andra länder, eller som har föräldrar som är födda utanför Sverige, har ökat kraftigt de senaste decennierna. En parallell utveckling under denna tid är att såväl skolor som bostadsområden har blivit alltmer etniskt segregerade. Denna segregation innebär att dagens unga i högre utsträckning växer upp i skilda världar med olika förutsättningar, och i många fall med begränsad kontakt med unga med annan bakgrund. I antologin Ungas uppväxtvillkor och integration belyser nio forskare från olika discipliner ungas uppväxtvillkor i Sverige idag.

Läs mer, hämta antologin

Världsbankens chef: Förlorad skolgång går inte att reparera

Det går inte att att reparera det skolbarn i världen förlorat under pandemin, säger Världsbankens chef David Malpass i en exklusiv intervju med Ekot.
På tisdagen deltar världsbankschefen i ett möte med nordiska och baltiska politiker i Finland på sin första resa under pandemin.
Världsbanken fokuserar mycket på att få tillbaka barn i skolor i utvecklingsländerna nu, säger David Malpass till Ekot.

Läs mer på SR-Ekot

Därför lyckas Järvaskolans elever bättre än snittet

Endast hälften av alla svensksomalier går ut högstadiet med gymnasiebehörighet, det visar en ny rapport. Men på Järvaskolan, där nästan alla elever har utländsk bakgrund, ser resultaten betydligt bättre ut.

Rapporten från The Global Village visar att det finns stora skillnader mellan olika elevgrupper i den svenska skolan. Redan tidigt i grundskolan syns stora skillnader mellan svensksomaliers prestationer i skolan och det svenska rikssnittet, och i högstadiet går bara hälften av svensksomalierna ut med gymnasiebehörighet.

– Det är ju inte en överraskande siffra, säger Darin Shnino som är högstadielärare på Järvaskolan i Stockholm.

Järvaskolan på många sätt unik. Där går nästan bara elever med utländsk bakgrund, och en majoritet har sina rötter i just Somalia. Samtidigt lämnar 9 av 10 elever högstadiet med gymnasiebehörighet, vilket är bättre än rikssnittet på 85 procent.

Läs mer på SVT Nyheter

OECD-chefen: Vi kan lita på de svenska Pisaresultaten

Kritiken mot hur den senaste Pisamätningen genomfördes har varit hård och frågan är om de svenska resultaten för 2018 ska tas bort.

Men Pisachefen Andreas Schleicher står på sig.

– Våra experter har kommit fram till att slutresultatet inte påverkades av de felaktiga exkluderingarna.

Läs mer i DN

Skolor sparar miljarder på att anställa obehöriga lärare

Det kan finnas ekonomiska motiv bakom att bara drygt två tredjedelar av lärarna är behöriga i svenska skolan.

En ny rapport från Lärarnas riksförbund visar att skolorna sparar mer än 3 miljarder kronor varje år på att anställa obehöriga lärare.

DN har besökt Grebo skola i Åtvidaberg – en kommun som verkligen anstränger sig för att anställa behöriga lärare.

Läs mer i DN

Var femte måltid i skolan är specialkost

20 varianter av en och samma maträtt. Så kan vardagen se ut för en skolkock.
Kostnaderna för specialkosten exploderar när var femte skolmåltid är specialgjord.
Nu växer kritiken. Skolan är för tillmötesgående för alla matkrav. Det stjäl resurser och pengar då specialkosten är nästan 30 procent dyrare.

Läs mer i Läraren

”Svensk skola börjar likna 1800-talets sociala uppdelning”

Den segregerade svenska skolan skiljer sig från högprestigeskolor utomlands som välkomnar blandade elevgrupper. Petter Sandgren, som forskar om överklassens utbildningsvägar, ser en splittring som nått även resursstarka elever.

– Skolan ska vara en motkraft till ökad segregering, men nuvarande skolsystem spär på snarare än motverkar klyftorna. Som akademiker är det fascinerande att studera, säger Petter Sandgren, historiker och universitetslektor i pedagogik.

De senaste tio åren har han forskat om medel- och överklassens skolor och den väg som den så kallade eliten tar för att nå maktpositioner.

En grundläggande strategi för att nå framgång är att kunna navigera i utbildningssystemet – att välja ”rätt”. Det är en kompetens som ofta är förunnad de redan invigda.

Läs mer på på Stockholms Universitet

Huvudmannens styrning genom tydlighet i delegering och uppföljning

Upprepade granskningar konstaterar att det finns svagheter i skolhuvudmännens styrning och ledning av verksamheterna. En återkommande svaghet är att det finns en otydlighet i ansvars- och rollfördelningen mellan huvudman, rektor och lärare.

Skolinspektionen har granskat huvudmäns arbete med delegering och uppföljning av delegerade uppgifter.

Den sammanfattande bilden är att ett flertal huvudmän behöver utveckla arbetet med styrning och ledning av grundskoleverksamheten. Hos 24 av 33 verksamheter har Skolinspektionen identifierat områden som behöver utvecklas. Granskningen visar att en utveckling skett i relation till tidigare studier och till riskbilden, men att det behövs ytterligare insatser hos en majoritet av verksamheterna.

