Föräldraalliansen Sverige ställer brännande frågor till riksdagspartierna inför valet 2018. Dagens fråga är
Hur ska hela Sverige få en jämlik skola för alla elever?
Liberalerna Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Svaren presenteras i den ordning de kom in från partierna. Eventuella misskrediteringar av andra partier har tagits bort.
Liberalerna
Liberalerna vill återförstatliga det offentliga skolväsendet. Friskolor ska inte förbjudas att ta ut vinster. Friskolor lyder redan under staten, inte under kommunerna. Det är statliga skolinspektionen som ger tillstånd, gör tillsyn och beslutar om krav på åtgärder om friskolorna missköter sig. Vi vill att alla skolor oavsett huvudman ska ha tillstånd att bedriva verksamhet så att man kan lägga ner skolor som inte håller måttet. Skolinspektionen kan idag stänga friskolor, men inte kommunala. På så sätt likställer man alla skolor i Sverige oavsett huvudman. Syftet med att återförstatliga de kommunala skolorna är likvärdighet. Alla elever ska garanteras lika undervisning oavsett i vilken kommun man bor. Rätten att välja skola vill vi utöka till ett aktivt allmänt skolval för alla.
Moderaterna
Skolans viktigaste uppgift är att alla får tillgodogöra sig kunskap och få sina kunskaper bedömda på ett rättvist sätt. Skolan ska ha tydliga kunskapsmål i alla årskurser från förskolan till gymnasiet och kunskaper ska följas upp genom externt rättade nationella prov så att rättssäkerhet i betygsättning kan säkerställas. Läraryrket måste göras mer attraktivt genom bättre arbetsvillkor och högre kvalitet på lärarutbildningen. En jämlik skola kräver också lugn och ro i klassrummet eftersom skolmiljön kan vara enda platsen där elever från studieovana hem får stöd i sin inlärning.
Centerpartiet
Alla skolor ska vara bra skolor. Och alla elever ska kunna lita på att deras utbildning håller hög kvalitet och att betygssättningen fungerar oavsett vilken skola de går i. Så är det tyvärr inte i dag.
Lärarna och deras undervisning är avgörande. Lärare ska ges tid att undervisa och därför behövs det fler yrkeskategorier i skolan som underlättar lärarnas arbete. Vi vill se tidigare insatser för att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att nå målen. Mer resurser behöver riktas till de skolor som behöver det mest. De nationella proven ska digitaliseras och rättas externt. Vi vill också ha aktiva och informerade skolval.
Miljöpartiet
Skolsegregationen måste brytas. I en stark skola möts elever med olika bakgrund i samma klasser. Minskad segregation kräver flera olika åtgärder och redan idag kan kommuner och fristående skolor göra mer för att minska segregationen i skolan till exempel genom att planera upptagningsområden för skolor på ett klokt sätt. Men det behövs också fler och bättre verktyg från nationell nivå.
Miljöpartiet har i regering tidigare lagt fram ett lagförslag (som ej fick gehör i riksdagen) om att alla kommuner och fristående skolor måste arbeta aktivt för en skola där elever med olika bakgrund möts. Miljöpartiet fortsätter nu ansträngningarna för att bryta skolsegregationen. Nyligen tillsatte regeringen därför en utredning som ska se hur reglerna kan förändras så att skolvalet blir mer fritt och rättvist både för kommunala skolor och fristående skolor. Det kan handla om att:
- Justera reglerna så att föräldrar ska inte behöva ställa sina barn i kö redan på BB.
- Elever från F-6-skolor i olika områden ska kunna garanteras plats på samma högstadieskola
- Ta fram förslag till hur ett gemensamt antagningssystem för en kommun eller region kan fungera
Kristdemokraterna
Vi vill att resurser fördelas så att de skolor som bäst behöver extra resurser får mer. Vi menar också att man måste locka de bästa lärarna till de skolor som ligger i utanförskapsområden. Därför har vi föreslagit att karriärlärartjänster i utanförskapsområden ska ha ett lönepåslag om 10 000 kronor. För att öka likvärdigheten ska också nationella kvalitetskrav införas. De ska gälla för alla skolor oavsett huvudman. Skärpta regler och sanktioner behövs för att komma till rätta med bristande kvalitet i skolan. Vi anser att kvalitetsutvecklingen inom den svenska skolan skulle gynnas av att Skolinspektionen ges ett explicit uppdrag att också ge förbättringsorienterad återkoppling till de skolor som granskats. Det kan handla om att inte bara söka avvikelser och brister utan att också lyfta fram goda exempel så att skolor kan lära av varandra och att i dialog ge vägledning för hur kvalitetsbrister ska kunna åtgärdas. Tillsynen ska vara ändamålsenlig och fokusera på väsentligheter.
Socialdemokraterna
Sverige har tidigare haft det mest jämlika och högpresterande skolsystemet i världen. Dit ska vi ta oss igen. Tillsammans ska vi bryta den utveckling som gör att barn sorteras i olika skolor, utifrån föräldrarnas inkomster och utbildningsbakgrund. I det starka samhället är skolan en mötesplats som skapar sammanhållning och tillit. För att det ska uppfyllas i praktiken behöver skolans kompensatoriska uppdrag fungera bättre än i dag. Det är inte acceptabelt att en del skolor har så låg andel elever som blir behöriga till gymnasiet, eller att vissa skolor inte tar emot elever mer särskilda behov. Politiken behöver se till att kvaliteten på undervisningen höjs, att alla skolor är bra skolor, att alla elever får möta behöriga och skickliga lärare, att elever i behov av särskilt stöd får rätt stöd i tid och att skolan åter blir en mötesplats där elever med olika bakgrund möts. Därför behöver staten ta ett större ansvar för finansiering och likvärdighet, skolpengssystemet behöver reformeras, skolvalet göras om så att det blir mer fritt och rättvist för alla elever, elevhälsan stärkas och de mest erfarna lärarna arbeta i skolorna med tuffast förutsättningar.
Konkreta förslag:
- Ökat statligt ansvarstagande och fortsatta investeringar i skolan – 6 miljarder/år från staten enligt Skolkommissionens förslag där mest går till de kommuner och skolor som behöver det bäst.
- Se över skolpengssystemet så att resurser fördelas utifrån behov.
- Ett mer rättvist och fritt skolval. Slopa kötid som urvalskriterium till fristående skolor och införa en gemensam antagning till både fristående och kommunala skolor.
Sverigedemokraterna
Om statlig huvudman sköter lärarutbildningen, digital statligt styrd elevpeng, vidareutbildning och omkringpersonal/omkringtjänster (skolhälsovård, vaktmästeri, IT, kuratorer, SYV mm) kan lärare få mer tid att vara lärare, får mer tid för pedagogik och metodik och att fokusera på undervisning till barnen och ungdomarna och därigenom likställs även skolverksamhet och nivån kvalitetshöjs för lärare och elever. Genom att förstatliga skolan och införa en enda skolmyndighet. Skolan är ojämlik eftersom enskilda kommuners ekonomi och prioriteringsval avgör hur mycket man satsar på skolan med ojämlikhet över landet som följd, statlig huvudman skulle öka jämlikheten och minska segregationen och enhetliga regler och normer skulle möjliggöras genom enhetlig styrning vilket skulle höja kvaliteten. Vi vill även satsa på elever med särskilda behov och särbegåvade elever, få in fler vuxna i skolan vilket avlastar lärare och ger dem mer lärar-tid till eleverna. För nyanlända vill vi införa förberedelseskola vilket ger större jämlika möjligheter till de eleverna och till andra.
Vänsterpartiet
För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grundskolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.