Vad är kränkande behandling?
Definitionen av kränkande behandling är enligt 6 kap 3 § skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns/elevs värdighet. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.
Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat brukar det även kallas mobbning. Bedömningen görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Ofta kan det vara uppenbart att exempelvis en spark eller ett slag är kränkande behandling. Ibland är det dock svårare att bedöma, till exempel om det rör sig om utfrysning. (BEO)
Kränkningar från lärare och annan personal
Det förekommer att elever upplever sig kränkta av sina lärare. Ofta handlar det om att de känner sig orättvist behandlade. Ungefär 40 procent av anmälningarna till Barn- och elevombudet handlar om att personalen kränkt en elev.
Det är vanligare att äldre elever än yngre är utsatta för kränkningar och mobbning från vuxna. Det är förbjudet för alla som arbetar inom förskolor och skolor att kränka barn och elever. Huvudmannen bör se till att det finns särskilda rutiner för att utreda, dokumentera och åtgärda när en personal är misstänkt.
För att undvika lojalitetskonflikter är det lämpligt att en överordnad chef håller i utredningen.
Skolan har ansvaret
Den som är ansvarig för skolan ska arbeta förebyggande för att motverka kränkande behandling. Skolan ska ta varje uppgift eller annan signal om att ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling på allvar och utreda vad som ligger bakom.
Om utredningen visar att kränkande behandling förekommer måste skolan vidta de åtgärder som behövs för att stoppa fortsatta kränkningar.
Vem har ansvar för att bristerna åtgärdas?
Det är alltid huvudmannen, alltså den som driver skolan, som har det yttersta ansvaret för att bristerna åtgärdas. När det gäller kommunala skolor är huvudmannen kommunen, för landstingens skolor är det landstinget och för fristående skolor är huvudmannen det företag eller organisation som driver skolan.
Här hittar du statistik över anmälningar till BEO och Skolinspektionen: