För att få upp skolresultaten och minska segregationen ska friskolesystemet ”helrenoveras” – men regeringen har i ett år varit tyst om en utlovad åtgärd. Hur länge ska föräldrar kunna ställa barn i kö till exklusiva skolor från BB?

Läs mer i SvD

Inflation och neddragningar av budgeten gör att nästan alla kulturskolor i landet måste spara nästa år. Det visar en enkät från medlemsorganisationen Kulturskolerådet som SVT tagit del av.

– När 90 procent ska spara eller inte får mer pengar än förra året blir det konsekvenser för barn och unga och det blir inte likvärdigt över hela landet, säger Magnus Ekwall, styrelseordförande i Kulturskolerådet.

Läd mer på SVT Nyheter

Både barn med allergier och föräldrar till barn med allergier tycker det är ett problem att barnen ofta särbehandlas i sin skola eller förskola. Det visar två intervjustudier från ett nyligen avslutat projekt från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). Både barn och föräldrar tycker också att skol- och förskolepersonal behöver mer kunskap om allergier och större förståelse för barnens behov.

Läs mer på Folkhälsoguiden

KRÖNIKA Maria Wiman om att KD vill införa ordningsbetyg: ”Som att ett litet sketet betyg skulle få den som redan misslyckats överallt att lyckas”.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande för Kristdemokraterna i Stockholm, är mer än lovligt nöjd! Förra veckan beslutades det nämligen under partiets riksting att man tar ställning för införandet av ordningsbetyg i skolan. På X (eller Twitter som vi bakåtsträvare säger) förklarar Carlsson, saligt att varje barn har rätt att känna trygghet i skolan.

Låt oss ta en paus så att jag kan få utlopp för mitt pågående nervsammanbrott.

Läs mer i Vi Lärare

Föräldranätverket Rätten till utbildning har samkört SCBs skolstatistik med Socialstyrelsens patientregister för att se hur elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism och adhd, klarar skolan.

Underlaget är, närmare 120 000 elever, alla elever som gick ur årskurs nio 2022, utom dom som har en intellektuell funktionsnedsättning. En tredjedel av eleverna med NPF klarar inte grundskolan så de får behörighet till Gymnasiet.

Läs mer Sveriges Radio

65 000 elever har i dag åtgärdsprogram. Färre får det stöd de har laglig rätt till. Hur får skolor stöd när det inte fungerar? Och hur hamnade vi här?

Elever som inte når skolans kunskapskriterier kan erbjudas stöd inom den ordinarie undervisningen genom extra anpassningar. Om dessa anpassningar inte är tillräckliga kan skolan utföra en utredning för att identifiera behovet av ytterligare stöd. I sådana situationer är det skolans ansvar att upprätta ett åtgärdsprogram, efter rektorsbeslut.

Läs mer i Vi Lärare/Specialpedagogik

Tusentals svenska elever undervisas av utländska lärare utan svensk lärarlegitimation. SVT kan nu avslöja att ingen myndighet kontrollerar de här lärarnas kompetens.

Minst 44 000 grundskoleelever går i skolor som har tillstånd att undervisa delvis på engelska och som är undantagna kravet på att deras lärare ska ha svensk legitimation.

Läs mer på SVT Nyheter

.

Halvvägs in i höstterminen börjar nedskärningar nu märkas av på skolor i landet. På Bäckahagens skola i Bandhagen i Stockholm har nästan var tionde vuxen slutat och skolan har lagt ner ett tvålärarsystem som rektorn menar varit framgångsrikt.

– Det börjar bildas köer för att man inte får hjälp, berättar Fritz Hedman i sjätte klass.

Läs mer på SVT Nyheter

Regeringen vill stärka tryggheten i skolan. Men Sveriges skolledare ser inget behov av en utredning. ”Regeringen behöver ägna mer tid åt att se till att kompetensförsörjningen fungerar i stället”, säger Matz Nilsson, förbundsordförande.

Läs mer i Alltinget

Tuffare tag och mer föräldraansvar är viktiga punkter i direktiven till utredning om studiero och trygghet i skolan.

Skolan ska även få större möjligheter att flytta och stänga av elever. Man vill även att rektorns ansvar för att upprätthålla studiero och trygghet ska skrivas in i skollagen.

För eleverna ska konsekvenserna av ett visst beteende vara tydligt, därför ska en konsekvenstrappa finnas i skolornas ordningsregler, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer på Sverige Radio

Läs mer och hämta kommittédirektivet på regeringen.se

Friends Novus-undersökning Stöd och skydd (SOS) mot mobbning visar att barn i störst behov av stöd vid ensamhet och psykiska besvär inte upplever att det finns tillräckligt bra stöd att få. Var tionde barn känner sig ofta eller alltid ensamma. Gemensamt för alla i undersökningen är att de inte vill lämnas ensamma med sina upplevelser vid ensamhet och psykiska besvär. Det är särskilt allvarligt eftersom stöd hjälper.

