Välj en sida

Aktuellt – arkiv

Kuratorer ger trygghet för skolbarn

Skolkuratorer är en viktig länk i kedjan för barns psykosociala hälsa, enligt ny forskning från Umeå universitet. Hos kuratorn vågar barn prata om problem hemma eller i skolan.

En avhandling har undersökt skolkuratorns roll inom både skolsystem och elevhälsoteam, men också betydelsen av individuella samtal med barn. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Läs mer på forskning.se

”Sätt krutet på föräldrarna, inte barnen” – bra föräldragemenskap kan minska mobbning bland skolelever

Kungsgårdsskolan i Esbo, då hennes dotter började i första klass. Slutligen ställdes frågan som är bekant för många: vem ställer upp som klassförälder?

– Folk såg försynt på varann och undrade om inte någon annan skulle ta tag i saken. Det kan bero på att man inte riktigt vet vad uppgiften innebär, hur mycket tid det tar eller vad som förväntas av en klassförälder, funderar Heerman.

Den gången ställde Heerman inte upp, men det var då. Nu när dottern går i sjätte klass är Heerman klassförälder redan för andra gången.

Läs mer på Svenska YLE

Andelen behöriga lärare ökar

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.

Läs mer på Skolverket

Mobbning bakom skolskjutningen i Vanda – den misstänkta var ny i skolan

12-åringen som är misstänkt för tisdagens skolskjutning hade gått i skolan i endast 11 veckor. Motivet var mobbning. Ny information är också att den döda är en pojke och de skadade två flickor.

Östra Nylands polisinrättning har fortsatt att utreda omständigheterna kring skjutningen i Viertolan koulu i Vanda.

Polisen bekräftar nu att motivet till gärningen är mobbning, som 12-åringen berättar att han har utsatts för.

Enligt polisen har 12-åringen dessutom hotat elever som var på väg till skolan i Brobacka i Helsingfors, efter att han hade lämnat Viertola skola där skjutningen inträffade. Polisen utredde det som olaga hot.

Läs mer på Svenska YLE

”Garantin” döms ut av både lärare och forskare

LÄSA-SKRIVA-RÄKNA-GARANTIN. https://www.vilarare.se/grundskollararen/betyg-och-bedomning/garantin-doms–ut-av-bade-larare–och-forskare/ Tidskrävande, låg träffsäkerhet och ingen garanti för att tidiga stödinsatser faktiskt sätts in för de elever som inte klarar testen. Nu larmar både lärare och forskare om att läsa-skriva- räkna-garantin som infördes 2019 stjälper mer än den hjälper.

Katastrofresultaten i senaste Pisaundersökningen är ett faktum, lika låga som år 2012, då Sverige uppvisade sina dittills sämsta resultat. Den senaste stora reformen för att förebygga ett fortsatt ras är läsa-skriva-räkna-garantin som infördes i skollagen för fem år sedan. Nu skulle elevernas kunskapsnivå kartläggas redan i förskoleklass, för att sedan följas upp med bedömningsstöd i årskurs ett och de nationella proven i årskurs tre (som infördes 2010). Allt för att garantera att stödåtgärder sätts in ”skyndsamt” för de elever som är i behov av stöd.

Läs mer i Grundskoleläraren

Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat

Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

Läs mer, hämta rapporten på BRÅ

Gör mobilförbud verkligen skolan bättre?

Självklart höjer ett mobilförbud kunskapsnivån i skolan, menar politiker. Men alla är inte lika säkra på att det har just den effekten. Frågan är mer komplex än så, menar forskare.

Många grundskolor är mobilfria redan idag. En lagändring 2020 gjorde att lärare, mentorer och rektorer fick rätt att samla in elevernas mobiler under lektionstid eller i särskilt utsatta situationer – som i omklädningsrummen under idrottslektioner. Rektorer har även möjligheten att utlysa hela skolan mobilfri under en årsperiod.

Läs mer i forkning.se

Kommunal: Förskolor tvingas spara på fruktstund och pyssel

Många kommuner har dålig ekonomi och flera har flaggat för besparingar.

Större barngrupper, inställda utflykter och slopad fruktstund är några saker som nu väntar förskolorna, enligt en enkät som fackförbundet Kommunal gjort.

– Vi är oroliga för barnens hälsa, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Läs mer i DN

Förslag: Tvinga skolor att polisanmäla elever

Gör skolor skyldiga att polisanmäla elever som misstänks för brott begångna i skolverksamheten.