Läs mer på Skolinspektionen

Förskoleklassen blir den nya ettan

Hej då förskoleklassen, om ett antal år ska du och dina sexåringar in i grundskolan.
2026 föreslås den första kullen sexåringar börja.
Förskoleklassen är sedan några år obligatorisk och det innebär att barn har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. Men förskoleklassen är sin egen skolform och inte en del av grundskolan. Det har sina brister, enligt regeringens utredningsuppdrag.

Läs mer i DN

Läs mer, hämta utredningen på regeringens webbplats

Läraren bakom de internationella skolorna

Läraren Alaa Hanna är mannen som vill rita om svensk skolmarknad och starta massor av internationella skolor i Sverige. I höst öppnar han den första skolan i Uppsala.
– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov, säger han till Läraren.

Läs mer i Läraren

”Hjälper regeringens satsningar elever som drabbats negativt av pandemin?”

Satsningen på elever som drabbats negativt under pandemin är lovvärd. Men är det sommarkurser, betygsprövning och lovskola som behövs, frågar Sveriges Psykologförbund.

Många barn och unga har haft svårt att tillgodogöra sig kunskaper i skolan under pandemin och de riskerar därför ofullständiga betyg och en svag start in på arbetsmarknaden. Att regeringen nu väljer att satsa på de elever som drabbats negativt av distansundervisning och isolering är därför välkommet.

Läs mer på Dagens Samhälle

Anna Ekström lägger ett stort ansvar på Skolverket

Utbildningsminister Anna Ekström var väl medveten om de varningar som hennes egna tjänstemän redan för två år sedan gav henne om att Pisa 2018 kunde vara baserat på ett felaktigt elevunderlag.

Ändå fortsatte hon att hänvisa till felaktiga slutsatser från Skolverket och OECD om att resultatet gick att lita på.

– Regeringen måste kunna lita på sina expertmyndigheter, säger Anna Ekström som i dag lägger ett stort ansvar på Skolverket.

Läs mer i DN

Undvik folksamlingar vid skolavslutningar under coronapandemin

Skolavslutningar och studentfiranden närmar sig och det är bra att börja planera för ett smittsäkert firande. Det innebär bland annat att större gemensamma ceremonier bör undvikas även denna vårtermin och att studentflak inte är tillåtet. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns checklistor med exempel på lämpliga åtgärder.

Om skolavslutningar 2021 på Folkhälsomyndighetens webbplats

Inför studentfirandet 2021 på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mer om skolavslutning under coronapandemin på Skolverket

Regeringen får mycket hård kritik för hantering av Pisaprovet

Alltför många elever i Sverige exkluderades från att delta i Pisatestet 2018, enligt Riksrevisionens granskning där regeringen och Skolverket får skarp kritik. Riksrevisionen beskriver också en kedja av misstag – och en oförklarlig tystnad och passivitet från regeringen.

– Nästa gång Pisa skrivs ska det inte finnas några som helst tveksamheter kring vilka elever som ska få skriva provet och inte, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en presskonferens.

Läs mer på SVT Nyheter

Läs mer på Riksrevisionen

Utredare vill inte se obligatorisk lovskola

Obligatorisk lovskola är inte att föredra, och nyanlända bör inte få förlängd skolplikt för att nå behörighet till gymnasiet.

I dag presenterades förslag på hur en större andel elever ska bli behöriga till gymnasieskolan – men utredaren vill inte gå så långt som regeringen.

Läs mer i SvD

 

Kampen om tiden – mer tid till lärande

Utredningen om mer tid till undervisning redovisar i detta betänkande uppdraget att lämna förslag som syftar till att föreslå hur elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ges bättre förutsättningar att uppnå behörighet genom åtgärder som innebär att elever får mer tid till undervisning.

Utredningen föreslår bland annat att:

  • Studietid ska erbjudas på alla skolenheter i grundskolan som har elever i årskurserna 4–9 med två timmar per vecka och elevgrupp, under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag.
  • Huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola ska utvidgas för elever i årskurs 9 med ytterligare 25 timmar på loven under läsårstid.
  • Den lovskola som huvudmannen är skyldig att erbjuda inte bör utvidgas till att omfatta andra årskurser inom grundskolan eller andra skolformer. Lovskolans verksamhet behöver följas upp och utvärderas innan en eventuell utvidgning övervägs.
  • Åtgärderna prioriterad och anpassad timplan implementeras på nytt och följs därefter upp och utvärderas.

Hämta utredningen

Undervisning på distans långt ifrån problemfritt

Mycket ensamarbete, reducerat lärarstöd och minskad motivation. Skolinspektionens intervjuer med rektorer vid 629 skolor och omkring 900 elever visar att gymnasiets distansundervisning under coronapandemin varit långt ifrån problemfri.

– Vi såg i vår första undersökning i våras att det fanns en hel del områden som var svåra att hantera digitalt. De intervjuer vi nu genomfört under hösten bekräftar att det varit en tuff period för många elever, säger Lars Thornberg, verksamhetsutvecklare vid Skolinspektionen.