Läs pressmeddelande från Friends

Söndertorkade gitarrer, trasiga strängar, tejpade gitarrställ och obrukbara hörlurar. Skolornas besparingar gör att musiklärare får det ännu tuffare att klara det löpande underhållet av sina instrument.
– Jag har tagit med både piano och trummor hemifrån för att undervisningen ska kunna fungera, säger musikläraren Carolina DiMaria.

Läs mer i ämnesläraren

Att, som Friskolornas riksförbund gör, utgå från bokförd kostnad per kommunal elev och sedan jämföra det med budgeterat grundbelopp per elev i fristående skola är inte en bra metod för att visa huruvida lika villkor råder. Det skriver Annika Wallenskog och Monica Sonde, SKR.

Läs merpå Alltinget

Skolinspektionen vänder sig till regeringen och föreslår skärpta bestämmelser i samband med uppköp av friskolor.

– Det skulle ge ett bättre skydd för eleverna, säger myndighetens generaldirektör Helén Ängmo.
Med dagens lagstiftning kan ett friskoleföretag säljas helt eller delvis utan att den nya ägaren behöver ansöka om nytt tillstånd. ”Detta är inte tillfredsställande”, skriver Skolinspektionen i en hemställan – en formell begäran – till regeringen.

Läs mer i Aftonbladet

En vårdnadshavaren ifrågasatte hur rektorn på fritidshemmet hade hanterat att hens barn blivit utsatt för trakasserier. Då gjorde rektorn en orosanmälan. DO bedömer att rektorns agerande är en lagöverträdelse och kräver 60 000 kr av kommunen.
Läs mer i Skolledaren

Skolinspektionen publicerade 2022 en granskning av hur 30 skolor arbetade med kontroversiella frågor i undervisningen. I en uppföljning redovisar nu många av skolorna en rad åtgärder för att ta upp och hantera kontroversiella frågor bättre.

Granskningen gällde hur kontroversiella frågor hanterades i undervisningen i ämnena biologi och samhällskunskap i årskurs 8 och 9. Att lyfta och hantera kontroversiella frågor är viktigt för att utveckla elevernas demokratiska kompetens.

En uppföljning visar att granskningen har haft effekt. Flera skolor redovisar åtgärder för att utveckla och förbättra hur de lyfter och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning.

Läs mer, hämta rapporten på Skolinspektionen

Skolminister Lotta Edholms (L) besked om att begränsa användningen av skärmar i förskolan får kritik på bred front.
– Barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande, säger Linda Eriksson Båge, förstelärare i förskolan.

Pressade arbetsvillkor och bristen på fortbildning av personalen är det grundläggande problemet i förskolan, inte förekomsten av digitala verktyg, anser Angelika Ivarsson, förskollärare på Torsgårdens förskola i Svenljunga kommun. Förskolan kan undervisa om den digitala tekniken på ett sätt som många hem inte har möjlighet att göra, framhåller hon.

Läs mer i Förskolan

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att ta bort de krav som finns i läroplanen på att digitala läromedel ska användas i förskolor.
– Förskolan ska i huvudsak vara skärmfri, säger skolminister Lotta Edholm (L) på en presskonferens.

Läs mer i Förskolan

Kommunerna planerar just nu stora nedskärningar på skolan. Men det finns pengar – totalt 116 miljarder kronor. Så mycket har kommunerna tjänat in de senaste tre åren.
Nu uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson kommunerna att använda pengarna.
– Det är ju helgalet att kommuner som många år gått med plus ändå ska spara på skolan, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare.

Läs mer i Vi Lärare

Skillnaden mellan killars och tjejers slutbetyg krympte förra läsåret. Avståndet har under jämförbar tid inte varit så litet som våren 2023, visar Skolverkets statistik.
Av de närmare 121 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 18 000 elever (knappt 15 procent) behörighet till gymnasieskolan, eftersom deras betyg inte räckte till.

Läs mer i Aftonbladet

Läs pressmeddelande från Skolverket

Lärarna går på knäna. Och nu kommer rapporter om nya nedskärningar och besparingar under hösten.
Sex av tio lärare uppger att det sker neddragningar på den egna skolan. Nio av tio är oroliga.
– Nästa år ser det ännu värre ut, varnar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Läs mer i Vi Lärare

Kommunerna får 5,1 miljarder kronor extra till skola och förskola på grund av den ekonomiska krisen de närmaste tre åren.
Under 2024 är den summan 2,12 miljarder kronor.
Här är nyheterna i regeringens budgetproposition.
Förstärkningen av de så kallade generella statsbidragen till kommunerna är den största ökningen i budgetpropositionen

Läs mer i Vi Lärare

När kommunernas kostnader inom skolan ökar drivs även skolpengen till friskolorna upp – oavsett om friskolornas kostnader stigit lika mycket.

– Lagen ser ju ut som den gör och tar inte hänsyn till hur läget är just nu, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, till SVT Nyheter Småland.