Det föreslår regeringens särskilde utredare.

Skolan ”ska inte vara en fredad plats, eller en plats där man själv bestämmer vad som ska anmälas”. Det slår utredaren Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE), fast i samband med att ett delbetänkande nu lämnas över till regeringen.

Läs mer i Aftonbladet
Hämta delbetänkandet

Bris – BARNRAPPORTEN 2024

Barnrapporten 2024 belyser barns livssituation och lyfter teman som varit
utmärkande för året i barns kontakter med Bris nationella stödlinje för barn, och
i samtal på Bris mottagningar.

Rapporten belyser vad barn berättar för Bris när de söker stöd, på aktuell forskning och polit iska förslag i urval, följt av förslag på vad som behöver för ändras i samhället för att möta barns behov och för att stärka barnets rättigheter.

Läs mer – hämta rapporten

Barnombudsmannens senaste årsrapport.

– Barnen har slagit larm, men ingen lyssnar, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.

Att svenska barn och unga mår allt sämre är ett välkänt problem. De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent – ett faktum som kritiserats av FN:s barnrättskommitté.

Ändå saknas kunskap om varför de unga mår så dåligt.

– Vi måste utgå ifrån vad barnet behöver. Gör vi inte det kommer barnen inte att få rätt vård. Vi måste sluta vuxengissa, säger barnombudsmannen Elisabeth Dahlin i SVT:s Morgonstudion.

Läs mer SVT Nyheter

Hämta Barnombudsmannens årsrapport

Det ska bli lättare för elever att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

I dag är det många elever som inte får den utmaning de behöver i undervisningen. För att möta högpresterande elever som behöver utmanas mer i undervisningen föreslår regeringen nu att det ska bli lättare att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning. Försöksverksamhet med spetsutbildningarna i grund- och gymnasieskolan kommer också att permanentas.

Läs pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

200 kronor i böter – för varje missad skoldag

200 kronor per dag i böter för föräldrarna om barnet inte kommer till skolan.
Det har Staffanstorps kommun beslutat.
– Vårdnadshavarna har brustit i sitt ansvar, säger Krister Åkesson, utbildningschef.

Skolor runt om i landet har börjat kräva pengar av föräldrar som inte följt skolplikten. I många fall handlar det om semesterresor som gjort trots att barnen inte beviljats ledighet.

Förra året behandlade Förvaltningsrätten 133 mål mellan kommuner och vårdnadshavare och i 86 fall utdömdes viten.

Läs mer i Vi Lärare

Att skapa konkurrens mellan skolor slukade tid och pengar

Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.

En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle få välja skola, var att gymnasieskolor skulle börja konkurrera med varandra om elever.

I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur denna konkurrensutsättning faktiskt utspelade sig. Under arbetet med studien har forskarna studerat arkivmaterial samt intervjuat nuvarande och dåvarande rektorer och andra ansvariga vid en mellanstor svensk kommun.

Läs mer på forskning.se

Skyll inte skolans misslyckande på föräldrarna

Debatt: För mig är det självklart att det ligger på skolans ansvar att eleverna kan ta till sig undervisning, utvecklas och bli hungriga på att lära sig mer. Tyvärr verkar skolan gå mot att mer och mer outsourca skolarbetet med schemalagda läxor där barnen får lära sig själva efter bästa förmåga, skriver Roger Hedlund, pappa.

Läs mer på GP Debatt

AI ingen problemfri hjälpreda i skolan

AI är på frammarsch i skolan. Men för att tekniken ska bli ett fungerande stöd i undervisningen behövs reglering och etiska riktlinjer, menar forskare.

Artificiell intelligens, AI, är redan en växande marknad i skolan och verktygen säger sig kunna erbjuda lösningar på flera av skolans problem. Enskilda elever kan till exempel få AI-anpassade uppgifter med exakt rätt utmanande nivå samtidigt som läraren kan hjälpa andra.

Läs mer och och hämta studien på forskning.se

Skoljätten säljs till kändismiljardär – aktien rasar

Miljardären Roger Akelius har köpt 800 friskolor för att, som han säger det, förbättra för eleverna.

Det gillas inte av aktieägarna.

