Nya regler i skolan från den 1 augusti 2026 – vad betyder de för elever och föräldrar?

Den 1 augusti 2026 träder flera omfattande förändringar i skollagen i kraft. De gäller bland annat kränkande behandling, mobiltelefoner, skolregler, förväntansdokument och disciplinära åtgärder. Även reglerna om vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk förändras.

Föräldraalliansen Sverige välkomnade i vårt remissvar ambitionen att förbättra tryggheten och studieron i skolan. Samtidigt varnade vi för att flera av förslagen riskerade att minska elevernas och vårdnadshavarnas inflytande, insyn och rättssäkerhet.

Vår grundläggande uppfattning är att trygghet och studiero inte i första hand skapas genom ökad kontroll och fler disciplinära befogenheter. En trygg skola byggs genom god undervisning, tillräckliga resurser, fungerande elevhälsa, tillitsfulla relationer och ett verkligt samarbete mellan elever, vårdnadshavare och skola.

Här kan du läsa en kortare sammanfattning av de nya reglerna.

 

All personal får ett tydligare ansvar mot kränkningar

Det förtydligas att all personal i förskolan och skolan ska uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Ansvaret gäller alltså inte bara lärare och förskollärare utan alla som arbetar i verksamheten.

Samtidigt förändras skyldigheten att föra information vidare. Personal ska informera rektorn när ett barn eller en elev upplever sig ha utsatts för en allvarlig eller upprepad kränkning. Tidigare skulle alla uppgifter om kränkande behandling anmälas till rektorn.

Om den som pekas ut tillhör personalen ska rektorn däremot alltid informeras, oavsett om händelsen bedöms vara allvarlig eller upprepad.

Ur ett föräldraperspektiv är det positivt att all personal får ett tydligt ansvar. Samtidigt finns en risk att enstaka kränkningar som inte omedelbart bedöms som allvarliga inte når rektorn eller huvudmannen. En händelse som först verkar mindre allvarlig kan senare visa sig vara en del av ett återkommande mönster.

Föräldraalliansen Sverige har i sitt remissvar framhållit att arbetet mot kränkningar och mobbning måste bygga på förtroende, relationer och delaktighet. Elever och vårdnadshavare behöver involveras i skolans trygghetsarbete och inte bara kontaktas när problemen redan har blivit allvarliga.

Skolorna behöver därför ha fungerande rutiner för att:

• uppmärksamma även mindre och återkommande händelser,
• dokumentera mönster av utsatthet,
• lyssna på barnets egen berättelse,
• kommunicera med vårdnadshavare,
• följa upp om vidtagna åtgärder verkligen har fungerat.

Minskad administration får inte innebära minskad trygghet eller att barns berättelser faller mellan stolarna.

 

Mobiltelefoner ska som huvudregel samlas in

Ett generellt mobilförbud införs i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och motsvarande skolformer samt i fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

Huvudregeln blir att elevernas mobiltelefoner ska samlas in när skoldagen börjar och lämnas tillbaka när skoldagen är slut.

Undantag får bland annat göras när mobilen:

• används i undervisningen på lärarens instruktion,
• är en extra anpassning eller en del av elevens särskilda stöd,
• behövs av särskilda skäl för en enskild elev,
• används vid verksamhet utanför skolan där insamlingen skulle medföra betydande praktiska problem.

Ur ett föräldraperspektiv är det viktigt att reglerna tillämpas med hänsyn till elevers olika behov. För vissa barn kan mobiltelefonen vara ett nödvändigt hjälpmedel eller en viktig trygghet, exempelvis vid medicinska behov, funktionsnedsättning eller särskilda familjeförhållanden.

Skolan behöver tydligt informera vårdnadshavarna om:

• hur telefonerna ska samlas in och förvaras,
• vem som ansvarar om en telefon skadas eller försvinner,
• hur undantag beslutas,
• hur vårdnadshavare snabbt kan komma i kontakt med sitt barn vid en akut situation.

Ett mobilförbud kan bidra till studiero, men löser inte i sig problem med bristande trygghet, konflikter eller otillräckligt vuxenstöd.