Läs mer på SVT Nyheter Småland

Språkträning med hjälp av AI-teknik är på väg in i klassrummen. Forskaren Elin Ericsson har låtit högstadieelever öva på att prata engelska och tyska med en digital konversationsagent.
– Eleverna känner sig bekväma med tekniken och upplever samtalsträningen som meningsfull, säger hon.
Läs mer i Ämnesläraren

Sju anmälningar till Skolinspektionen och stark kritik från professionen – nu stoppar Kalix kommun metoden som sägs ha vänt Storvretaskola i Botkyrka från kaos till ordning, något som Skolledaren berättat om tidigare.

2019 hotade Skolinspektionen att tvångsomhänderta Storvreta i Botkyrka kommun. Situationen på skolan hade blivit ohållbar. Utåtagerande elever hade tagit över makten på skolan medan lärarna och ledningen kapitulerade.

Susanne Norman och Lillemor Bergqvist fick uppdraget att försöka vända vinden och ett drygt halvår senare fick skolan klartecken från Skolinspektionen. De båda gav ut boken ”Det finns inga omöjliga skolor – Att vända en skola från kaos till framgång”.

Läs mer i Skolledaren

Svensk skola är i en akut kris, nu är det dags för regeringen och Lotta Edholm att sluta lägga över ansvaret på kommunerna.

Staten måste skjuta till pengar för att stoppa de nedskärningar som skapar en enorm oro bland lärare – och får förödande konsekvenser för barn och elever, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges lärare.
Läs mer på Expressen Debatt

AI och dess påverkan på skolan är ett aktuellt ämne. Skolverket har ett antal rekommendationer på området och erbjuder stöd på olika sätt till huvudmän, rektorer och lärare.

Chatbottar och AI är ett nytt fenomen i samhället och i skolan. Genom AI-teknologi är det möjligt att exempelvis få hjälp med att skriva och bearbeta texter av hög kvalitet. Det gör det svårare för lärare att upptäcka om eleven använt en chattbot för att producera en text eller ett svar.

Läs mer på Skolverket

Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.
Den svenska skoldebatten belyser skilda perspektiv och problem; alltifrån ägandeform till brist på läromedel, brist på tidiga stödinsatser, behov av fler behöriga lärare, elevers olika socio­ekonomiska bakgrund, den höga andel av alla elever som inte är behöriga till gymnasie­studier, risk för elever att lockas in i kriminell verksamhet, och att kvaliteten på utbildningen varierar beroende på var eleven bor.

Läs mer på SvD Debatt

Det fattas 2,3 miljarder kronor för att behålla dagens kvalitet i Stockholms skolor, enligt fackförbundet Sveriges lärares beräkningar.

Samtidigt tvingas Stockholms kommunala skolor att skära ned.

– En sån här situation som vi befinner oss i nu har vi inte sett på säkert tjugo år, säger utbildningsdirektör Lena Holmdahl.

Läs mer i DN

Ska barnen vara hemma från förskolan om de är lite snuviga? Råden i dag är otydliga och godtyckliga, menar socialministern Jakob Forssmed som vill se nya råd.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till DN.
Läs mer i Expressen

Unga har dystrare syn på livet just nu och varannan använder AI för att fuska i skolarbete.

Sedan 2015 har andelen unga som upplever livet som tråkigare, mindre meningsfullt och mer otryggt ökat. Samtidigt oroar man sig för ekonomin och många unga har bara råd med det allra nödvändigaste. Under året har generativ AI slagit igenom, 75 procent av unga har använt det. Av de som använt AI i skolan anger 55 procent att de använt AI till en skoluppgift på ett sätt de tror inte var tillåtet. Det visar en ny rapport från Ungdomsbarometern som har tagit tempen på Sveriges unga (15-24år) inför tillbakagång till skola och arbete.

Läs mer – hämta rapporten

Många unga använder AI för att fuska i skolan, enligt en ny rapport. Men gränserna är otydliga.

– För en del ungdomar är det inte självklart att det här är fusk, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern.

Undersökningsföretaget har i rapporten ”Back to school” tittat generellt på 15–24-åringars inställning till den kommande hösten såväl inom skolområdet som det allmänna måendet. Även AI-området tas upp i rapporten. Av de drygt 1 000 svarande säger 54 procent att de någon gång använt AI till en skoluppgift på ett sätt som de själva tror inte var tillåtet.

Läs mer i SvD

Marcus Strömberg som är vd för Sveriges största friskolekoncern, Academedia, svarar på kritiken om vinstmaximering, glädjebetyg och sidoverksamhet.

100 000 förskolebarn och elever går i Academedias svenska skolor, som Pysslingen, Vittra och Praktiska gymnasiet. Marcus Strömberg har varit vd sedan 2005.

Drygt 30 år efter friskolereformen har regeringen lagt flera förslag som kan ändra villkoren för friskolor. Bland annat vill skolminister Lotta Edholm (L) att de ska få lägre skolpeng per elev än kommunala skolor eftersom kommuner har ett bredare uppdrag än friskolorna.