Aktien faller med 11 procent på onsdagsmorgonen.
Friskolejätten Academedia får en ny ägare i fastighetsnestorn och miljardären Roger Akelius. Han köper 24,4 procent av aktierna för drygt 1,7 miljarder kronor och blir därmed ny storägare för koncernen med 800 skolor och 100 000 elever.

Läs mer i Aftonbladet

Skarp kritik från SKR: ”Staten tar inte sitt ansvar”

DIGITALISERING. Efter att regeringen skrotade tanken på en ny nationell digitaliseringsstrategi vittnar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om oro och frustration bland rektorer och skolchefer. – De har lämnats i sticket, säger nu Mikael Svensson, programansvarig för skolans digitalisering på SKR, i en ingående intervju med Skolledaren.

Läs mer i Skolledaren

Den dagen skolan gör sitt lovar jag att lyssna

Replik från föräldern Charlotte Mörner Sten om barnens uppfostran.
Det här är ett öppet brev till alla lärare till barn i skolåldern. I HP Trans debattartikel får vi veta att lärarna ägnar sig åt att uppfostra våra barn. Syftet med texten är att skapa ett gott och öppet samarbete mellan skola och hem. Problemet, enligt debattören, är bara att vi föräldrar inte förstår att det är vi och inte skolan som är ansvariga för uppfostran.

Läs mer på Aftonbladet Debatt

 

Bemanningen i förskolan låg – risk för olyckor ökar

Förskolans uppdrag har vuxit de senaste trettio åren, men personaltätheten har inte ökat. Varannan barngrupp är för stor, barnen i förskolan är yngre och vistelsetiderna har ökat. Detta har i sin tur lett till att belastningen på personalen ökat.

Bemanningen på förskolan är i dag lägre än när finanskrisen slog till på 90-talet och mer än var fjärde barnskötare anser att bemanningen inom förskolan är så pass låg att den utgör en risk för barnen, det slår Kommunal fast i rapporten ”En likvärdig skola”.

Läs mer, hämta rapporten

Uppdrag till Skolverket för att öka möjligheterna att följa elevers kunskapsutveckling

För att alla elever ska få det stöd de behöver i sitt lärande är det viktigt att lärarna på ett ändamålsenligt sätt kan följa deras kunskapsutveckling. Regeringen har därför givit Skolverket i uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att ta fram en plan för att utveckla och förbättra kartläggningsmaterial och bedömningsstöd.

Läs pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

En timme senare skolstart kan minska risk för depression

Om ungdomar börjar skolan en timma senare, sover de 30 minuter längre. Då minskar risken för depression med 10 procent, visar ny svensk forskningsstudie.

Men det finns också fler vinster för både samhället och individen, enligt forskaren Gergö Hadlaczky.

”Det finns massa studier som visar att sömn också är förknippat med bättre betyg och mindre brottslighet”, säger han.

Läs mer/lyssna på Sveriges Radio

Föräldrar & medier 2023

Föräldrar & medier 2023 redovisar resultaten från undersökningen av vårdnadshavares attityder till och åsikter om olika aspekter av barns medieanvändning.

Ungar & medier är Sveriges största statistiska undersökning av barns medievanor och attityder till medieanvändning. Undersökningen består 2023 åter igen av tre delrapporter: Ungar & medier, Småungar & medier samt Föräldrar & medier. Senast alla tre rapporterna kom ut var 2019; 2021 kom endast den första delrapporten Ungar & medier ut på grund av den rådande covid 19-pandemin.

De data som redovisas här består av svar på de frågor som ställdes hösten/vintern 2022 till vårdnadshavare till barn mellan 0 och 18 år.

Läs mer, hämta rapporten på Statens Mediaråd

Pajala är bästa kommun i årets kommunala grundskoleindex

Pressmeddelande 20231212

Kommunalt grundskoleindex 2023

Pajala är bästa kommun i årets kommunala grundskoleindex.
De kommuner som stigit mest i rankingen jämfört med 2022 är Kiruna och Vindeln som stigit med 194 placeringar och återfinns på 40:e respektive 86:e plats.

Den kommun som sjunkit mest i rankingen jämfört med 2022 är Herrljunga som sjunkit 219 placeringar till plats 281. Sämsta kommun blev Fagersta.

 

För artonde årets publicerar Föräldraalliansen Sverige vårt grundskoleindex.
Liksom tidigare år återfinns de bästa skolkommunerna bland landsbyggdskommunerna och de sämsta bland pendlingskommunerna nära större städer och mindre tätorter.