Läs mer i Läraren

Pandemin har försämrat elevers psykiska hälsa

Den psykiska hälsan hos landets skolelever har försämrats kraftigt under pandemiåret, enligt en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR.

– Det här är en väldigt speciell tid för våra barn, säger förbundets ordförande Heike Erkers.

Det har kommit en rad rapporter som har pekat på att barn och ungdomar har farit illa under den rådande samhällskrisen, som nu har pågått i över ett år.

Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, har vid flera tillfällen pratat om ”en förlorad generation”. Nu understryker Sveriges skolkuratorer att svenska skolelever upplever en särskilt tuff tid just nu.

Läs mer i Aftonbladet

Unik kartläggning av skolor i utsatta områden

Rösterna är höga, åsikterna många och bilderna oftast dystra. Men hur ser verkligheten ut för de rektorer som dagligen tar sig an utmaningarna i det som kallas socioekonomiskt utsatta områden – och hur ska man hitta kunskap för att hantera dem?

Det ska en unik kartläggning i samarbete mellan Göteborgs universitet och stadens grundskoleförvaltning försöka ge svar på.

Läs mer i Läraren

Allt fler elever riskerar ofullständiga betyg

Mer än hälften av landets kommuner ser en risk inför examen

TV4Nyheternas undersökning visar att mer än hälften av landets kommuner ser en risk för att fler elever går ut gymnasiet med ofullständiga slutbetyg.

Av de 140 kommuner som svarat på TV4Nyheternas enkät uppger 57 procent att man ser en risk att fler elever kommer gå ut med ofullständiga betyg i år.

På flera håll förlängs vårterminen, och elever erbjuds stöd på loven för att ta igen det de missat under distansundervisningen.

– Vi kommer prioritera årskurs tre, säger Markus Eek, verksamhetschef i Ängelholm där man förlängt terminen för sistaårseleverna med två veckor.

Men många elever är ändå oroliga. Gymnasieeleven Tamara Dreier som snart tar examen vittnar om att läget är tufft.

– Nu är det ju bara två månader kvar, nu måste jag fixa allt så att det blir bra, säger hon till TV4Nyheterna.

Läs mer på TV-4

Andelen behöriga lärare i grundskolan ökar

Efter en flerårig negativ trend ökar nu andelen behöriga lärare i grundskolan något. Men i fristående skolor är fortfarande nästan 40 procent av lärarna obehöriga.

– Vi vet hur viktigt det är med bra utbildade lärare om eleverna ska klara skolan. Varje liten positiv förändring får man vara glad åt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Läs mer i Aftonbladet

Läs mer på Skolverket

Elever får återvända till skolan: ”Är avgörande för deras framtid”

  • Distansundervisningen på gymnasiet upphör om en vecka. Men är smittläget allvarligt lokalt kan undervisning på distans vara kvar.
  • Det innebär att Landets cirka 360 000 gymnasieelever kommer att kunna återgå till undervisning på vanligt sätt i skollokalerna efter påsklovet. 
  • ”Ingen ska tolka detta som att vi blåser faran över. Detta besked ska ses i ljuset av att skolan är avgörande för elevernas framtid”, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Läs mer på SR Nyheter

Läs pressmeddelande från FHM

Allt jag inte får göra – unga om hedersrelaterat våld

Rapporten ”Allt jag inte får göra – unga om hedersrelaterat våld och förtryck” bygger på de samtal Rädda Barnen fått genom stödchatten Kärleken är fri de senaste 5 åren. Här lyfter vi ungas egna röster, för att ge en bild av hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket ser ut idag.

Rädda Barnens stödchatt Kärleken är fri vänder sig till barn och ungdomar mellan 12 och 25 år med fokus på samtal om hedersförtryck och våld i ungdomars liv. I ”Allt jag inte får göra” ger vi plats åt frågor som är avgörande för ungdomarna själva, men som sällan ges utrymme i den offentliga debatten.

Läs mer, ladda ner rapporten på Rädda Barnen

Fler tar gymnasieexamen men många utmaningar kvarstår

Allt fler elever på nationella program tar examen inom tre år i gymnasieskolan. Det visar Öppna jämförelser för läsåret 2019/20. Samtidigt lämnar mer än var fjärde elev skolan utan examen.

De nationella programmen omfattar tre läsår och majoriteten av eleverna fullföljer sina studier inom denna tidsperiod. Mellan 2014 och 2020 har andelen ökat från 71 till 78 procent.

 

− Vi ser en fortsatt positiv utveckling. Samtidigt är en det alltjämt en stor utmaning att alltför många elever inte når en gymnasieexamen. Vi vet att ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning löper en större risk att hamna i arbetslöshet eller utanförskap, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Läs mer på SKR

Skolrelaterade insatser för fysisk aktivitet och effekt på psykisk hälsa bland barn och unga

Insatser för fysisk aktivitet i skolan och dess effekter på barns psykiska hälsa
– resultat från en systematisk litteraturstudie.

Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet har utfört en systematisk sammanställning och metaanalys av vetenskapliga studier som undersöker hur insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan kan påverka barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Sammantaget verkar dessa insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan leda till att barnen utvecklar ökat psykiskt välbefinnande och ökad resiliens, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter. Detta jämfört med barn som inte får insatserna. Barnen som får dessa insatser för ökad fysisk aktivitet i skolan verkar också utveckla mindre problem med ångest, jämfört med barn i en kontrollgrupp. Insatserna verkar däremot inte ha effekt på andra aspekter av barnens psykiska hälsa, såsom på den hälsorelaterade livskvaliteten, självkänslan eller förekomsten av depressiva symtom.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Anna Ekström: Vi har problem med likvärdigheten i skolan

– Vi har problem med likvärdigheten och vi har problem med insynen i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). Hon vill se riktade statliga satsningar till skolor där behoven är som störst.

I skollagen står att alla elever har rätt till likvärdiga resurser oavsett skola. Men det är upp till varje kommun att bestämma hur mycket pengar som ska läggas på varje elev. DN kunde tidigare i veckan visa att det kan skilja tiotusentals kronor och att det är näst intill omöjligt att jämföra olika kommuners satsningar. De ekonomiska bidragen kan också variera stort mellan olika skolor i samma kommun.

Läs mer i DN

Svagt intresse för betyg i fjärde klass

Från och med den 1 april är det möjligt för de skolor som vill att införa betyg från årskurs fyra. Men intresset från skolornas sida är minst sagt svagt, visar SVT:s genomgång.

Frivilliga betyg från fjärde klass är en gammal käpphäst för Liberalerna och också en av de frågor man drev och fick igenom i januariavtalet.

Från och med den 1 april i år kan varje rektor därför avgöra om just deras skola ska införa betyg från årskurs fyra, något som i så fall kommer att gälla från och med höstterminen 2021.

Sedan 2017 har en försöksverksamhet pågått där skolor fått prova att ge tidigare betyg. Intresset har dock varit svagt. Tanken var att 100 skolor över hela landet skulle ingå i försöket, men endast 15 skolor anmälde sig till Skolverket som villiga att testa.

Läs mer på SVT Nyheter

Generation Ekvation – ny rapport om barn och ungas attityd till kunskap

Svenska femtonåringar anser att matte och naturvetenskap är viktigt för framtiden, men självförtroendet har sjunkit. Barn och unga är duktiga på att läsa men läser inte frivilligt och den upplevda stressen är oroande hög.

Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Rapporten ger en ny samlad bild av nationella och internationella undersökningar om barn och ungas attityder till kunskap.

Läs mer på IVA

Stora svårigheter för barn med språkstörning i skolan

Flera av Sveriges kommuner säger att de ser att elever med språkstörning inte når kunskapsmålen. De upplever dessutom att de inte har tillräcklig kunskap om hur de ska hjälpa de här barnen.

Den senaste stora studien av förekomsten visar att så många som mellan sju och tio procent av alla barn har någon form av språkstörning. Det motsvarar ungefär två barn i en klass på 30.

De flesta upptäcks via screening på BVC och får behandling av logoped på sjukhus. Men i samband med skolstart skrivs många av de här barnen ut från logopedmottagningarna.

Läs mer på SVT Nyheter

Bris årsrapport 2020 släpps – så påverkade pandemin barn under året

Markant stora ökningar av samtal från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter samt fysiskt och psykiskt våld. Att pandemin påverkat många barns tillvaro är tydligt i Bris årsrapport för 2020.

– Pandemin har medfört samhällsförändringar som tveklöst har påverkat barns liv och inneburit nya påfrestningar. Alla har på ett eller annat sätt påverkats när vardagen ändrats och krisen pågår ännu med oklart slutdatum, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare. 

Läs mer på Bris.se

JA till betyg i fyran: ”Kör över lärarna”

Riksdagen röstade igenom betyg från fyran – trots skarp kritik.
Av landets största skolhuvudmän avstår tre av fyra i dagsläget från att gå vidare med reformen.
– Sveriges rektorer är smartare än politikerna, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Läs mer Läraren

Gymnasieelever från friskolor sämre vid extern bedömning

Elever vid friskolor presterar sämre vid externa bedömningar i gymnasiet än vad elever från kommunala skolor gör. Det kan bero på glädjebetyg i tidigare skolor. Forskarna Henrik Jordahl och Mårten Blix föreslår i en ny bok en hårdare granskning av skolorna med fler oanmälda kontroller. De lyfter också vikten av att skolorna bedömer eleverna på ett liknande sätt.

Läs mer i arbetsvärlden.se

2 av 3 lärare: Elever saknar särskilt stöd

Två av tre lärare i grundskolan anser att elever som är i behov av stödinsatser får det i för liten utsträckning eller inte alls.
Mer än hälften av lärarna anser att det bara i liten utsträckning eller inte alls går bra att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov.
Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska

Läs mer i Skolvärlden

Möjlighet till distans- och lovskola också nästa läsår

  • Regeringen har beslutat att förlänga möjligheten för skolorna att även nästa läsår kunna bedriva undervisning på distans och att ge undervisning på andra tider än under ordinarie skoltid.
  • ”Effekter på elevers lärande kommer troligen att behöva hanteras under en längre tid”, enligt regeringen.
  • När smittspridningsläget förbättras kan förordningen ändras.