– Vi som sektor har anledning att vara självkritiska, vi har inte sopat framför egen dörr. Men sen har politiken under de här 30 åren inte heller vårdat den här reformen. Men nu tror jag att det finns möjlighet till det, säger Marcus Strömberg.

Lyssna på Ekots lördagsintervju

De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.

Läs pressmeddelande från Skolverket och hämta lägesbedömningen

Läs Peter Fredrikssons, generaldirektör, Skolverket, inlägg på DN-Debatt

Örebro är en av många orter där skolan drabbas av nya nedskärningar till följd av inflationen. Då har kommunen redan genomgått ett ekonomiskt stålbad de senaste åren.
– Det blir sjukskrivningar som ett brev på posten, säger Petter Kraftling, ordförande för Sveriges Lärare Örebro.

Läs mer i ViLärare och hämta rapporten

Att stödja barn med ett annat modersmål än svenska i förskola och förskoleklass

Ett rikt språk är en förutsättning för lärande, men också för delaktighet och social inkludering. Med den här rapporten vill vi bidra till att synliggöra arbetssätt och insatser i förskola och förskoleklass som i forskning visat sig kunna främja och stödja språk-, läs- och skrivutveckling för barn med ett annat modersmål än svenska, samtidigt som deras sociala inkludering står i fokus.

Läs mer på Skolforskningsintitutet

Mer än varannan bilist kör för fort utanför skolor. Det visar mätningar utförda av NTF på 20 platser spridda över hela landet. 51 procent av samtliga fordon passerade i en olagligt hög hastighet och resultatet är baserat på nästan 300 000 observationer genomförda under skoltid mellan 07:00 och 17:00 under vårterminen 2023.

Läs pressmeddelande från NTF

Två grupper är långt oftare utsatta för mobbning än andra: De som identifierar sig som hbtqi och de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Ju fler perioder av mobbning under uppväxten, desto större är risken för psykiska besvär, varnar Friends i en ny rapport.

Läs mer i SvD

Läs mer och ladda ner Friendsrapporten-2023

Skolor fortsätter i höst arbetet med att förhindra fusk med hjälp av AI-tjänsten Chat GPT. Mer kontrollerade uppgifter och varierad undervisning är några åtgärder som vidtas för att möta tekniken.
– Det här är en väldigt raffinerad möjlighet för eleverna, säger rektor Lasse Keybets.
Läs mer i SvD

Sveriges Lärare är kritiskt till regeringens nya direktiv om skärpta villkor för friskoleägare.

– Att införa strängare regler för friskoleägare, i stället för att fasa ut marknadsskolan, är som att segla svensk skola i motvind. Det tar längre tid, eller blir till och med omöjligt att komma i mål, säger Johanna Jaara Åstrand för Sveriges Lärare.

Läs mer i Vi Lärare

Ny granskning • Fjärdeklassare i skånska Revinge tvingas byta skola.
Byskolorna blir allt färre.
TV4 Nyheternas granskning visar att nästan 200 skolor lagts ner de senaste tio åren.
Nu växer oron runtom i landet.
– Det behövs barn här så det blir lite liv, säger Annika Rodman i Revinge byförening.

Läs mer på TV4 Nyheter

Sedan den senaste valrörelsen sattes igång har svenska investerare sålt av välfärdsaktier. Den heta debatten verkar dock inte ha skrämt iväg utländska aktörer som tankat aktier i svenska välfärdssektorn under 2020-talet.

Läs mer i AffärsVärlden

Det är viktigt att alla elever ges förutsättningar att lyckas i skolan. En förutsättning för detta är att det finns tillräckligt med tid i alla ämnen. För lite undervisningstid kan bland annat leda till stress för både elever och lärare samt att lärare tvingas prioritera bort vissa delar av innehållet. Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid till skolämnen som behöver mer tid.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Samtliga fyra skolmyndigheter får i uppdrag av regeringen att se över det stöd och den information de har på sina webbplatser. Detta för att säkerställa att innehållet rimmar med aktuella bestämmelser samt vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer i Vi Lärare

Antalet skoldåd spås bli fler. Möjligheten att stoppa ensamma gärningsmän innan de slår till är begränsade – med MSB:s nya riktlinjer hoppas man att chanserna ska öka.

– Det är vanligt att gärningsmannen är en elev eller tidigare elev, så därför är det viktigt med verktyg för att fånga upp elever innan något händer. Vi hoppas att det här kommer att rädda liv, säger Jonas Eriksson vid MSB.

Läs mer i DN

Hur ska fler lärare lockas tillbaka till yrket och varför satsar man miljarder på vuxenutbildningen medan grundskolan behöver skära ner på sina utgifter? DN låter skolminister Lotta Edholm svara på några av skolans mest angelägna frågor.

Läs mer i DN

Svenska skolor har fått en ny stjärnelev i klassen. Möt ChatGPT, AI-roboten som kan författa felfria uppsatser på mindre än en minut.

Men den nya klasskamraten väcker blandade känslor hos elever och lärare.

– Vänjer man sig vid att skriva allt med GPT blir det som ett beroende, säger gymnasieeleven Wilma Weinbach.

