I förskolan ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Detta följer av en bestämmelse i 8 kap. skollagen som gäller för förskolan. Det innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnet ska ha möjligheter att utvecklas och lära enligt läroplanen.

Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

 

Förskoleklassen och fritidshemmet följer läroplanerna för grundskolan, sameskolan och specialskolan och arbetar därmed mot samma mål. Därför gäller bestämmelserna i 3 kap. skollagen om extra anpassningar och särskilt stöd även för elever i förskoleklassen och fritidshemmet.

I förskoleklassen utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. I fritidshemmet utgår bedömningen från hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del.

 

I grundskolan, den anpassad grundskolan, specialskolan och sameskolan ska elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd få det i den utsträckning de behöver det för att ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås inom respektive ämne (betyget E).

Frågan om en elev behöver särskilt stöd eller inte ska alltid utredas innan rektorn kan fatta ett beslut. Utredningen utgör underlag för rektorns beslut om eleven behöver särskilt stöd på grund av att eleven inte når kunskapskraven eller att det befaras att han eller hon annars inte når kunskapskraven. Om eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas.

Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl får det särskilda stödet ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp).

Om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar får ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).

För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal.

 

Även elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas av rätten till särskilt stöd i 3 kap. skollagen, men det särskilda stödet kan ges på andra sätt jämfört med i grundskolan. I gymnasieförordningen finns kompletterande bestämmelser om gymnasieelevers rätt till stöd.

Av bestämmelserna framgår att en elev i gymnasieskolan under vissa förutsättningar kan ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat, få förlängd undervisning, få gå i specialklass och få studiehandledning på modersmålet.

 

 

I kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare gäller bestämmelserna om extra anpassningar men däremot inte bestämmelserna om särskilt stöd.

Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

 

 

Rektorn har det samlade och övergripande ansvaret för den pedagogiska situationen kring en elev. Rektorn ansvarar för att elevens behov skyndsamt utreds och att det fattas beslut om åtgärdsprogram om eleven är i behov av särskilt stöd. Visar utredningen att eleven inte behöver särskilt stöd ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Rektorn kan överlåta sin beslutanderätt till någon annan (delegering), exempelvis till en lärare. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges enskilt, i en särskild undervisningsgrupp eller genom avvikelser från timplanen (anpassad studiegång) får beslutet inte delegeras. Ett sådant beslut anses som särskilt ingripande och ska därför fattas av rektorn.