Läs mer på SR Nyheter

.

Unik studie: Så mycket pengar sparas med tryggare skolor

Med trygghet kommer studiero. Och med studiero kommer bättre betyg. Nu visar också en ny studie hur mycket ett samhälle kan spara på att fler elever klarar skolan.

77 procent av gymnasieeleverna i Botkyrka kommun tog studenten 2015. 2019 var siffran betydligt bättre då 91 procent klarade examen. Och det är inte bara bra för eleverna det gäller.

– Barn och unga upplever en förbättring, men det är även så att det här leder till samhällsekonomiska vinster. För både kommun, region och stat, säger Kajsa Lönn Rhodin på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Läs mer på SVT Nyheter

Lönar det sig med våldsförebyggande arbete? – Samhällsekonomisk analys av tvärsektoriellt främjande och förebyggande arbete i Botkyrka kommun

Det lokala folkhälsoarbetet är ofta komplext och involverar många olika aspekter, förhållanden och aktörer. Därmed finns möjligheter, och ett stort värde, av att arbeta tvärsektoriellt med frågorna för att uppnå största möjliga effekt för samhället och invånarna. För att stärka de lokala förutsättningarna för detta arbete har Länsstyrelsen Stockholm under åren 2019–2020 inlett ett fördjupat samarbete med fyra kommuner i länet: Sigtuna, Lidingö, Norrtälje och Botkyrka. Respektive kommun har i dialog med länsstyrelsen identifierat och formulerat ett antal punkter för fördjupad samverkan.

För Botkyrka kommun gällde prioriteringarna bland annat kunskap om huruvida det förebyggande arbete kan leda till framtida ekonomiska besparingar. Denna sammanfattande rapport syftar till att besvara den frågan med fokus på det förebyggande arbete som bedrivs i kommunen.

Ladda ner studien på Länstyrelsen Stockholms län

Studie: Skolor inte drivande i pandemin

Det finns inga bevis för att skolorna varit drivande i pandemin. Detta enligt en brittisk studie, som bekräftar andra studier med liknande resultat.

Att hålla skolorna öppna har av allt att döma inte haft någon större betydelse för utvecklingen av pandemin.

Läs mer i SvD

Undersökning: Varannan elev begränsar sitt liv av oro för brott

Varannan elev i årskurs nio undviker vissa personer, platser eller aktiviteter av oro för att utsättas för brott. Många uppger också att de har blivit utsatta för något brott men få polisanmäler.                        

Det visar Brottsförebyggande rådets senaste skolundersökning om brott där 6000 elever i hela Sverige deltagit.

-Det är oroväckande och problematiskt att man inte kan göra vissa saker av oro för brott, säger Anna Gavell Frenzel, utredare på Brå.

Läs mer på Svt Nyheter

 

Del 2: Skolornas stora resultatskillnader väcker förvåning

Trots snarlika socioekonomiska förutsättningar får Hässelbygårdsskolan i Stockholm nästan dubbelt så mycket pengar per elev som Seminarieskolan i Landskrona – och Seminarieskolan når ändå bättre resultat. ”Jag blir ju såklart väldigt förvånad, det är ju en enorm skillnad”, säger Annacarin Jendland, rektor på Seminarieskolan, när hon får veta hur mycket pengar som går till skolor i utsatta områden i Stockholm.

I andra delen av Kvartals granskning om den ojämlika skolan tittar vi närmare på tre svenska grundskolor och hur de använder sina resurser. Läs den första delen “Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden“.

Läs mer på Kvartal.se

Ojämnt penningregn över skolor i utsatta områden

Av de elva undersökta kommunerna är skillnaden i resurstilldelning mellan skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden överlägset störst i Stockholm. Men hur mycket pengar går egentligen till skolor i utsatta områden?

Under tre månader har Kvartal kartlagt hur pengar fördelas inom den svenska grundskolan – och hittat enorma skillnader mellan både enskilda skolor och hela kommuner. ”Om dina siffror stämmer så är det väl mer bekymmersamt än vad jag kanske trodde”, säger Björn Åstrand, regeringens särskilde skolutredare.

Läs mer i Kvartal

Så mycket får varje kommun av skolmiljarden

Under februari betalas första delen av den så kallade skolmiljarden ut till samtliga kommuner i landet. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Den bifogade tabellen visar hur bidraget fördelas.

Läs mer på Skolverket

Klagomål mot utbildningen – Huvudmäns organisation och tillvägagångssätt

Ny rapport från Skolinspektionen: Huvudmännens hantering av klagomål mot utbildningen.

Elever bör få hjälp så nära sin skola som möjligt eftersom det främst är där det finns kunskap om elevens situation. Det är därför viktigt att skolhuvudmän har tydliga rutiner för klagomålshantering så att skolpersonal och rektor får goda förutsättningar att hantera såväl enklare frågor som mer komplexa ärenden effektivt.