Läs mer i DN

Två av fem skolledare rapporterar att deras arbetsgivare saknar eller har en bristande plan för säkerhet och krisberedskap. Dessutom rapporterar hälften att de saknar tillräckligt stöd från sin arbetsgivare i frågor som rör säkerhet och krisberedskap. Det visar färska siffror från Sveriges Skolledare.

Undersökningen visar att många huvudmän behöver höja ambitionsnivån i sitt förebyggande säkerhetsarbete. Bara drygt hälften av rektorerna1 är fullt nöjda med den gällande kris- och beredskapsplanen. Särskilt inom grundskolan finns det brister som behöver åtgärdas i samarbete mellan huvudmän och skolledare för att säkra en hög beredskap.

Hämta rapporten som pdf

Både regeringen och oppositionen vill förändra i skolpengen. Skolminister Lotta Edholm (L) utlovar stora förändringar, och S-ledaren Magdalena Andersson vill se helt öppna böcker och förbud mot att flytta skolpengen från kommunen.

Läs mer i Vi Lärare

NEDSKÄRNINGAR
Skolan i Malmö drabbas av 201 miljoner i nedskärningar i år.
– Det är ren katastrof för förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen och för kulturskolan, säger Catharina Niwhede som är lokal ordförande för Sveriges Lärare. Vi kan bara hoppas att något görs efter våra protester..

Läs mer i Vi Lärare

Hårdare tag väntar landets friskolor, enligt skolminister Lotta Edholm. De kan få lägre skolpeng än kommunala skolor, mer kontroll och staten ska kunna tvångsförvalta friskolor som inte sköter sig.
Just nu förhandlar Tidöpartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om ett antal förslag på skolområdet. Inom kort kommer regeringen att ge direktiv till flera utredningar. Två av de viktigaste förslagen handlar om en nationell skolpengsnorm och en ny friskolelag.

Den liberala skolministern Lotta Edholm, som tidigare varit skolborgarråd i Stockholm och sedan suttit i styrelsen för en friskolekoncern, säger i Ekots lördagsintervju att stora förändringar väntar för friskolesystemet. ”Det vi ser nu är ju en total omprövning av borgerliga och inte minst Liberalernas syn på friskolesektorn, så att det kommer att bli väldigt, väldigt stora förändringar.”

Läs mer på Ekots lördagintervju

En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående. Samtidigt ”missar” förskolan en del barn som behöver extra stöd. Varför? Så här säger forskningen.

Forskare har i en rapport från forskningsrådet Forte sammanställt det som idag är känt om förskolans roll för barns psykiska välbefinnande.

Läs mer på forskning.se

Det rödgröna styret kallade skolbudget 2023 för en rekordhöjning och en historisk miljardsatsning på skolan.

Tre månader senare redovisade 103 av 126 kommunala grundskolor underskott.

– Det var i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering.

Läs mer i DN

Många svenska skolor tvingas skära ner i sin verksamhet, visar DN:s enkät.

Det betyder oftast färre vuxna i skolkorridorerna och klassrummen.

– Snälla, snälla, ta detta på allvar. Vi kan inte ta bort mer personal, säger Maria Burtus, skolchef i Malung-Sälen.

Läs mer i DN

Både skolledare och lärare vet vilka elever som behöver extra stöd och vad som behöver göras – men resurserna saknas. Det framkom vid en hearing i riksdagens andrakammarsal om förutsättningarna för tidigare specialpedagogiska insatser.

Läs mer i Skolledaren

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, presenterar nu ny statistik över unga i utanförskap. Antalet unga som varken arbetar eller studerar uppgick under 2021 till närmare 140 000, eller 7,9 procent av åldersgruppen 16–29 år. Det är den lägsta andelen sedan mätningarna startade 2007. Bland unga kvinnor var andelen 7,5 procent och bland unga män 8,3 procent.

Läs pressmeddelande från MUCF

Den senaste tiden har jag fått ett stort antal frågor från media om besparingar i skolan. Vad är det som gör att kommuner behöver göra nedskärningar? Det skriver jag om i veckans blogg.

Det blir ofta mycket uppmärksammat när det görs besparingar i skolorna, även när det inte bara är skolorna som berörs av det försämrade ekonomiska läget. Det är förstås inte konstigt. Skolan är kommunens största verksamhet och väldigt många barn och vuxna berörs.

Just nu är det flera faktorer kopplade till den höga inflationen som gör att skolorna drabbas hårdare än andra kommunala verksamheter. En kombination av höga pensionskostnader, lokalkostnader som ökat snabbt i takt med oktober månads inflation (11 procent) och kostnader för livsmedel där priserna ökat med 20 procent, ger sammantaget en stor prisökning.

Läs mer på Ekonomibloggen, Annika Wallenskog, Chefsekonom,
Sveriges Kommuner och Regioner

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat. Undantaget är om man stänger stora skolor som domineras av barn med svensk bakgrund.