 

Rektorn får ett tydligare ansvar för trygghet och studiero

Det förtydligas att huvudmannen ska säkerställa att skolan arbetar både förebyggande och upprätthållande med trygghet och studiero. Rektorn får ett uttalat ansvar för arbetet på skolenheten.

Föräldraalliansen Sverige tillstyrkte att rektorns ansvar skulle förtydligas. Vi ansåg samtidigt att ansvaret borde kombineras med ett uttryckligt krav på samverkan med elever och vårdnadshavare.

Trygghet är inte bara ett resultat av regler och ingripanden. Den skapas i det dagliga samspelet mellan elever, lärare, övrig personal, skolledning och hem.

Vi föreslog därför att rektorn varje läsår skulle planera och följa upp trygghetsarbetet tillsammans med elevråd och företrädare för vårdnadshavarna. Det borde också dokumenteras hur deras synpunkter har tagits till vara.

Den typen av uttryckliga krav på samverkan finns inte i de beslutade bestämmelserna. Föräldraalliansen Sverige anser därför att huvudmän och rektorer på eget initiativ bör skapa fungerande forum där elever och vårdnadshavare får ett verkligt inflytande över trygghetsarbetet.

 

Ordningsregler blir skolregler

Begreppet ”ordningsregler” ersätts med ”skolregler”. Varje skola och fritidsverksamhet ska ha gemensamma regler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero.

Skolreglerna ska innehålla en plan för vilka konsekvenser som kan följa när reglerna överträds. Rektorn ansvarar för att ta fram och besluta om reglerna.

Reglerna ska enligt den nya lagen förankras hos eleverna.

Föräldraalliansen Sverige avstyrkte denna del av förslaget. Enligt den tidigare regleringen skulle ordningsreglerna utarbetas under medverkan av eleverna. Vi menade att förändringen från ”medverkan” till ”förankring” innebär en principiell försvagning av elevernas inflytande.

Att förankra regler kan i praktiken innebära att eleverna får information om regler som redan är färdigskrivna. Medverkan innebär däremot att eleverna faktiskt deltar i arbetet och kan påverka innehållet.

Föräldraalliansen Sverige föreslog att:

• reglerna även fortsättningsvis skulle utarbetas med elevernas medverkan,
• vårdnadshavarnas erfarenheter skulle tas till vara,
• processen för att ta fram reglerna skulle dokumenteras,
• konsekvenserna skulle bygga på rättvisa, proportionalitet och möjlighet till återkoppling,
• eleverna skulle få vara med och diskutera hur överträdelser ska hanteras.

Regler får legitimitet genom delaktighet. En skola som ska fostra demokratiska medborgare behöver själv vara ett exempel på demokratiskt arbete.

 

Alla skolor ska ha ett förväntansdokument

Varje skola ska ta fram ett förväntansdokument. Det ska bland annat innehålla:

• information om skolreglerna,
• skolans rutiner för att upprätthålla reglerna,
• en påminnelse om vårdnadshavares ansvar enligt föräldrabalken.

Dokumentet får även innehålla annan information som är relevant för att tydliggöra de ömsesidiga förväntningarna mellan skolan, eleverna och vårdnadshavarna.

Elever och vårdnadshavare ska varje läsår informeras om dokumentets innehåll.

Föräldraalliansen Sverige avstyrkte förslaget i den form som presenterades i utredningen. Vi såg en tydlig risk för att dokumentet skulle bli ett ensidigt verktyg för att påminna vårdnadshavare om deras ansvar och skyldigheter.

Vårdnadshavare har ett viktigt ansvar för sina barn. Men under skoldagen är det skolan som har tillsynsansvaret och det faktiska ansvaret för att leda verksamheten, förebygga risker och ingripa när något händer.

Föräldrar som inte befinner sig i skolan kan inte bära ett direkt ansvar för varje händelse som inträffar under skoltid.

Föräldraalliansen Sverige anser att ett förväntansdokument endast kan bli ett konstruktivt verktyg om det bygger på verklig ömsesidighet. Det bör tydliggöra:

• vad skolan förväntar sig av elever och vårdnadshavare,
• vad elever och vårdnadshavare har rätt att förvänta sig av skolan,
• vilket ansvar huvudmannen har,
• vilket ansvar staten har för resurser, kompetens och likvärdighet.