Läs mer, hämta rapporten

 

Pisachef: Pandemin förödande för vissa elever

Pandemin har påverkat skolgången för elever världen över. Vad får det för följder? Studien Pisa skulle ha undersökt saken denna vår – men viruset bromsade planen.

– Det är en besvikelse, för det är nu vi som mest behöver kunskap om utvecklingen i skolan, säger Pisachefen Andreas Schleicher.

Läs mer i SvD

Ungdomars psykiska hälsa har försämrats under Covid-19

En ny studie med 1 700 ungdomar visar att majoriteten av dem upplever försämring av sin psykiska hälsa under Coronapandemin, inte minst tjejer och ungdomar som har haft distansundervisning. En del ungdomar upplever förändringar i sin familjesituation och för några har läget försämrats med mer konflikter hemma än vanligt. Andra upplever dock att de har fått mer tid att ha roligt med familjen.

Läs mer på Högskolan Väst

Skolverket ställer in nationella prov i vår

Skolverket har fattat beslut om att ställa in alla nationella prov under perioden från och med 1 januari 2021 och resten av våren, till och med den 30 juni 2021. Beslutet gäller samtliga skolformer där nationella prov genomförs med undantag för provet i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt årskurs 4 i specialskolan.

För komvux (sfi och gymnasial nivå) gäller även att de prov som redan har beställts och har en fortsatt användningstid inte ska användas under resten av våren, till och med den 30 juni 2021.

Skolverket kommer att stödja skolorna med betygsstödjande bedömningsstöd och i möjligaste mån tillgängliggöra prov som inte är frisläppta och som därmed inte riskerar att ha blivit kända av eleverna. Dessa material får läraren använda på det sätt som anses lämpligast. Skolverket undersöker hur materialen bäst kan distribueras till skolorna.

Läs mer på Skolverket

Ny rapport: Var fjärde elev utsatt för sexuella trakasserier

Fyra av tio unga har någon gång utsatts för oönskade sexuella handlingar, och incidenterna sker ofta i skolan, visar en ny rapport.
– Det har normaliserats väldigt mycket, berättar 15-åriga högstadieeleven Marili Najjar från Uppsala.

Tre år har passerat sedan Metoo-uppropet, men problemen med sexuella trakasserier i samhället förekommer fortfarande – och skolan är inget undantag. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.Enligt undersökningen har fyra av tio unga någon gång utsatts för ovälkomna sexuella handlingar. 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna har utsatts för sexuella trakasserier en eller flera gånger.

Många är rädda för att säga ifrån eller anmäla.– Om man blivit utsatt för sexuella trakasserier kan man känna sig smutsig på ett sätt, man vill liksom inte berätta för man är rädd för vad folk ska säga, säger Uppsalabon Saga Bondesson som går i årskurs nio.

Läs mer på SVT Nyheter

Läs mer och hämta rapporten på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Resultaten i Timss är i stort oförändrade sedan 2015. Den lilla förbättring som syns är bland redan högpresterande elever.

Resultaten är i stort sett på samma nivå som 2015. Vissa mindre förändringar syns men de ligger alla inom den statistiska felmarginalen.

– Trendbrottet står sig, den negativa kunskapsutvecklingen är bruten, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

I jämförelse med övriga EU- och OECD-länder i studien presterar svenska elever på en högre nivå än genomsnittet i naturvetenskap i både årskurs 4 och 8. Det omvända gäller i matematik, där svenska elever istället ligger under genomsnittet i båda årskurserna.

Läs mer i Skolvärlden

Vilhelmina är årets grundskolekommun

Vilhelmina är årets bästa kommunala grundskolekommun. Årets raket är Övertorneå som klättrat 254 placeringar till plats 29.

Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambitionsnivå för grundskolan. Indexet publiceras nu för 15:e gången.

Grundskoleindexet visar på stora och oacceptabla variationer i ambitionsnivå mellan kommunerna.

Alarmerande är också att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten år 2020 som det var år 2006 och åren däremellan.

Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader i kommunernas ambition för grundskolan.

I vilken kommun eleven bor får inte vara avgörande för dennes möjlighet at uppnå målet med utbildningen.

Det är med stor tillfredsställelse vi noterar att såväl Jämlikhetskommissionens betänkande ”En gemensam angelägenhet” SOU 2020:46 som utredningen om ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, SOU 2020:28 tar upp kommunernas skiftande ambitionsnivå som ett hinder för en jämlik och likvärdig grundskola.

Det är hög tid att dessa orättvisor upphör. Föräldraalliansen Sverige kräver därför att staten skall ta ett betydligt större ansvar för grundskolan. Vi menar också att staten snarast bör ansvara för en resursfördelning till grundskolan som baseras på elevernas behov – inte kommunernas tradition.

Varje barn har rätt till likvärdig skola och utbildning

I skollagen och läroplanernas portalparagrafer behandlas skolans värdegrund och uppdrag.

Dessa stämmer väl överens med de anspråk och mål som vi föräldrar har för våra barn.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen.

