Stockholm 2018-06-29
Till Utbildningdepartementet
u.registrator@regeringskansliet.se
Yttrande över
Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling.
Slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner.
SOU 2018:17
Föräldraalliansen Sverige har getts möjlighet att yttra oss över Slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner, SOU 2018:17. Då slutbetänkandet är gediget har vi valt att rikta in oss på och komemntera utvalda delar;
- Professionsprogrammet
- Beräkningsunderlag
- Behörighetsgivande utbildninf för personer som är nära en lärarexamen
- Modersmål och svenska som andraspråk
Professionsprogrammet
Utredningen föreslår att skollagen ändras så att legitimerade lärare och rektorer ges möjlighet att kontinuerligt ta del av kompetensutvecklingsinsatser som stärker yrkesskickligheten.
Föräldraallianser Sverige menar att kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling är esentiellt för slutbetänkandets nämnda yrkesprofessioner. Fortbildning är måste för en hållbar utveckling av båda professionerna men ffa för att undervisningen ska hålla jämn takt med den snabba utveckling som sker inte minst inom forskning och utveckling globalt.
Vi ser en risk med att formuleringen ”möjlighet till fortbildning” inte är tillräckligt stark för att det ska få den tid och utrymme som det defacto kräver i praktiken. Då vår samtid och framtid rör sig i ett hiskeligt tempo, inte minst inom teknik och forskning, två områden som i allra högsta grad inverkar på yrkesskickligheten, är professionsprogrammet med vissa krav på fortbildning och kopetensutveckling att förorda.
Det föreligger en klar risk med att dessutom endast erbjuda kompetensutveckling längre in i arbetslivet. Detta förmedlar ett perspektiv att hen är färdiglärd, något man aldrig blir. Risken är att kvaliteten dessvärre stagnerar då de inte får kontinuerlig fortbildning. Fortbildningen måste ju i sig ständigt förnyas för att fånga upp den nya forskning, evidens och utveckling som sker.
I övrigt hade det varit intressant med en reflektion kring hur andra yrkesgrupper genom sina spetkompetenser skulle kunna stötta de i utredningen nämnda yrkesprofessionerna för att stärka dem i sina roller.inom ramen för undervisningsskicklighet. Dock ligger kanske detta utanför utredningens uppdrag.
Beräkningsunderlag
I den statsbidragsförordning som utredningen föreslår ska antalet legitimerade lärare utgöra beräkningsunderlaget i stället för antal elever eller kursdeltagare.
Vi välkomnar detta förslag då lärartätheten är grundläggande för en god undervisning. Vi vill dock påpeka att detta är gällande för elever i alla åldrar ej bara för vuxna som det beskrivs i slutbetänkandets sammanfattning.
Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen
Utredningen föreslår att den pågående försöksverksamheten med längre tidsbegränsade anställningar för den som arbetar som lärare och samtidigt läser en kompletterande pedagogisk utbildning ska förlängas, och omfatta samtliga utbildningar som leder till en behörighetsgivande lärarexamen.
Om det visat sig att längre tidsbegränsade anställningar motiverar personer med annan yrkesbakgrund att omskola sig till lärare, varför inte aktivt öppna för möjligheten istället för att endast fortsätta det som en försöksverksamhet? Vad är anledningen till att fortsätta detta som ett försök istället för att gå vidare med en reell förändring? Givetvis är det a och o att kvaliteten på undervisningen som dessa personer utför under denna tid nått upp till de ställda kvalitetskraven. Försöksverksamheter tillika projekt har en tendens att stanna på just projektstadiet. Vi efterlyser därför en tydligare linje i denna fråga.
I utredningens föreslagna lydelse om befattningsutbildning* för rektorer finns en tydlig förväntan och krav på när utbildningen ska påbörjas samt inom vilken tidsram utbildningen ska vara genomförd. Vi förordar en motsvarande formulering för utblidning till en behörighetsgivande lärarexamen för att skapa tydlighet och transparens. Denna tydliga formulering signalerar också ett konkret mål och kan därigenom vara den tidsbegränsande faktor som behövs för anställning medan hen läser kompletterande utbildning för behörighet.
*[Befattningsutbildning för rektorer 2 a kap. Kompetensutveckling för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer 3 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas Författningsförslag 36 snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.]
Modersmål och svenska som andraspråk
Utredningen uppmanar i stället varje universitet och högskola som utbildar lärare och förskollärare att noga tillse till att studenterna får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen och att detta görs också ur ett andraspråksperspektiv.
Vi vill lyfta att språk som inte är talade språk beaktas och inkluderas i detta, däribland teckenspråk, taktilt teckenspråk, standardiserade symbolspråk som Bliss mm. De exemplifierade språken är förstaspråk/modersmål för många elever med komplexa kommunikationsbehov. Dessa språk är av tradition inte kompetenser inom läraryrket utan andra proffessioners expertis. Ett tvärprofessionellt förhållningssätt och arbete krävs för att dessa elever ska få en likvärdig skolgång. Tvärproffesionellt sävål inom utbildningen riktad mot eleverna såväl som på universitets- och högskoleutbildningarna för att studera till lärare och förskollärare.
För Föräldraalliansen Sverige
Jennei Gehlin, Ordförande