Läs pressmeddelande från Linköpings Universitet

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.
Läs pressmeddelande från Högskolan Väst

För två år sedan var fler än hälften av lärarna på Andersbergsskolan obehöriga i sina ämnen. Skolinspektionens kritik var hård. I dag har skolan infört nya metoder och dubbla lärare i varje klass – och alla pedagoger är behöriga.
Läs mer på SVT Nyheter Halland.

Skolstängningar hade inte någon avgörande effekt på smittspridningen av covid-19 i Danmark, Finland, Norge och Sverige enligt en ny gemensam nordisk analys.

Under läsåret 2020/2021 var ambitionen i alla länderna – Danmark, Finland, Norge och Sverige – att i möjligaste mån hålla skolorna öppna. Under läsåret fanns perioder med ökad smittspridning då länderna använde hel eller delvis skolstängning med övergång till distansundervisning för att bryta smittspridningen. Det har varit stora variationer såväl inom som mellan länderna i hur det har använts. I Sverige har distansundervisningen omfattat elever på högstadiet och gymnasiet medan låg- och mellanstadiet har varit öppet. I de andra länderna har det förekommit att skolor i korta perioder var stängda även för barn i lägre åldrar. Länderna har i internationell jämförelse använt skolstängningar i mindre omfattning än många andra länder. Analysen utgår från nationella data och inte från enstaka smittkedjor, som i vissa fall kan ha haft direkt koppling till skolor.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

En stor undersökning bland elever visar att trivseln i skolan minskar, samtidigt som skolstressen ökar. Allt fler unga har också en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, så som adhd eller allergi. Flera av resultaten i undersökningen presenteras även på regional nivå och kan utgöra underlag för beslut om olika åtgärder och insatser.

Läs pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten och hämta rapporten

Barn som kommer från svåra hemförhållanden kan ha stor nytta av att börja på förskola tidigt. Det visar en ny rapport.
– De tenderar att få bättre provresultat och möjligheter i yrkeslivet, säger forskaren bakom rapporten, Jonas Jessen.

Läs mer på TV4 Nyheterna

Skolinspektionen har granskat 30 rektorers arbete för att motverka för höga betyg på gymnasieskolor i Sverige. Alla rektorerna får sämsta möjliga omdöme. En av rektorerna är ansvarig för Fridagymnasiet i Vänersborg.

– Vi jobbar hela tiden med detta, men vi får titta ytterligare på det vi gör, säger Magnus Wallin.

Läs mer på SVT Nyheter

Debatt: I den ljumma vårkvällen, tar Måns sitt liv. Han är bara 13 år. Men i sex år, från 2:an till nu i 7:an, har han blivit utfryst, slagits, hotats, hånats av sina kamrater. Lärare har kallat honom ömsom lat, ömsom besserwisser. Den kvällen orkade Måns inte längre. ”Jag älskar er alla men jag orkar inte längre” som han skrev i en dikt som nu finns på hans hemsida, skriver Claes Jenninger, pappa och Insamlingsstiftelsen Måns Jenningers minnesfond.

Läs mer GP Debatt

Skolinspektionen har granskat hur skolor inkluderar nätet i det främjande och förebyggande arbetet för att skapa en trygg miljö för eleverna.
I dag utspelar sig barns och ungas sociala liv både i den fysiska miljön och i den digitala. Detta behöver skolan ta hänsyn till i arbetet med att främja en trygg miljö och motverka kränkningar. Vår granskning visar att drygt hälften av de 30 skolorna bedöms arbeta både främjande och förebyggande för att skapa en trygg miljö för eleverna i den digitala världen. Men resten av skolorna behöver utveckla arbetet.

Läs mer på Skolinspektionen och ladda ner rapporten

Under skolkonferensen Sett pratade läraren och doktoranden Erik Winerö om hur AI och verktyg såsom ChatGPT kan komma att påverka skolan. Han menar att det framöver blir ännu viktigare för lärare att prata med sina elever om fusk, att lärare behöver utveckla sin förståelse av AI och att kommuner behöver ett nytt sätt att se på upphandling.

Läs mer på Voister

Trots en lagändring som skulle öppna för distansundervisning har ingen av de drygt 100 ansökningar som hittills kommit in fått godkänt.

För Rasmus, som inte gått regelbundet till skolan på två år, skulle distansundervisningen ha hjälpt honom tillbaka till skolan, tror hans mamma Helena.

– Det hade gjort stor skillnad för honom, säger hon.

Istället för att tillbringa sina dagar vid skolbänken sitter 16-åriga Rasmus mest hemma vid sitt skrivbord och spelar datorspel. Pandemin blev en ljusglimt, då skolan fick använda distansundervisning.

Läs mer på SVT Nyheter

I Sverige är det fritt fram för utländska aktörer och intressen att köpa in sig i svenska skolor.

Det innebär säkerhetsrisker i en allt osäkrare värld, enligt FOI.

