Val 2022
Tio frågor till riksdagspartierna angående den svenska skolan
Fråga 2
Den svenska skolan ska vara likvärdig och av hög kvalitet.
Hur vill ni säkra likvärdigheten och kvalitén på skolor i hela landet?
Gå direkt till svar från:
Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Centerpartiet
Alla skolor ska vara bra och likvärdiga skolor. Vi vill skärpa tillsynen på skolor och säkerställa höga kvalitetskrav. Alla elever ska kunna lita på att deras utbildning håller hög kvalitet och att betygssättningen fungerar oavsett vilken skola de går i.
Lärarna och deras undervisning är avgörande. Lärare ska ges tid att undervisa och därför behövs det fler yrkeskategorier i skolan som underlättar lärarnas arbete. Vi vill se tidigare insatser för att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att nå målen. Mer resurser behöver riktas till de skolor som behöver det mest.
Vi vill genomföra en särskild spetssatsning på karriärtjänster för rektorer och lärare i skolor med långvarigt låga resultat för att bryta den pedagogiska segregationen, såväl i utanförskapsområden som på landsbygden. De nationella proven ska digitaliseras och rättas externt. Vi vill också ha aktiva och informerade skolval.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna föreslår att en statligt fastställd skolpengsnorm införs för att vägleda kommunerna mot en mer likvärdig och bättre skola. Idag skiljer det sig alltför mycket hur skolpengen beräknas och skolpengens storlek varierar kraftigt. Skillnaden mellan de kommuner som satsar mest och minst är så mycket som 30-40 procent. Och skillnaderna i kunskapsresultat är också stora – särskilt mellan stad och land. Vi vill minska de skillnaderna, och stärka eleverna på landsbygden och i våra mindre orter.
Vi vill också att nationella proven ska rättas externt, för en likvärdig betygssättning.
Liberalerna
Kommunaliseringen av skolan som genomdrevs av Socialdemokraterna med stöd av bland annat Vänsterpartiet i början på 1990-talet var en ödesdiger reform. Reformen har bidragit till såväl sämre status för läraryrket som sjunkande kunskapsresultat. Det är uppenbart att alla landets kommuner inte har den kompetens och handlingskraft som skolan behöver. Var för sig kan de inte lyfta resultaten. Istället efterfrågas statliga insatser varje gång ett problem i skolan uppmärksammas.
Att förstatliga skolan är ett viktigt steg i vårt arbete med att återupprätta kunskapsskolan. Liberalerna har i regeringsställning påbörjat en reformering av den svenska skolan som innebar den största omläggningen av skolan sedan 1840-talet. De reformer som alliansregeringen genomförde handlar till stor del om att öka den statliga styrningen.
Kommunaliseringen av skolan har varit förödande för läraryrkets status och har på flera sätt försämrat lärarnas arbetssituation. Lärarna har inte fått de löneökningar de förtjänar utan har fått stå tillbaka för andra yrkesgrupper. Inte heller har kommunerna satsat på fortbildning eller karriärmöjligheter för lärare. Lärarnas yrkeskunnande har nedvärderats när kommunerna har anställt obehöriga lärare och haft synsättet att lärarna inte har något att lära ut; i stället skulle eleverna ägna sig åt eget arbete. Det i sin tur har försämrat resultaten i skolan.
Miljöpartiet
En jämlik skola är grunden för ett jämlikt, hållbart och modernt samhälle. Vi vill att staten tar ett större ansvar för skolans likvärdiga finansiering och göra en kraftfull förstärkning av resurserna till skolan. Men för att säkra likvärdigheten måste vi även få till stånd en rad olika reformer, såsom att göra skolvalet fritt och rättvist för alla, avskaffa marknadslogiken i skolan samt förbättra lärarnas arbetsmiljö och deras förutsättningar att känna att de räcker till och kan göra ett bra jobb.
Vi vill också att alla barn ska ha rätt till fritids.
Moderaterna
Vi anser att staten tydligare ska garantera kvalitén i alla skolor i landet, dvs skollagen behöver innehålla ett antal tydliga föreskrifter kring olika kvalitetsmått för vad en skola måste innehålla och tillhandahålla. Det är enda sättet att uppnå en riktig likvärdig skola. Det ska handla om tydliga föreskrifter kring olika kvalitetsmått för vad en skola måste innehålla och tillhandahålla, säkerställa elevers garanterad undervisningstid, ändamålsenliga lokaler och inte minst återinföra skolhälsovård, etc. Det gör också att det blir mycket lätt för skolinspektionen att se om dessa krav är uppfyllda.
Till det är det helt avgörande för att skapa en mer likvärdig skola är att se till att vi får på plats nya konkreta och ämnesspecifika kunskapskrav som är anpassade till elevens ålder (som elever och lärare förstår). Den svenska läroplanen behöver revideras och konkretisera vilka ämneskunskaper som ska förmedlas i vilka årskurser.
Socialdemokraterna
Skolpengen ska göras om i grunden så att resursfördelningen bidrar till ökad kunskap och likvärdighet istället för att överkompensera vinstdrivande friskolekoncerner för kostnader och ansvar som bara kommuner har. Vi vill fortsätta bygga ut det likvärdighetsbidrag som vi infört i skolan och som nu omfattar 6,5 miljarder.
Vi vill också förbjuda de orättvisa köer som sorterar elever och skapar segregation.
Sverigedemokraterna
Skolan måste återfå statligt huvudmannaskap för likvärdig och hög kvalitet oavsett var i landet en elev bor. Vi vill också se en särskild satsning på skolor i glesbygd där stöd ges till hjälp för skolors överlevnad vid sviktande elevunderlag.
Lärare som tar anställning i glesbygd och landsbygd ska årligen få sina studieskulder avskrivna med 10 procent.
Vänsterpartiet
Genom att staten tar över huvudansvaret för skolan. Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika sätt att styra skolan har skapat ett byråkratiskt system. Med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning som utgår ifrån behoven kan de ekonomiska resurserna prioriteras och fördelas till de insatser som spelar störst roll för elevernas kunskapsutveckling.
Med ett nationellt ansvarstagande kan den negativa trenden vändas och skolsystemet ges förutsättningar att bli likvärdigt.
Om enkäten
Inför valet 2022 har vi ställt tio frågor angående den svenska skolan till samtliga riksdagspartier.
Svaren redovisas samlat per fråga.
Svaren har mottagits mellan den 30 augusti och 6 september.
De som inte har svarat har fått påminnelser både via e-post och telefonsamtal.
2022-09-07
Svaren uppdaterade efter att Liberalerna inkommit med svar.
