Föräldraalliansen Sverige ställer brännande frågor till riksdagspartierna inför valet 2018. Dagens fråga är
Hur ska lärarbristen lösas, kortsiktigt och långsiktigt?
Liberalerna Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Svaren presenteras i den ordning de kom in från partierna. Eventuella misskrediteringar av andra partier har tagits bort.
Liberalerna
Lärarbristen ska lösas genom att stärka läraryrkets status bl a genom höjda löner och förbättrade arbetsvillkor samt att höja kvaliteten på lärarutbildningen. På kort sikt har vi föreslagit ett nytt statsbidrag så att skolorna i Sverige kan bekosta anställningen av 18 000 lärarassistenter som kan avlasta lärarna med frånvarorapportering, rastvaktning och andra enklare uppgifter.
Moderaterna
På kort sikt måste vi locka tillbaka dem som lämnat läraryrket. Men det kan också ske bland annat ske genom program som Teach for Sweden och att platserna på Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU) ökas och görs mer flexibla. På lång sikt måste läraryrkets attraktivitet höjas. Det kan bland annat ske genom att reformen med förstelärare utvecklas och att lärarnas arbetsmiljö förbättras. Det sista kan bland annat göras med fler personalkategorier i skolan, som lärarassistenter, så att lärare kan prioritera det de gör bäst – undervisa och stärka rätten för lärare att fortbilda sig.
Centerpartiet
Det råder i dag en stor brist på lärare. Samtidigt finns det pensionerade lärare och många lärare som arbetar i skolan, i många fall med lärarutbildning och stor kompetens, men som saknar lärarlegitimation. Vi anser att lärarbristen måste bemötas på både kort och lång sikt. Vi har föreslagit att kravet på lärarlegitimation slopas under fem år. På så sätt kan antalet lärare i skolan öka och pressen på de nuvarande lärarna minska. Ett tidsbegränsat moratorium för lärarlegitimationen frigör bland annat tid för de legitimerade lärare som i dag måste vara delaktiga när olegitimerade lärare sätter betyg.
Långsiktigt handlar det om att läraryrkets attraktion behöver stärkas. Lärarna behöver ges möjlighet att fokusera på sitt undervisningsuppdrag och mindre på administration och andra kringsysslor. Fler vägar in i yrket måste skapas för att antalet behöriga lärare ska öka. Det gör vi bland annat genom att förbättra lärarutbildningen, initiativ likt Teach for Sweden, utbyggd KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) samt fristående lärarutbildningar. Vi vill även ha ett karriärsystem kopplat till en kompetensutvecklingsgaranti.
Miljöpartiet
Miljöpartiet har arbetat för att få fler att både vilja bli lärare och stanna i yrket sedan dag ett i regering. Vi har till exempel höjt lärarlönerna, både generellt och riktat till lärare på skolor med tuffa förutsättningar. Nu vill vi att staten avsätter utvecklingsmedel till lärarutbildningarna och ger bidrag till skolornas vikariekostnader så att fler lärare kan arbeta och studera samtidigt – med full lön. Tanken är att fler går lärarutbildningen samtidigt som skolorna redan nu får tillgång till lärare som på sikt blir behöriga. Satsningen ska gälla både förskollärare och lärare i grundskolan. Att låta lärarstudenter kombinera studier och arbete har redan börjat prövas – med goda resultat. Det mest kända och välutvecklade exemplet är samarbetet mellan kommuner och högskola i Dalarna. Sådana goda lokala initiativ nu behöver spridas och skalas upp så att det blir möjligt för fler kommuner och högskolor att arbeta på liknande sätt.
Lärarnas arbetsmiljö måste också förbättras. Fler anställda i skolan, till exempel lärarassistenter, behövs för att minska den enskilde lärarens stress och administrativa börda och på det sättet göra yrket mer attraktivt. Läraren behöver få fokusera på elevernas utbildning.
Kristdemokraterna
Lärarbristen är ett eskalerande problem. Flera åtgärder krävs för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för att kunna rekrytera motiverade personer till läraryrket. Läraryrket måste uppvärderas. Lärare måste få tid att vara lärare, undervisningsmiljön ska vara god, och det måste finnas stöd i form av speciallärare och elevvård, där Kristdemokraterna gör en stor satsning på på båda. För att frigöra tid för lärare föreslår vi lärarassistenter och andra vuxna i skolan som kan ta sig an uppgifter som inte har med undervisningen att göra.