De bästa länen är Gotland, Norrbotten och Västerbotten. Och de sämsta är Södermanland och Västmanland.

Kommuner som har legat högt på rankingen 2006 ligger ofta högt också 2023 och åren däremellan.

Allvarligt är också de kommuner som varje år hamnar i botten av rankingen och där vi inte kan se någon positiv utveckling över tid.

Hela listan presenteras i rankingordning, alfabetisk ordning, förändring samt länsvis och kommungruppsvis på Föräldraalliansen Sveriges hemsida.

Kommentar:

”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen).

Det kommunala grundskoleindexet visar tydligt att det saknas likvärdighet inom skolsystemet. Det är snarare så att varje enskild kommuns ambition och kapacitet har en avgörande betydelse för hur man verkställer sitt uppdrag som huvudman för grundskolan. Denna uppfattning delas bland annat av utredningen ”Statens ansvar för skolan”[1] där man konstaterar ”att olika kommuner har olika ambition för och effektivitet i skolverksamheten.”

Också i den förra veckan presenterade PISA 22 studien[2] tar man upp frågan om brister i likvärdighet och skriver bland annat att ”Betydelsen av socioekonomisk bakgrund är större i Sverige än i övriga Norden”. Samt att rektorer som är verksamma på skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning upplever en större brist på såväl lärare som övrig skolpersonal, jämfört med rektorer på skolor med en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.

 

Föräldraalliansen Sverige ser allvarligt på bristerna i likvärdighet och kvalitet i det svenska skolsystemet och kräver ett betydligt större statligt ansvar för i första hand grundskolan.

 

[1] Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag. Volym 1. SOU 2022:53

[2] PISA 2022. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

grundskoleindex-karta-2023

Försämrat resultat i PISA 2022

PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse, men däremot inte i naturvetenskap jämfört med PISA 2018. Trots en försämring av de svenska resultaten ligger Sverige fortsatt över genomsnitten i OECD i alla tre ämnesområden. Detta beror till stor del på att flertalet OECD-länder också försämrat sina resultat i matematik och läsförståelse.

De svenska resultaten i matematik och läsförståelse är nu tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.

PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. PISA står för Programme for International StudentAssessment.

Läs mer på Skolverket

Ny rapport visar: Nästan alla kulturskolor måste dra ner nästa år

Inflation och neddragningar av budgeten gör att nästan alla kulturskolor i landet måste spara nästa år. Det visar en enkät från medlemsorganisationen Kulturskolerådet som SVT tagit del av.

– När 90 procent ska spara eller inte får mer pengar än förra året blir det konsekvenser för barn och unga och det blir inte likvärdigt över hela landet, säger Magnus Ekwall, styrelseordförande i Kulturskolerådet.

Läd mer på SVT Nyheter

Barn med allergi särbehandlas i förskolor och skolor

Både barn med allergier och föräldrar till barn med allergier tycker det är ett problem att barnen ofta särbehandlas i sin skola eller förskola. Det visar två intervjustudier från ett nyligen avslutat projekt från Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). Både barn och föräldrar tycker också att skol- och förskolepersonal behöver mer kunskap om allergier och större förståelse för barnens behov.

Läs mer på Folkhälsoguiden

Tror ni på fullaste allvar att ordningsbetyg har effekt?

KRÖNIKA Maria Wiman om att KD vill införa ordningsbetyg: ”Som att ett litet sketet betyg skulle få den som redan misslyckats överallt att lyckas”.

Christian Carlsson, riksdagsledamot och ordförande för Kristdemokraterna i Stockholm, är mer än lovligt nöjd! Förra veckan beslutades det nämligen under partiets riksting att man tar ställning för införandet av ordningsbetyg i skolan. På X (eller Twitter som vi bakåtsträvare säger) förklarar Carlsson, saligt att varje barn har rätt att känna trygghet i skolan.

Låt oss ta en paus så att jag kan få utlopp för mitt pågående nervsammanbrott.

Läs mer i Vi Lärare

Zelda med NPF: ”Jag har inte fått något betyg alls”

Föräldranätverket Rätten till utbildning har samkört SCBs skolstatistik med Socialstyrelsens patientregister för att se hur elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som autism och adhd, klarar skolan.

Underlaget är, närmare 120 000 elever, alla elever som gick ur årskurs nio 2022, utom dom som har en intellektuell funktionsnedsättning. En tredjedel av eleverna med NPF klarar inte grundskolan så de får behörighet till Gymnasiet.

Läs mer Sveriges Radio

Skolor behöver stöd för att ge stöd

65 000 elever har i dag åtgärdsprogram. Färre får det stöd de har laglig rätt till. Hur får skolor stöd när det inte fungerar? Och hur hamnade vi här?

Elever som inte når skolans kunskapskriterier kan erbjudas stöd inom den ordinarie undervisningen genom extra anpassningar. Om dessa anpassningar inte är tillräckliga kan skolan utföra en utredning för att identifiera behovet av ytterligare stöd. I sådana situationer är det skolans ansvar att upprätta ett åtgärdsprogram, efter rektorsbeslut.

Läs mer i Vi Lärare/Specialpedagogik

Tuffare tag och mer föräldraansvar – så ska skolan bli tryggare

Tuffare tag och mer föräldraansvar är viktiga punkter i direktiven till utredning om studiero och trygghet i skolan.

Skolan ska även få större möjligheter att flytta och stänga av elever. Man vill även att rektorns ansvar för att upprätthålla studiero och trygghet ska skrivas in i skollagen.

För eleverna ska konsekvenserna av ett visst beteende vara tydligt, därför ska en konsekvenstrappa finnas i skolornas ordningsregler, säger skolminister Lotta Edholm.

Läs mer på Sverige Radio

Läs mer och hämta kommittédirektivet på regeringen.se

Var tionde barn i skolan känner sig ofta eller alltid ensam enligt Friends Novus-undersökning

Friends Novus-undersökning Stöd och skydd (SOS) mot mobbning visar att barn i störst behov av stöd vid ensamhet och psykiska besvär inte upplever att det finns tillräckligt bra stöd att få. Var tionde barn känner sig ofta eller alltid ensamma. Gemensamt för alla i undersökningen är att de inte vill lämnas ensamma med sina upplevelser vid ensamhet och psykiska besvär. Det är särskilt allvarligt eftersom stöd hjälper.

Läs pressmeddelande från Friends

Larmet: Krympta skolbudgetar slår hårt mot musiken

Söndertorkade gitarrer, trasiga strängar, tejpade gitarrställ och obrukbara hörlurar. Skolornas besparingar gör att musiklärare får det ännu tuffare att klara det löpande underhållet av sina instrument.
– Jag har tagit med både piano och trummor hemifrån för att undervisningen ska kunna fungera, säger musikläraren Carolina DiMaria.

Läs mer i ämnesläraren

Skolinspektionen: Ny lag för friskoleköp behövs

Skolinspektionen vänder sig till regeringen och föreslår skärpta bestämmelser i samband med uppköp av friskolor.

– Det skulle ge ett bättre skydd för eleverna, säger myndighetens generaldirektör Helén Ängmo.
Med dagens lagstiftning kan ett friskoleföretag säljas helt eller delvis utan att den nya ägaren behöver ansöka om nytt tillstånd. ”Detta är inte tillfredsställande”, skriver Skolinspektionen i en hemställan – en formell begäran – till regeringen.

Läs mer i Aftonbladet

Granskning av skolors hantering av kontroversiella frågor i undervisningen ledde till åtgärder

Skolinspektionen publicerade 2022 en granskning av hur 30 skolor arbetade med kontroversiella frågor i undervisningen. I en uppföljning redovisar nu många av skolorna en rad åtgärder för att ta upp och hantera kontroversiella frågor bättre.

Granskningen gällde hur kontroversiella frågor hanterades i undervisningen i ämnena biologi och samhällskunskap i årskurs 8 och 9. Att lyfta och hantera kontroversiella frågor är viktigt för att utveckla elevernas demokratiska kompetens.

En uppföljning visar att granskningen har haft effekt. Flera skolor redovisar åtgärder för att utveckla och förbättra hur de lyfter och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning.

Läs mer, hämta rapporten på Skolinspektionen

Förskollärarna om slopat krav på digitala verktyg: ”Okunnigt”

Skolminister Lotta Edholms (L) besked om att begränsa användningen av skärmar i förskolan får kritik på bred front.
– Barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande, säger Linda Eriksson Båge, förstelärare i förskolan.