Syftet med denna undersökning är att, på kommunal nivå, skapa ett kvalitetsindex för grundskolan i Sverige där hänsyn tas till både uppnådda resultat och satsade resurser med hänsyn tagen till kommunernas olika förutsättningar.

Meningen är att kvalitetsindexet skall kunna förstås av alla och kunna användas för diskussion kring och utvecklingen av den svenska grundskolan.

Det finns många faktorer som har betydelse för elevernas framgång

Viktiga förhållanden som man brukar omnämna på elevnivå är föräldrarnas utbildningsnivå, eventuell migrationsbakgrund och kön.

Föräldraalliansen Sverige delar den analysen och tar hänsyn till dessa faktorer i vårt index men sätter fokus på de olika utbildningsanordnarnas varierande ambitionsnivå för respektive verksamhet.

Indexet ger dels, varje år, en ögonblicksbild av de olika kvalitetsmåtten i respektive kommun, dels en tidsserie där vi kan följa kommunerna över en längre period. Indexet presenteras nu för 15:e gången.

Olika svårighetsgrad för grundskolan i kommunerna

Kommunerna har olika svåra uppdrag beroende dels på elevsammansättningen, dels strukturella faktorer i kommunen.

Antalet elever i årskurs 9 varierade från 22 elever i Dorotea till 5 876 elever i Stockholm. Också antalet och storleken på skolorna varierar, liksom avstånd mellan skolorna och avstånd mellan skolorna och hemmen.

Detta gör varje kommun unik. Men trots detta ha de samma uppdrag – att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att uppnå målen för undervisningen.

Vår utgångspunkt är att en kommun som har ett svårare uppdrag behöver satsa mer resurser.

I ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till de olika utbildningsanordnarnas varierande svårighet borde man kunna finna ett samband mellan svårighetsgrad och satsade resurser.

I årets index, som avser läsåret 2018/2019, kan vi inte se något sådant samband.

Snarare ser vi en betydande likformighet över åren.

Många kommuner hamnar varje år på ungefär samma placering.

Vår slutsats blir att kommunerna har olika ambitionsnivå för grundskolan de är huvudmän för och att detta inte skapar förutsättningar för en likvärdig skola.

Läs mer om årets index

 

En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28)

Föräldraalliansen Sverige välkomnar en välarbetad utredning och delar i allt väsentligt utredningens bedömningar, slutsatser och förslag.
Vi väljer att betrakta utredningen som ett steg mot att Staten ska ta över huvudmannaskapet för skolan.
Vidare menar vi att utredningens förslag bör genomföras i sin helhet.

Här kan du hämta alla förbundets yttranden över de senaste remisserna

Kommersiella aktörer tjänar på skola i kris

Skolan har blivit en attraktiv marknad för kommersiella företag som vill sälja både digitala verktyg och kompetensutveckling. På köpet för de så kallade eduprenörerna med sig en kultur där läraren betraktas som coach och där eleverna förväntas jobba mer självständigt, visar forskning vid Malmö universitet.

Läs mer på forskning.se

Allvarliga brister i Skolplattformen i Stockholm

Datainspektionen har granskat Skolplattformen, det it-system som används för bland annat elevadministration av skolor i Stockholm stad. Granskningen visar på brister i säkerheten som är så allvarliga att myndigheten utfärdar en administrativ sanktionsavgift på fyra miljoner kronor mot utbildningsnämnden i Stockholm stad.

Läs mer på Datainspektionen

Så minskades mobbningen i kommunens skolor med 40 procent.

 Gävle vet lärarna vilka barn som är utsatta och de stoppar mobbningen av minst tre av fyra elever varje termin, säger Peter Gill, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Peter Gill poängterar att Gävlemodellens styrka är att den består av ett antal komponenter, som forskarna sett fungerar mot mobbning i skolor, som de enskilda skolorna kan välja bland.

– Det är mycket viktigt då vi kan visa att skolornas problem kan se helt olika ut och lösningen därför inte kan vara densamma. Man kan inte, som de traditionella antimobbningsprogrammen tror, vaccinera mot mobbning.

Läs mer på Högskolan Gävle

Academedia öppnar för att slopa kö till skolor

Friskolebranschen är oenig kring ett utredningsförslag om att ta bort kötid som urval till friskolor. Sveriges största friskolekoncern ser fördelar med förslaget medan Friskolornas riksförbund är emot det.

Sveriges största friskolekoncern; Academedia öppnar för att avskaffa kösystemet som det huvudsakliga sättet att komma in på friskolor och införa ett kvotsystem för att öka mångfalden bland eleverna. Det framkommer i koncernens preliminära remissvar till utredningen om hur skolan ska bli mer likvärdig.

Läs mer på Sveriges Radio

Ny undersökning: Ökad andel elever misshandlade i skolan

Skolan är den vanligaste brottsplatsen när det gäller misshandel. Sedan 2015 har andelen elever som uppger att de utsatts för lindrig misshandel i skolan ökat rejält. Det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet.

 Den totala andelen elever i årskurs nio som blivit utsatta för både lindrigare och grövre misshandel är något lägre än 2015, 19 procent jämfört med 23 procent. Men andelen som uppger skolan som skådeplats ökar. Det visar Brottsförebyggande rådets färska rapport Skolundersökning om brott 2019.

