Juridik — vad gäller online?
Fria och oberoende medier är en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. Rätten att kunna granska makthavare är en demokratisk grundpelare, liksom att fritt kunna sprida information.
Näthat – lagar och fakta
Med ordet näthat menar man hot och trakasserier på nätet. Till exempel om någon skriver en kränkande eller hatisk kommentar till eller om någon – ofta i sociala medier.
Beskrivning av näthat
Näthat är ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp och kan handla om olika typer av brott. Ibland kallas det internettrakasserier eller nätmobbning.
Egentligen finns det inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Samma regler gäller där som på skolgården eller på arbetsplatsen. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få väldigt stor spridning.
Vanliga näthatsbrott
Ofta är brotten som man tänker på olaga hot, ofredande, förolämpning och förtal. Men det kan också vara kränkande fotografering, hets mot folkgrupp, brott mot personuppgiftslagen, PUL, och sexuellt ofredande. Allt otrevligt som sker på nätet är inte olagligt, även om det kan upplevas som mycket obehagligt och kränkande för den som drabbas. Om man blir utsatt för anklagelser på internet och polisanmäler det, kan det rubriceras som förtal eller förolämpning.
Personuppgiftslagen i skolan
Personuppgiftslagen skyddar den personliga integriteten. Den reglerar hur skolor får hantera uppgifter om elever, till exempel på nätet. Den styr också hur skolor får använda molntjänster.
Datainspektionen övervakar att lagen följs. Här finns hjälp för skolledare och skolhuvudmän och fakta om hur lagen ska tillämpas i skolan.