Val 2022
Tio frågor till riksdagspartierna angående den svenska skolan
Fråga 8
Idag finns det (förutom fristående aktörer) 290 kommunala huvudmän för grundskolan.
Hur ställer ni er till att staten tar över huvudmannaskapet för grundskolan?
Gå direkt till svar från:
Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna förespråkar inte ett återförstatligande, men vill att för- och nackdelar med statligt ansvar för skolan ska utredas. Vi behöver däremot en ökad statlig styrning, och finansiering av skolan
Vi vill särskilt titta på möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering av skolan för att förbättra kvalitet och kunskapsresultaten. Det finns andra reformer som vi vill prioritera för att vi ska få en skola där det råder ordning, trygghet och respekt, där skickliga lärare undervisar eleverna och där kunskapen får stå i fokus.
Liberalerna
Att låta staten återfå huvudansvaret för skolan skulle leda till ökad likvärdighet och tydligare styrning. Det skulle också förbättra villkoren och förutsättningar för att Sveriges lärarkår ska få stöd att höja kvaliteten och kunskapsresultaten. Därför fortsätter Liberalerna kräva att ansvaret för skolan ska ligga hos staten. Det är hög tid att staten tar över ansvaret för skolan och inte minst det fulla ansvaret för skolväsendets finansiering. Liberalerna vill förstatliga skolan redan under nästa mandatperiod.
Miljöpartiet
Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för skolans likvärdiga finansiering. Däremot vill vi inte ha en stor organisationsreform där ansvaret för den dagliga verksamheten flyttas till staten. Med en större statlig finansiering kan vi säkra att alla elever får en god och likvärdig utbildning i hela landet
Moderaterna
Moderaterna var emot kommunaliseringen som knäckte lärarkollektivet och samtidigt avskaffades de statliga kvalitetskraven som tidigare garanterat en likvärdig skola. Idag tror vi att ett återstatligande skulle leda till en alldeles för stor och komplicerade process för skolan.
Vi ser dock behovet av att staten garanterar kvalitén i varje skola med ett tydligt ramverk (se tidigare svar) genom en ny skollag samt att vi behöver får på plats en finansiering av skolan som är mer statligt styrd och skapar nationell likvärdighet.
Socialdemokraterna
Statens ansvarstagande för att bryta ojämlikheten i skolan ska öka. Den statliga resurstilldelningen har ökat kraftigt med regeringens likvärdighetsbidrag och ska fortsätta att byggas ut. Skolor och huvudmän ska ges ett bättre stöd och den statliga närvaron runtom i landet ska öka. Det offentliga ska också säkerställa att etableringar av nya skolor inte ökar på segregationen och kommuner ska ha veto vid nyetableringar av friskolor.
Sverigedemokraterna
Kommunaliseringen av skolan var ett stort misstag. Likvärdigheten gick förlorad, lärarstatusen sjönk och den svenska skolan som varit ett flaggskepp degraderades till att bli en kommunal budgetregulator. Vi har motionerat om att staten ska återfå huvudmannaskapet sedan 2010 när vi kom in i riksdagen.
Vänsterpartiet
För att möjliggöra likvärdigheten och elevers rätt till en jämlik skolgång behövs det en aktör, staten, som tar huvudansvaret för den svenska skolan. Kommunernas förutsättningar och engagemang för skolan varierar så mycket att det är till skada för både enskilda individer och samhället.
Att svenska elever får en undervisning av högsta kvalitet – likvärdig över landet, är en angelägenhet för alla. Vilken kommun en bor i eller vilken skola en går i ska inte avgöra kvaliteten på ens utbildning. En likvärdig och sammanhållen skola förutsätter en likvärdig ekonomisk resursfördelning, och ett statligt ekonomiskt ansvar är därmed centralt för att nå det.
Likvärdiga förutsättningar innebär inte lika mycket pengar till alla skolor, utan att resurserna fördelas efter behov. Detta till skillnad från dagens system som utgår ifrån vad en kommun vill och kan betala.
Om enkäten
Inför valet 2022 har vi ställt tio frågor angående den svenska skolan till samtliga riksdagspartier.
Svaren redovisas samlat per fråga.
Svaren har mottagits mellan den 30 augusti och 6 september.
De som inte har svarat har fått påminnelser både via e-post och telefonsamtal.
2022-09-07
Svaren uppdaterade efter att Liberalerna inkommit med svar.