Dokumentet bör tas fram tillsammans med elever och vårdnadshavare och regelbundet utvärderas tillsammans med dem.

Förväntningar utan möjlighet till inflytande riskerar att bli krav uppifrån. Ömsesidiga förväntningar kan däremot skapa dialog, förtroende och gemensamt ansvarstagande.

 

Dokumentationskrav tas bort

Kravet på skriftlig dokumentation tas bort när en elev visas ut från undervisningslokalen eller får kvarsittning.

Föräldraalliansen Sverige motsatte sig denna förändring.

Dokumentation är viktig för att:

• upptäcka om samma elev återkommande blir föremål för disciplinära åtgärder,
• se om det finns ett mönster kring vissa lektioner eller situationer,
• bedöma om eleven behöver stöd,
• ge vårdnadshavarna möjlighet till insyn,
• reda ut situationer där skolan och eleven har olika uppfattningar om vad som har hänt,
• följa upp om åtgärderna har haft avsedd effekt.

Föräldraalliansen Sverige föreslog att dokumentationskravet skulle behållas men förenklas.

Vi föreslog också att ett avlägsnande från undervisningen skulle följas av:

• samtal med eleven,
• kontakt med vårdnadshavaren,
• en plan för hur eleven ska återgå till undervisningen.

Trygghet kräver tydliga gränser, men också tydliga vägar tillbaka. En disciplinär åtgärd får inte bli en slutpunkt utan bör följas av pedagogiska och stödjande insatser.

 

Fler och längre disciplinära åtgärder

Skolans möjligheter att använda disciplinära åtgärder utökas.

En elev som använder våld, hot eller utsätter någon för en kränkning ska kunna visas ut från undervisningslokalen utan att först ha uppmanats att ändra sitt beteende.

Tillfällig omplacering inom den egna skolan ska kunna pågå under återstoden av terminen. En elev ska även kunna placeras utanför den egna skolan under längre tid än tidigare.

Den längsta möjliga avstängningen i grundskolan, specialskolan och sameskolan förlängs från en till två veckor. En elev ska kunna stängas av tre gånger per kalenderhalvår i stället för två.

Föräldraalliansen Sverige avstyrkte de utökade disciplinära åtgärderna i den föreslagna utformningen. Vi ansåg att förslagen innebar mycket ingripande begränsningar av elevens rätt till utbildning, delaktighet och social tillhörighet.

Skolan måste kunna skydda andra elever och personal när tryggheten hotas. Men ju mer ingripande en åtgärd är, desto starkare måste kraven på rättssäkerhet, stöd och uppföljning vara.

Vi föreslog därför:

• samråd med elev och vårdnadshavare före beslut,
• möjlighet att överklaga ingripande beslut,
• dokumentation av vilka förebyggande åtgärder som prövats,
• en individuell plan för elevens fortsatta undervisning,
• en plan för återgång till den ordinarie skolan,
• tydliga krav på stöd från elevhälsan.

Risken är annars att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, psykosociala problem eller otillräckligt stöd snabbare stängs ute från den ordinarie undervisningen i stället för att få hjälp.

 

En elev ska kunna nekas tillträde till skolan

En ny disciplinär åtgärd införs: nekat tillträde till skolenheten.

Åtgärden kan användas för elever i grundskolans årskurs 7–9, specialskolans årskurs 7–10 och gymnasieskolan. Det krävs synnerliga skäl med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet.

Eleven och vårdnadshavaren ska få möjlighet att yttra sig innan beslutet fattas. För elever under 18 år ska skolan samråda med socialnämnden. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol.

Här innehåller den beslutade lagen några av de rättssäkerhetsgarantier som Föräldraalliansen Sverige efterfrågade i remissvaret.

Eleven ska erbjudas fjärr- eller distansundervisning. Men det är rektorn som avgör vilken undervisningsform som ska erbjudas.

Föräldraalliansen Sverige vill understryka att eleven fortfarande har rätt till en likvärdig utbildning. Distansundervisning får inte bli en förvaringslösning där eleven lämnas ensam med de problem som orsakat situationen.