Läs mer i Läraren

Likvärdigheten sätts på prov i den svenska skolan

 Alla elever i den svenska skolan har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Det är skollagens raka besked när det gäller likvärdighet.
Sverige har länge ansetts som en förebild och likvärdigheten har haft en självklar plats. I dag krackelerar bilden.
Kan Björn Åstrands utredning ändra på det?

Läs mer i Chef & Ledarskap

Så upptäcks ensamhet på fritids

Fritidspedagogen Jonas Wallman ger tips på hur ensamma barn ska upptäckas och hur verksamheterna behöver jobba med problemet.

Jonas Wallman har arbetat 20 år inom yrket. Han har skrivit en bok om fritidspedagogiskt lärande och han har tidigare utsetts som Årets fritidspedagog av Lärarförbundet.

Läs mer på SVT Nyheter

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

En färsk rapport från EU:s utbildningsnätverk Eurydice som jämför likvärdigheten i 42 utbildningssystem visar nu att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än genomsnittet i undersökningen.

Läs mer i Skolvärlden

Hämta utredningen 

Resultaten i korthet

  • Mer offentliga pengar per elev kan minska skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever.
  • Tillgång till god förskoleundervisning tidigt i livet påverkar senare akademiska resultat.
  • Olika regler för skolval i samma skolvalssystem sänker likvärdigheten.
  • Att tidigt dela in elever i nivågrupperingar minskar likvärdigheten.
  • Lärare specialiserade på lågpresterande elever på högstadiet och gymnasiet ökar jämlikheten.

Skolverkets varning i sin bedömning av skolan

Ökad statlig närvaro och riktade insatser för att locka behöriga lärare till skolor med svåra förutsättningar. Det är åtgärder som krävs för att lösa den tilltagande lärarbristen och skolsegregationen, anser Skolverket.

I rapporten ”Skolverkets lägesbedömning 2020” redovisar Skolverket sin samlade bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning.

Skolverket genomför sin lägesbedömning vartannat år. Förhoppning är att den ska ge underlag för fortsatt utvecklingsarbete på nationell och lokal nivå för att förbättra likvärdigheten och höja kvaliteten i undervisningen

Läs mer i Skolvärlden

Hämta rapporten på Skolverket

Här är kommunerna med störst och minst skolgårdar

 Barnen blir förlorare när städer förtätas. Skolgårdarna krymper. Trots allt tal om vikten av lek och lärande utomhus för att orka en hel skolgård. Läraren listar kommunerna med störst och minst skolgårdar.

En viktig plats för vila, rekreation, lek och lärande. Så brukar det heta i högtidstalen över skolgården.

I verkligheten ser det annorlunda ut.

Skolgårdarna blir mindre och mindre. Det visar en granskning från SCB av närmare 5 000 skolgårdar i Sveriges grundskolor.

Läs mer i Läraren

SCB mörkar friskolornas skolgårdsytor

Friskolorna har mindre skolgårdar. Men SCB vägrar avslöja vilka skolorna är.
– De kan lida ekonomisk skada, säger Stefan Svanström, statistiker på SCB.

Läs mer i Läraren

Resultatskillnader inom skolor

Studier pekar på att elever i Sverige blir allt mer resultatmässigt segregerade, mellan men även inom skolor. De nationella kvantitativa studier som undersökt likvärdighet i skolan har främst fokuserat på resultatskillnader mellan skolor och mellan elever.

Det finns en mängd faktorer som påverkar elevernas studieprestationer. Att exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förutsättningar att nå utbildningens mål är sedan länge känt.

Forskning visar också att faktorer inom skolan, särskilt de som kan relateras till klassrum, lärare och undervisning, kan förklara en stor del av variationen i elevernas resultat. Undervisningens kvalitet och lärarnas skicklighet har upprepade gånger lyfts fram som avgörande för elevernas möjlighet att lyckas i skolan. I de flesta skolor är eleverna organiserade i klasser och det är inom ramen för klassen som eleverna till största delen får sin undervisning.

Förhållanden på klassnivå – så som enskilda lärares undervisning, sammansättningen av elever i klassen, personalens förväntningar på eleverna och arbetsklimatet i gruppen – har stor betydelse för elevernas förutsättningar att lyckas med sina studier och är också faktorer som skolan kan påverka genom den inre organisationen.

Läs mer på Skolinspektionen

Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 2021

Regeringens utbildningspolitik ska befästa Sveriges position som ledande kunskaps- och forskningsnation präglad av hög kvalitet. För att bygga ett starkare samhälle krävs fortsatta investeringar i kunskap. I budgetpropositionen för 2021 föreslås en rad satsningar för höjda kunskapsresultat och fler behöriga lärare, stärkt kompetensförsörjning och bättre möjligheter till utbildning i hela landet, samt investeringar i forskning för att återstarta ekonomin och möta samhällsutmaningarna. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Här presenteras regeringens satsningar på utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2021.

Bli medlem

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

Läs mer – bli medlem

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Namn
E-post

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng