Föräldraskapsfaktorer kan påverka konsumtion av alkohol och relaterade problem hos ungdomar
Faktorer kopplade till föräldraskapet, så kallade föräldraskapsfaktorer, kan utgöra både risk- och skyddsfaktorer för konsumtion av alkohol och relaterade problem hos ungdomar. Det visar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys av longitudinella studier på effekterna av föräldraskapsfaktorer på konsumtion av alkohol och relaterade problem hos ungdomar.
Anknytning och relation till våra barn för en stadig grund
När man som mamma känner av de första sparkarna och pappan lägger örat mot magen för att lyssna på det ofödda barnets hjärtljud är vi som föräldrar fulla av förväntan och längtan.
Så nio månader senare föds den lilla babyn och kärleken till barnet svämmar över alla gränser, den villkorslösa kärleken har äntligen fått en verklig innebörd.
Barnet växer sedan snabbt och redan inom ett år har den lilla babyn utvecklats så mycket! Vid två års ålder fortsätter utvecklingen och jollringen börjar formas som småord. Barnet börjar utforska allt större ytor och nyfikenheten bara växer, hen vill gärna hjälpa till och vid tre års ålder kan hen allt själv!
Treåringen är underbar! Full av treårstrots, vilket ju är en härlig friskfaktor, fyraåringen fortsätter sedan att utforska världen med hjälp av flera nya färdigheter som att hoppa på ett ben och vidare i leken med kompisar. Femåringen är ofta ett harmonisk litet barn som finner ett inre lugn gärna med i olika aktiviteter tillsammans med föräldrarna, familjen eller med barnen på förskolan. Så en dag fyller barnet sex år och det är äntligen dags att få börja förskoleklass för de allra flesta. Som regel kommer sexåringen bra in i skolan, de är vetgiriga och vill lära sig saker.
Vid nio års ålder händer det att barn får det lite jobbigt med att vara trygga i sig själva. Här behövs verkligen att vi lyssnar och tar deras oro på största allvar för att undvika att den annars utvecklas till allt svårare problem senare.
Sedan går utvecklingen i en rasande fart, skolan och fritids upptar en stor del av barnets vakentid, och vips så är barnet i förpuberteten. I denna ålder kan föräldrar upplevas som tjatiga och stränga av en del barn. Andra tycker att deras föräldrar aldrig bryr sig.
Det är nu det visar sig om den plattform som lagts från liten till större håller som grund eller om den riskerar att krackelera. Det inte är försent att stärka grunden om det visar sig behövas för det är ännu några år kvar till 18 årsdagen, då du som förälder inte längre har något att säga till om.
Tonårstiden handlar mycket om att bli självständig, kompisarna upplevs som viktigast och föräldrar som mossiga och jobbiga. Stressen tränger sig på hos tonåringen, inte minst i skolan med allt som ska klaras av där. Ungdomar möts inte sällan av olika risker och utmaningar som de ska hantera, för att i bästa, och i de allra flesta fall klara av att ta sig igenom. Denna period i livet kan vara utmanande för en del, några riskerar att bli kantstötta och några, vad värre är, riskerar att bli fast i missbruk eller kriminalitet.
Barns anknytning
Anknytning betyder att det finns starka känslomässiga band mellan människor som känner tillit till varandra. För ett barn är en trygg anknytning till minst en person nödvändig för att bli en trygg individ med god självkänsla, och för att själv kunna utveckla kärleksfulla relationer.
Begreppet anknytning framställs ibland som mer komplicerat än det egentligen är. Anknytning är i grund och botten starka känslomässiga band mellan människor. Att man tycker om, men också att man känner tillit och förtroende för, varandra. Att gå att lita på är en grundbult i ett gott föräldraskap.
Sett i det här perspektivet är det inte kärlek som är anknytningens viktigaste byggsten. Kanske är det faktiskt till och med bättre med en relation som präglas av stabilitet och förutsägbarhet och att man tycker om varandra, än en relation som bygger på stark kärlek, men som också präglas av starka känslosvängningar och bristande omsorg.