Det måste finnas en konkret plan för:

• undervisningen under frånvaron,
• stöd från lärare och elevhälsa,
• sociala och pedagogiska insatser,
• regelbunden kontakt med eleven och vårdnadshavarna,
• elevens återgång till ordinarie skolgång.

Plan för återgång vid placering utanför skolan

När en elev tillfälligt placeras utanför den egna skolenheten ska skolan ta fram en plan för att stödja elevens återgång till den ordinarie skolan.

Detta ligger i linje med en viktig del av Föräldraalliansen Sveriges remissvar. Vi framhöll att ingripande åtgärder alltid måste kombineras med tydliga vägar tillbaka.

En återgångsplan behöver tas fram tillsammans med eleven och vårdnadshavaren. Den bör beskriva vilket stöd eleven ska få, hur undervisningen ska genomföras och hur skolan ska förebygga att samma situation uppstår igen.

 

Svenska som andraspråk ska utgå från elevens behov

Reglerna för undervisning i svenska som andraspråk förändras. Rektorn ska i fortsättningen bedöma om eleven har behov av andraspråksdidaktik.

Det är alltså elevens pedagogiska behov som ska vara avgörande, inte elevens bakgrund eller om eleven tillhör en viss formell kategori.

Detta kan bidra till mer träffsäkra beslut. Det kräver samtidigt att bedömningarna görs professionellt, individuellt och följs upp regelbundet.

Elever ska varken placeras i svenska som andraspråk på felaktiga grunder eller nekas undervisningen när de behöver den.

Vårdnadshavare behöver få tydlig och begriplig information om:

• varför undervisningen erbjuds,
• vilket underlag beslutet bygger på,
• hur undervisningen skiljer sig från svenska,
• hur elevens kunskapsutveckling ska följas upp,
• när beslutet ska omprövas.

Föräldraalliansens sammanfattande syn

De nya reglerna ger skolorna fler verktyg för att upprätthålla trygghet och studiero. Det är positivt att rektorns och huvudmannens ansvar förtydligas och att all personal får ett tydligt ansvar att motverka kränkningar.

Samtidigt har flera av Föräldraalliansen Sveriges farhågor blivit verklighet i den beslutade lagstiftningen:

• elevernas medverkan i arbetet med skolregler ersätts med att reglerna ska förankras,
• vårdnadshavarna får inget uttryckligt inflytande över skolregler eller förväntansdokument,
• dokumentationskravet vid utvisning och kvarsittning tas bort,
• skolans disciplinära befogenheter utökas,
• vårdnadshavarnas ansvar betonas utan motsvarande tydliga krav på huvudmannens och statens ansvar.

Trygghet och studiero kräver regler och tydliga gränser. Men reglerna måste vara rättssäkra, proportionerliga och förenade med dialog, dokumentation och stöd.

Föräldraalliansen Sverige kommer särskilt att följa:

• om färre kränkningar rapporteras till rektorer och huvudmän,
• om elever och vårdnadshavare får verkligt inflytande över skolreglerna,
• om förväntansdokumenten beskriver ett ömsesidigt ansvar,
• hur undantagen från mobilförbudet fungerar för elever med särskilda behov,
• om minskad dokumentation påverkar insynen och rättssäkerheten,
• hur elevernas rätt till undervisning säkerställs vid avstängning, omplacering och nekat tillträde,
• om elever som utsätts för disciplinära åtgärder får det stöd de behöver för att kunna återgå till undervisningen.

Skolans tillsynsansvar måste också förtydligas. Vårdnadshavare har ett ansvar för sina barn, men skolan och huvudmannen har ansvaret för verksamheten under skoldagen. Staten och huvudmännen måste samtidigt tillhandahålla de resurser, den kompetens och de organisatoriska förutsättningar som krävs.

Barns rätt till trygghet, utbildning, stöd och inflytande måste stå i centrum när de nya reglerna börjar tillämpas.

En trygg skola skapas inte genom att elever och föräldrar hålls på avstånd. Den skapas när skolan arbetar tillsammans med dem.

Här kan du läsa en kortare sammanfattning av de nya reglerna.