Pressade arbetsvillkor och bristen på fortbildning av personalen är det grundläggande problemet i förskolan, inte förekomsten av digitala verktyg, anser Angelika Ivarsson, förskollärare på Torsgårdens förskola i Svenljunga kommun. Förskolan kan undervisa om den digitala tekniken på ett sätt som många hem inte har möjlighet att göra, framhåller hon.

Läs mer i Förskolan

116 miljarder i överskott – ändå sparar kommuner på skolan

Kommunerna planerar just nu stora nedskärningar på skolan. Men det finns pengar – totalt 116 miljarder kronor. Så mycket har kommunerna tjänat in de senaste tre åren.
Nu uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson kommunerna att använda pengarna.
– Det är ju helgalet att kommuner som många år gått med plus ändå ska spara på skolan, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare.

Läs mer i Vi Lärare

Så mycket av budgeten går till skolan – punkt för punkt

Kommunerna får 5,1 miljarder kronor extra till skola och förskola på grund av den ekonomiska krisen de närmaste tre åren.
Under 2024 är den summan 2,12 miljarder kronor.
Här är nyheterna i regeringens budgetproposition.
Förstärkningen av de så kallade generella statsbidragen till kommunerna är den största ökningen i budgetpropositionen

Läs mer i Vi Lärare

Stark kritik stoppar konsulterna i Kalix

Sju anmälningar till Skolinspektionen och stark kritik från professionen – nu stoppar Kalix kommun metoden som sägs ha vänt Storvretaskola i Botkyrka från kaos till ordning, något som Skolledaren berättat om tidigare.

2019 hotade Skolinspektionen att tvångsomhänderta Storvreta i Botkyrka kommun. Situationen på skolan hade blivit ohållbar. Utåtagerande elever hade tagit över makten på skolan medan lärarna och ledningen kapitulerade.

Susanne Norman och Lillemor Bergqvist fick uppdraget att försöka vända vinden och ett drygt halvår senare fick skolan klartecken från Skolinspektionen. De båda gav ut boken ”Det finns inga omöjliga skolor – Att vända en skola från kaos till framgång”.

Läs mer i Skolledaren

”Skyll inte ifrån dig när det är ditt fel, Edholm”

Svensk skola är i en akut kris, nu är det dags för regeringen och Lotta Edholm att sluta lägga över ansvaret på kommunerna.

Staten måste skjuta till pengar för att stoppa de nedskärningar som skapar en enorm oro bland lärare – och får förödande konsekvenser för barn och elever, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges lärare.
Läs mer på Expressen Debatt

AI i skolan – risker och möjligheter

AI och dess påverkan på skolan är ett aktuellt ämne. Skolverket har ett antal rekommendationer på området och erbjuder stöd på olika sätt till huvudmän, rektorer och lärare.

Chatbottar och AI är ett nytt fenomen i samhället och i skolan. Genom AI-teknologi är det möjligt att exempelvis få hjälp med att skriva och bearbeta texter av hög kvalitet. Det gör det svårare för lärare att upptäcka om eleven använt en chattbot för att producera en text eller ett svar.

Läs mer på Skolverket

”Alla elever kan inte nå skolans kunskapskrav”

Alla har inte samma förutsättningar att klara kunskaps­kraven/betygs­kriterierna i den grundskola som i dag utformats. Läroplanen behöver anpassas, skriver flera debattörer.
Den svenska skoldebatten belyser skilda perspektiv och problem; alltifrån ägandeform till brist på läromedel, brist på tidiga stödinsatser, behov av fler behöriga lärare, elevers olika socio­ekonomiska bakgrund, den höga andel av alla elever som inte är behöriga till gymnasie­studier, risk för elever att lockas in i kriminell verksamhet, och att kvaliteten på utbildningen varierar beroende på var eleven bor.

Läs mer på SvD Debatt

Vabba eller jobba? Regeringen vill ha nya råd kring smitta i förskola

Ska barnen vara hemma från förskolan om de är lite snuviga? Råden i dag är otydliga och godtyckliga, menar socialministern Jakob Forssmed som vill se nya råd.

– En viktig del av Folkhälsomyndighetens uppdrag blir att sprida den här kunskapen, så vi får mindre av egenhändigt ihopsnickrade policys på förskolorna och mer av en gemensam hållning, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till DN.
Läs mer i Expressen

Rapportsläpp: Back2School 2023

Unga har dystrare syn på livet just nu och varannan använder AI för att fuska i skolarbete.