– Vi får inte vara naiva. Det finns utländska stater som tar de chanser som finns att påverka det svenska samhället, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer i DN

Nu finns starkt empiriskt stöd för att man tidigt kan identifiera elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. En studie gjord av en grupp forskare på Handelshögskolan vid Örebro universitet visar på ett tydligt samband mellan utfallet på det nationella provet i årskurs 3 och senare behörighet till gymnasiet. Resultatet på proven i årskurs 3 kan användas som markör för behovet av tidigare insatser, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik Strömstad akademi.

Läs mer på GP Debatt

Entréskolan finns på flera orter i landet och planerar att expandera.

Ägarna skriver på skolornas hemsidor att de inte har några vinstdrivande krav och att de anställer ”de bästa legitimerade lärarna”.

I själva verket tar ägarna ut miljonvinster och skolorna har färre behöriga lärare än snittet, visar DN:s granskning.

Läs mer i DN

Skolor runt om i landet hotas av nedskärningar till följd av pressad ekonomi. På Bredängsskolan i södra Stockholm ska nu var tionde tjänst bort.

– Jag känner mig orolig för elevernas skull. Våra elever behöver många vuxna kring sig, säger Emelie Roxby-Schüsseleder, specialpedagog på Bredängsskolan.

Ökade kostnader och färre elever gör att Bredängsskolan nu ska skära bort elva tjänster. Trots det fattas runt två miljoner kronor för att budgeten ska gå ihop i år, enligt rektor Anna Hoffsten.

Läs mer på SVT Nyheter

Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.

– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.

Läs mer på Skolverket

När lärarna ska särskilt beakta resultaten på nationella proven ökar risken att eleverna skolkar för att inte riskera sänkt betyg.
– I en av mina klasser var nästan en tredjedel av eleverna borta, säger NO-läraren Gallo Mamedi Norberg.
Elever med A i ämnesbetyg är rädda att de riskerar att få sänkt betyg om det går dåligt i nationella provet.
Nu varnar lärare för att den nya skrivningen om att de ska ”särskilt beakta” provresultaten kan leda till att elever uteblir från provet av taktiska skäl.
Läs mer i Ämnesläraren

I Töreboda fick var fjärde elev i nian underkänt i matematik förra året. Nu har Centralskolan tagit till en helt ny metod för att höja resultaten: Dubbla pedagoger på varje mattelektion.

– Vi tycker att vi har en jättebra plan för att bryta detta, säger André Aldenhov, tillförordnad rektor.

Centralskolan är Törebodas enda högstadieskola. Enligt statistik från Skolverket var det 24,4 procent av eleverna i årskurs 9 som inte klarade matematiken förra året (22 av 90 elever). Rikssnittet för underkända elever 2022 låg på 9,9 procent.

Läs mer på SVT Nyheter Väst

Skolorna i Stockholms stad ser ut att gå med stora underskott i år, bara för grundskolorna handlar det om mer än en kvarts miljard kronor. För att spara pengar kommer många skolor att behöva dra ner på antalet lärare och annan personal.

– Vi och alla andra kommuner i landet behöver få stöd från regeringen i de här tuffa ekonomiska tiderna, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

Läs mer på SVT Nyheter

Elever med hög frånvaro i skolan kan få svårt att klara målen i utbildningen och löper därmed större risk att hamna i utanförskap. För att förbättra tryggheten och studieron i skolan och för att öka elevernas närvaro i skolan satsar regeringen på skolsociala team. För 2023 har 75 miljoner kronor avsatts.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

Läs mer på IFAU

Betyget F kan vara ett hårt slag mot en niondeklassare. I värsta fall leder det till att man saknar gymnasiebehörighet, vilket i längden försvårar vägen till arbetslivet.

Många skolforskare höjer nu rösten för en reform av betygssystemet.

– Ett F är värt noll poäng. Det är ett hårt slag mot någon som har deltagit i en skolplikt.

Läs mer på SVT Nyheter

Föräldraalliansen Sverige har idag lämnat vårt yttrande över betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53).

Sammanfattning av vårt yttrande:

• Förbundet delar i huvudsak utredarens bedömningar.
• Föräldraalliansen Sverige förordar ett snart genomförande av alternativ 2 syftande till att också genomföra alternativ 1 där staten också ska ta över huvudmannaskapet.
• Förbundet vill särskilt lyfta frågorna om hur information till och samverkan med elever och föräldrar ska utvecklas i alternativ två där staten har systemansvar med inte är huvudman.

Läs Föräldraalliansen Sveriges yttrande här

Läs övriga yttranden här

Nu kommer larm om nedskärningar i flera kommunala skolor i Sveriges fyra största städer. ”Jag känner mig frustrerad över hur det kommer påverka elever och dem som jobbar i skolan”, säger Felicia Wahlund som är lågstadielärare i Stockholm.

På grund av inflationen och ökade kostnader går budgeten inte ihop och personal kommer tvingas flyttas till andra skolor eller i värsta fall sägas upp. I vissa skolor har det redan skett.

”Kommunerna har inte den kapacitet och resurser som krävs”, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare. ”Det här måste regeringen göra någonting åt och det behöver ske redan i vårändringsbudgeten”.

