Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambition för grundskolan. Indexet publiceras nu för 13:e gången och vi kan konstatera att den generella ökning vi har sett de senaste åren har brutits.

Huvudorsakerna till nedgången är att måluppfyllelse har sjunkit.

Andelen elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala skolor har sjunkit från 76,4% våren 2016 till 71,8% 2017.

Det alarmerande är att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten 2018 som det var 2006 och åren däremellan.

Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader i elevernas möjlighet att uppnå målen för utbildningen. Vilken kommun eleverna bor i får inte vara avgörande för elevernas utveckling i skolan.

Detta stöds också av en nyligen publicerad rapport där UNICEF placerar Sverige på plats 25 av 41 jämförda länder när det gäller likvärdigheten i skolan.

Det är hög tid att dessa orättvisor upphör.

Föräldraalliansen Sverige kräver därför att staten skall ta ett betydligt större ansvar för grundskolan. Vi menar också att staten snarast bör ansvara för en resursfördelning till grundskolan som baseras på elevernas behov – inte kommunernas tradition.

För mer information:
Jennie Gehlin, ordförande
073-097 70 44

Peter Hallin, projektledare
070-887 28 30

https://www.foraldraalliansen.nu/kommunalt-grundskoleindex-2018/

Varje barn har rätt till likvärdig skola och utbildning

I skollagen och läroplanernas portalparagrafer behandlas skolans värdegrund och uppdrag.

Dessa stämmer väl överens med de anspråk och mål som vi föräldrar har för våra barn.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen.

Syftet med denna undersökning är att, på kommunal nivå, skapa ett kvalitetsindex för grundskolan i Sverige där hänsyn tas till både uppnådda resultat och satsade resurser med hänsyn tagen till kommunernas olika förutsättningar.

Meningen är att kvalitetsindexet skall kunna förstås av alla och kunna användas för diskussion kring och utvecklingen av den svenska grundskolan.

Det finns många faktorer som har betydelse för elevernas framgång

Viktiga förhållanden som man brukar omnämna på elevnivå är föräldrarnas utbildningsnivå, eventuell migrationsbakgrund och kön.

Föräldraalliansen Sverige delar den analysen och tar hänsyn till dessa faktorer i vårt index men sätter fokus på de olika utbildningsanordnarnas varierande ambitionsnivå för respektive verksamhet.

Indexet ger dels, varje år, en ögonblicksbild av de olika kvalitetsmåtten i respektive kommun, dels en tidsserie där vi kan följa kommunerna över en längre period. Indexet presenteras nu för 13:e gången.

Olika svårighetsgrad för grundskolan i kommunerna

Kommunerna har olika svåra uppdrag beroende dels på elevsammansättningen men också strukturella faktorer i kommunen.

Antalet elever i årskurs 9 varierade från 23 elever i Arjeplog till 5 791 elever i Stockholm. Också antalet och storleken på skolorna varierar, liksom avstånd mellan skolorna och avstånd mellan skolorna och hemmen.

Detta gör varje kommun unik. Men trots detta ha de samma uppdrag – att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att uppnå målen för undervisningen.

Vår utgångspunkt är att en kommun som har ett svårare uppdrag behöver satsa mer resurser.

I ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till de olika utbildningsanordnarnas varierande svårighet borde man kunna finna ett samband mellan svårighetsgrad och satsade resurser.

I årets index, som avser läsåret 2016/2017, kan vi inte se något sådant samband.

Snarare ser vi en betydande likformighet över åren. Många kommuner hamnar varje år på ungefär samma placering.

Vår slutsats blir att kommunerna har olika ambitionsnivå för grundskolan de är huvudmän för och att detta inte skapar förutsättningar för en likvärdig skola.