Pressmeddelande 2021-12-19
Kommunalt Grundskoleindex
Elever i landsortskommuner återigen vinnare i årets skollotteri!
Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex, som nu publiceras för 16:e året i rad visar tydligt på stora och oacceptabla skillnader mellan kommunernas ambitionsnivå för grundskolan.
Alarmerande är också att det i så stor omfattning är precis samma kommuner som ligger i topp respektive botten år 2021 som det var år 2006 och åren däremellan.
Landsbygdskommuner och mindre städer/tätorter placerar sig generellt högt medan storstäder och pendlingskommuner nära större städer hamnar lägst.
– Trots att skolan är en nationell angelägenhet och att eleverna ska ha likvärdig möjlighet att uppnå målen, oberoende av vilka hemförhållande de har, vilken skola de går i eller i vilken kommun de bor, så visar vår undersökning tydligt att kommunernas olika ambition för grundskolan har en negativ påverkan på just likvärdigheten, säger Föräldraalliansens ordförande Marléne Alpglöd.
– Det är också skrämmande att det ofta är samma kommuner som hamnar i topp respektive botten. Det visar på ett strukturellt systemfel som drabbar eleverna på ett ojämlikt sätt. Alla elever har samma krav på sig att uppnå samma mål, då ska de också ha samma förutsättningar att nå dem.
– Föräldraalliansen Sverige kräver därför att staten skall ta ett betydligt större ansvar för grundskolan. Vi menar också att staten snarast bör ansvara för en resursfördelning till grundskolan som baseras på elevernas behov – inte kommunernas vilja.
Resultat
Årets bästa kommun är Arjeplog, årets klättrare är Ragunda som har klättrat 227 placeringar och
årets dykare är Ockelbo som sjunkit 174 placeringar.
Årets sämst placerade kommun är Vingåker tätt följd av Flen som är den kommun som i över 16 år har den sämsta totala placeringen.
Hela rankingen finns presenterad i bokstavsordning, i rankingordning och efter förändring samt uppdelat efter län respektive kommungrupp. Här finns också sammanställning över de senaste 16 årens resultat.
https://www.foraldraalliansen.nu/kommunalt-grundskoleindex-2021/
Kontakt:
Peter Hallin, projektledare
070-887 28 30
Varje barn har rätt till likvärdig skola och utbildning
I skollagen och läroplanernas portalparagrafer behandlas skolans värdegrund och uppdrag.
Dessa stämmer väl överens med de anspråk och mål som vi föräldrar har för våra barn.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen.
Syftet med denna undersökning är att, på kommunal nivå, skapa ett kvalitetsindex för grundskolan i Sverige där hänsyn tas till både uppnådda resultat och satsade resurser med hänsyn tagen till kommunernas olika förutsättningar.
Meningen är att kvalitetsindexet skall kunna förstås av alla och kunna användas för diskussion kring och utvecklingen av den svenska grundskolan.
Det finns många faktorer som har betydelse för elevernas framgång
Viktiga förhållanden som man brukar omnämna på elevnivå är föräldrarnas utbildningsnivå, eventuell migrationsbakgrund och kön.
Föräldraalliansen Sverige delar den analysen och tar hänsyn till dessa faktorer i vårt index men sätter fokus på de olika utbildningsanordnarnas varierande ambitionsnivå för respektive verksamhet.
Indexet ger dels, varje år, en ögonblicksbild av de olika kvalitetsmåtten i respektive kommun, dels en tidsserie där vi kan följa kommunerna över en längre period. Indexet presenteras nu för 16:e gången.
Olika svårighetsgrad för grundskolan i kommunerna
Kommunerna har olika svåra uppdrag beroende dels på elevsammansättningen, dels strukturella faktorer i kommunen.
Antalet elever i årskurs 9 varierade från 19 elever i Dorotea till 6 160 elever i Stockholm. Också antalet och storleken på skolorna varierar, liksom avstånd mellan skolorna och avstånd mellan skolorna och hemmen.
Detta gör varje kommun unik. Men trots detta ha de samma uppdrag – att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att uppnå målen för undervisningen.
Vår utgångspunkt är att en kommun som har ett svårare uppdrag behöver satsa mer resurser.
I ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till de olika utbildningsanordnarnas varierande svårighet borde man kunna finna ett samband mellan svårighetsgrad och satsade resurser.
I årets index, som avser läsåret 2019/2020, kan vi inte se något sådant samband.
Snarare ser vi en betydande likformighet över åren.
Många kommuner hamnar varje år på ungefär samma placering.
Vår slutsats blir att kommunerna har olika ambitionsnivå för grundskolan de är huvudmän för och att detta inte skapar förutsättningar för en likvärdig skola.