Sedan 2015 har andelen unga som upplever livet som tråkigare, mindre meningsfullt och mer otryggt ökat. Samtidigt oroar man sig för ekonomin och många unga har bara råd med det allra nödvändigaste. Under året har generativ AI slagit igenom, 75 procent av unga har använt det. Av de som använt AI i skolan anger 55 procent att de använt AI till en skoluppgift på ett sätt de tror inte var tillåtet. Det visar en ny rapport från Ungdomsbarometern som har tagit tempen på Sveriges unga (15-24år) inför tillbakagång till skola och arbete.

Läs mer – hämta rapporten

Ny rapport: Hälften använder AI för att fuska

Många unga använder AI för att fuska i skolan, enligt en ny rapport. Men gränserna är otydliga.

– För en del ungdomar är det inte självklart att det här är fusk, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern.

Undersökningsföretaget har i rapporten ”Back to school” tittat generellt på 15–24-åringars inställning till den kommande hösten såväl inom skolområdet som det allmänna måendet. Även AI-området tas upp i rapporten. Av de drygt 1 000 svarande säger 54 procent att de någon gång använt AI till en skoluppgift på ett sätt som de själva tror inte var tillåtet.

Läs mer i SvD

Academedias vd: Friskolesektorn har anledning att vara självkritisk

Marcus Strömberg som är vd för Sveriges största friskolekoncern, Academedia, svarar på kritiken om vinstmaximering, glädjebetyg och sidoverksamhet.

100 000 förskolebarn och elever går i Academedias svenska skolor, som Pysslingen, Vittra och Praktiska gymnasiet. Marcus Strömberg har varit vd sedan 2005.

Drygt 30 år efter friskolereformen har regeringen lagt flera förslag som kan ändra villkoren för friskolor. Bland annat vill skolminister Lotta Edholm (L) att de ska få lägre skolpeng per elev än kommunala skolor eftersom kommuner har ett bredare uppdrag än friskolorna.

– Vi som sektor har anledning att vara självkritiska, vi har inte sopat framför egen dörr. Men sen har politiken under de här 30 åren inte heller vårdat den här reformen. Men nu tror jag att det finns möjlighet till det, säger Marcus Strömberg.

Lyssna på Ekots lördagsintervju

Den svenska skolan ger inte alla elever samma möjligheter

De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.

Läs pressmeddelande från Skolverket och hämta lägesbedömningen

Läs Peter Fredrikssons, generaldirektör, Skolverket, inlägg på DN-Debatt

Språkutveckling och social inkludering

Att stödja barn med ett annat modersmål än svenska i förskola och förskoleklass

Ett rikt språk är en förutsättning för lärande, men också för delaktighet och social inkludering. Med den här rapporten vill vi bidra till att synliggöra arbetssätt och insatser i förskola och förskoleklass som i forskning visat sig kunna främja och stödja språk-, läs- och skrivutveckling för barn med ett annat modersmål än svenska, samtidigt som deras sociala inkludering står i fokus.

Läs mer på Skolforskningsintitutet

 

Så ska skolorna stoppa fusk med Chat GPT

Skolor fortsätter i höst arbetet med att förhindra fusk med hjälp av AI-tjänsten Chat GPT. Mer kontrollerade uppgifter och varierad undervisning är några åtgärder som vidtas för att möta tekniken.
– Det här är en väldigt raffinerad möjlighet för eleverna, säger rektor Lasse Keybets.
Läs mer i SvD

Skärpta regler för friskolor – ”Som att segla i motvind”

Sveriges Lärare är kritiskt till regeringens nya direktiv om skärpta villkor för friskoleägare.

– Att införa strängare regler för friskoleägare, i stället för att fasa ut marknadsskolan, är som att segla svensk skola i motvind. Det tar längre tid, eller blir till och med omöjligt att komma i mål, säger Johanna Jaara Åstrand för Sveriges Lärare.

Läs mer i Vi Lärare

Regeringen föreslår att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid

Det är viktigt att alla elever ges förutsättningar att lyckas i skolan. En förutsättning för detta är att det finns tillräckligt med tid i alla ämnen. För lite undervisningstid kan bland annat leda till stress för både elever och lärare samt att lärare tvingas prioritera bort vissa delar av innehållet. Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort för att frigöra undervisningstid till skolämnen som behöver mer tid.