Det måste finnas möjlighet att göra karriär och vi vill att de som arbetar i de svåraste skolorna i utsatta områden som förstelärare ska få 10.000 kronor mer i månaden. Vi vill också se snabbare vägar in i läraryrket. Till exempel vill vi att den kompletterande pedagogiska utbildningen ska kortas till ett års helårsstudier, jämfört med dagens ett och ett halvt år för att fler redan yrkesverksamma personer med ämneskunskaper ska kunna bli lärare.
För att dämpa lärarbristen satsar vi också på att fler som går i pension ska välja att arbeta kvar en tid genom de skattelättnader vi gör för äldre som arbetar efter pension. Vi välkomnar också lokala initiativ som i exempelvis Dalarna där skolor knyter till sig studenter genom att de får betalt under studietiden.
Socialdemokraterna
Fler lärare behöver utbildas, fler akademiker skola om sig till lärare och framförallt så behöver läraryrket bli än mer attraktivt, t.ex. genom höjda löner och bättre arbetsvillkor. Lärarutbildningen behöver mer lärarledd tid och hålla högre kvalitet samt bättre koppla samman teori och praktik.
För att på kort sikt hantera lärarbristen och på lång sikt göra läraryrket mer attraktivt behöver lärarna avlastas. Lärarna ska ha en bättre arbetsmiljö och inte vara diversearbetare, utan behöver avlastas för att kunna lägga sin arbetstid på planering, genomförande och uppföljning av undervisning.
Vi vill:
- Anställa fler lärarassistenter och ta fram kortare kurser för lärarassistenterna så de kan vara ett bra stöd för lärarna och en extraresurs för eleverna.
- Införa en Läraraspirantmodell, så att fler ska kunna bli lärare genom att arbete i skolan kombineras med studier. Det ska vara möjligt att plugga till lärare och jobba samtidigt i hela landet.
- Att akademiker enkelt kunna bli lärare genom fler platser på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), att akademiska ämneskunskaper bättre valideras och att fler universitetsutbildningar också ger en lärarexamen.
Specialpedagoger och speciallärare behöver finnas för att ge stöd till elever som behöver det. Staten ska ta ett större ansvar för fortbildning och kompetensutveckling genom ett nationellt professionsprogram. Det ska råda trygghet och studiero i klassrum och på raster så att lärare kan fokusera på rätt saker och bemötas med respekt, då behöver lärarna fler verktyg för att kunna upprätthålla ordning och reda samt satsningar på ledarskap i klassrummet.
Sverigedemokraterna
Heltidsanställa befintliga lärare och återanställa lärare som lämnat professionen och önskar komma tillbaka genom våra satsningar på statushöjning av läraryrket via Singaporemodellen med ökade karriärmöjligheter, vidareutbildningsmöjligheter, ökad lön och ansvar. Våra satsningar på statushöjning innefattar även att lärare ska vara med i styrning och planering av skolverksamhet och att rektorer ska rekryteras från lärarkåren. Tillsammans med andra satsningar på alla förbättringar av arbetsmiljön vi har samt genom förstatligande lossgöra lärare för sin professionella utövning – där omkringtjänster styrs av staten och lärarprofessionen får utrymme, allt detta göra läraryrket mer attraktivt, lockar flera och möjliggör att återfå många av de lärare som lämnat yrkesutövningen på grund av all oreda i skolan som finns idag.
Vänsterpartiet
Till att börja med måste vi få ett stopp på att människor lämnar yrket och få fler att vilja återvända. Det är oroväckande att 40.000 utbildade lärare valt att arbeta med något utanför skolans värld. Där är en förbättrad arbetsmiljö för lärare centralt. För att förbättra lärares arbetsmiljö behöver det satsas på att de får fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare. Det behövs bland annat en bättre fungerande elevhälsa, om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande, idag faller det alldeles för ofta på redan överarbetade stressade lärare. Vi vill att det ska finnas nyckeltal för hur stor elevhälsa varje skola ska ha minst. På så sätt kan de jobba tillsammans med lärarna för att skapa en bra arbetsmiljö både för lärare och elever.
Det behöver även satsas mer på studie- och yrkesvägledning som kan stötta lärarna i visa på vikten av utbildning. I Sverige har vi en arbetsmarknad som inom många områden är uppdelad efter kön, där kvinnor jobbar med vissa saker och män med andra. Det syns till exempel genom kvinnodominansen i skolan och vården och mansdominansen inom byggsektorn. Det är dessutom dessa sektorer som framför allt kännetecknas av personalbrist. Denna uppdelning startar redan vid valet av gymnasieutbildning. Att jobba mer med jämställdhetsfrågor i skolan är paradoxalt nog en av de saker som vi ser krävs för att vi i framtiden ska kunna få fler att söka sig till läraryrket.