Lyssna på SR

Osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet. Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonal och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan.
Läs mer på Skolporten

I år sammanfaller ramadan med tiden för nationella proven. Skolor har lite olika sätt att hantera risken att fastande elever inte orkar med skoldagen. Fågelfasta, dialog med föräldrar och koll på smygfastande elever är några.
I torsdags inleddes fastemånaden ramadan. Under en månad väljer många muslimer att avstå från mat och dryck mellan solens upp- och nedgång.
Läs mer i SvD

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan.
– Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Skolan och de som vistas där påverkas av vad som händer utanför skolans värld. Ibland försöker rektorer, lärare och elever att påverka situationen på sin arbetsplats genom att skaffa sig inflytande över samhällsutvecklingen. De handlar då, med vetenskapligt språkbruk, som politiska subjekt.
Läs mer i Skolledaren

Inga löften när det gäller extra anpassningar, som har kallats ett svek mot eleverna.
Skolminister Lotta Edholm hänvisar till en ny utredning, men säger samtidigt:
– Om de extra anpassningarna leder till att lärare väljer bort delar som de upplever som för svåra för eleverna, då finns en risk att de missar viktiga delar av utbildningen.

Läs mer i Vi Lärare

Allt fler skolor i Stockholm varnar för att man kan behöva göra sig av med både lärare och kringpersonal samtidigt som man inför vikarieförbund. Nu larmar facket för konsekvenserna.
– Det blir en orimlig arbetssituation för de som är kvar, med hög risk för sjukskrivningar, säger Britt-Marie Selin, ordförande Sveriges Lärare Stockholm.

Läs mer i Vi Lärare

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.

– Det var ett oväntat fynd. Hade jag inte filmat fri lek till min datainsamling så hade vi inte sett detta, säger logopeden och doktoranden Karolina Larsson.

Läs mer på SVT Nyheter

.

Minst 916 barn har förts ut ur Sverige under fem år. Över 400 barn har förts till länderna som Sverige har ett upparbetat samarbete med enligt Haagkonventionen men ändå är det stora problem när ett barn blir kvarhållet visar SVT:s fortsatta granskning av barnbortföranden.

– Jag vill att fler ska veta att det här kan hända, säger Lara som lyckades få hem sina barn när pappan höll kvar dem i en vårdnadstvist i Turkiet.

Läs mer på SVT Nyheter

Fem skolor tvingades stänga förra året då bristerna ansågs särskilt allvarliga. Nu visar Skolinspektionens årsrapport att hälften av de skolor som granskades 2022 inte följer lagen.
De vanligaste bristerna handlar om särskilt stöd och extra anpassning. Även trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling är återkommande brister i skolorna som granskas, visar Skolinspektionens årsrapport för 2022.

Läs mer på Altinget

Hämta Skolinspektionens årsrapport

Regeringen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Syftet är bland annat att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål. Totalt omfattar satsningarna 535,5 miljoner kronor för 2023.

Läs pressmeddelande från Regeringen

För att vända den negativa brottsutvecklingen måste de förebyggande insatserna bedrivas lika systematiskt som de brottsbekämpande. Regeringen ger nu Skolverket i uppdrag att kartlägga vilken roll skolan har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Regeringen fick hård kritik när den strök förslaget om att införa offentlighetsprincipen för friskolor från en utredning.

Nu har den lyssnat på kritiken. Utredaren får åter uppdraget att undersöka hur principen ska kunna införas.

– Alla kort ska upp på bordet för att vi kraftigt ska kunna öka insynen i friskolorna, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer i DN

Väldigt många elever har extra anpassningar i klassrummet­, och lärare kan ha upp emot femton olika specialbehov att tillgodose i en och samma klass.
 – Man lurar elever och föräldrar, säger åt dem att eleven får extra anpassningar, men i själva verket handlar det bara om pappersexcersis, säger högstadie­läraren ­Fredrik Sandström.
När en elev behöver stöd i skolan utöver det vanliga är första steget extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen – anpassningar som högstadieläraren Fredrik Sandström är starkt kritisk till.

Läs mer i Vi Lärare

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna. Studien utfördes av forskare vid bland annat Åbo Akademi i Finland och Högskolan Dalarna.

Läs mer på Åbo Akademi

Efter att regeringen halverat det statliga stödet till kulturskolorna har läget blivit svårare för kulturskolorna, enligt en ny rapport från Kulturskolerådet. Sju av tio kommuner minskar antalet elevplatser till följd av det sänkta stödet.

Kulturskolorna står under kommunal regi, och sedan 2016 har de fått statligt stöd som ska gå till att bredda både verksamhet och målgrupp. Prissumman har varierat genom åren. Förra året låg bidraget på 200 miljoner kronor, och efter att den nya regeringen sjösatt sin budget har summan nu landat på 100 miljoner kronor.

Läs mer på SVT Nyheter

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Men störst påverkan på elevers skolprestationer är den ökande sociala segregationen i samhället, visar Leah Glassows avhandling.

Läs mer på Skolporten