Läs pressmeddelande från Regeringen

Antalet skoldåd spås bli fler – nu övar skolor allt oftare mot attacker

Antalet skoldåd spås bli fler. Möjligheten att stoppa ensamma gärningsmän innan de slår till är begränsade – med MSB:s nya riktlinjer hoppas man att chanserna ska öka.

– Det är vanligt att gärningsmannen är en elev eller tidigare elev, så därför är det viktigt med verktyg för att fånga upp elever innan något händer. Vi hoppas att det här kommer att rädda liv, säger Jonas Eriksson vid MSB.

Läs mer i DN

SÄKERHET OCH KRISBEREDSKAP I SKOLAN – En rapport om skolledares stöd i arbetet med skolans krisberedskap

Två av fem skolledare rapporterar att deras arbetsgivare saknar eller har en bristande plan för säkerhet och krisberedskap. Dessutom rapporterar hälften att de saknar tillräckligt stöd från sin arbetsgivare i frågor som rör säkerhet och krisberedskap. Det visar färska siffror från Sveriges Skolledare.

Undersökningen visar att många huvudmän behöver höja ambitionsnivån i sitt förebyggande säkerhetsarbete. Bara drygt hälften av rektorerna1 är fullt nöjda med den gällande kris- och beredskapsplanen. Särskilt inom grundskolan finns det brister som behöver åtgärdas i samarbete mellan huvudmän och skolledare för att säkra en hög beredskap.

Hämta rapporten som pdf

Lotta Edholm (L): Mindre pengar till friskolorna

Hårdare tag väntar landets friskolor, enligt skolminister Lotta Edholm. De kan få lägre skolpeng än kommunala skolor, mer kontroll och staten ska kunna tvångsförvalta friskolor som inte sköter sig.
Just nu förhandlar Tidöpartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om ett antal förslag på skolområdet. Inom kort kommer regeringen att ge direktiv till flera utredningar. Två av de viktigaste förslagen handlar om en nationell skolpengsnorm och en ny friskolelag.

Den liberala skolministern Lotta Edholm, som tidigare varit skolborgarråd i Stockholm och sedan suttit i styrelsen för en friskolekoncern, säger i Ekots lördagsintervju att stora förändringar väntar för friskolesystemet. ”Det vi ser nu är ju en total omprövning av borgerliga och inte minst Liberalernas syn på friskolesektorn, så att det kommer att bli väldigt, väldigt stora förändringar.”

Läs mer på Ekots lördagintervju

Skolfaktorers betydelse för om ungdomar begår våldsbrott

Skolan har potential att påverka om ungdomar begår våldsbrott, inte enbart i skolan utan också på sin fritid. Det finns flera skäl till det. En anledning är att skolan är en av de kontexter där barn och ungdomar lär sig normer för vad som är rätt och fel.

Ett annat skäl är att skolgången innefattar inlärning av olika färdigheter som kan påverka ungdomars beteende både i och utanför skolan. Vilken skola som en ungdom går i påverkar också vilka jämnåriga som denne exponeras för och som därmed får inflytande på denne, vilket innebär att skolkontexten under vissa omständigheter kan påverka ungdomar negativt.

Läs analys från Brå

 

”Historisk satsning” på skolan var nedskärningar

Det rödgröna styret kallade skolbudget 2023 för en rekordhöjning och en historisk miljardsatsning på skolan.

Tre månader senare redovisade 103 av 126 kommunala grundskolor underskott.

– Det var i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering.

Läs mer i DN

”Rädd för att skolan går mot förvaring”

Många svenska skolor tvingas skära ner i sin verksamhet, visar DN:s enkät.

Det betyder oftast färre vuxna i skolkorridorerna och klassrummen.

– Snälla, snälla, ta detta på allvar. Vi kan inte ta bort mer personal, säger Maria Burtus, skolchef i Malung-Sälen.

Läs mer i DN

Bli medlem

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Anslut dig, din förening eller ditt föräldraråd till Föräldraalliansen Sverige så stöder ni detta arbete.

Genom kraften av många föräldrar och föräldrasammanslutningar kan vi tillsammans påverka den svenska skolpolitiken, våra barns och samhällets framtid.

Läs mer – bli medlem

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Namn
E-post

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng