Regeringen säger sig vilja skapa trygghet och studiero i skolan. I verkligheten lägger den nu förslag som gör det lättare att stänga ute både elever och föräldrar.
Vi föräldrar har, enligt både skollagen och barnkonventionen, ansvar för att våra barn får den utbildning de har rätt till.
Då måste vi också få insyn, information och möjlighet att påverka.
Men nu går regeringen åt motsatt håll. I flera propositioner läggs förslag som minskar elevinflytandet, försvagar föräldrasamverkan och gör skolan mer sluten.
Förslagen gäller bland annat:
- att skolregler ska beslutas av rektor och endast ”förankras” hos elever, utan reellt elev- eller föräldrainflytande,
- att ett obligatoriskt och ensidigt ”förväntansdokument” ska införas, där fokus ligger på elevers skyldigheter och vårdnadshavares fostransansvar, men inte på vad elever och föräldrar kan förvänta sig av skolan, huvudmannen eller staten,
- att utvecklingssamtal ska begränsas till ett per år,
- att skolans informationsplikt gentemot vårdnadshavare ska minska från ”fortlöpande” till information endast vid de tillfällen som skolpersonalen bestämmer,
- att den individuella utvecklingsplanen ska göras om till en kunskapsutvecklingsplan som utesluter information om barns sociala utveckling och mående,
- att dokumentationskrav kring kränkningar och vissa disciplinära åtgärder tas bort, liksom krav på dokumentation vid kvarsittning och utvisning,
- att examensmålet i lärarutbildningen om samverkan med hemmen tas bort,
- att vårdnadshavares rätt till inflytande försvagas genom att formuleringen att de ”ska erbjudas möjlighet till inflytande” ersätts med att de bara ”i viss utsträckning” ska erbjudas detta.
Det här är inte små tekniska ändringar. Det är en politisk kursändring mot en mer sluten och auktoritär skola – där elever och föräldrar ska rätta sig snarare än göras delaktiga.
Mindre insyn. Färre samtal. Svagare möjligheter för hemmet att reagera när något går fel.
Regeringen talar gärna om studiero och trygghet. Men trygghet byggs inte genom att hålla föräldrar på avstånd.
När skolan fungerar som bäst är den ett partnerskap mellan elever, lärare och vårdnadshavare. Det är så frånvaro fångas upp innan den blir hemmasittande, oro innan den blir ohälsa och konflikter innan de blir kränkningar.
OECD är tydlig i rapporten Equity and Inclusion in Education från 2023: likvärdighet och inkludering stärks när föräldrar och lokalsamhälle engageras. Regeringen går alltså i motsatt riktning mot det som stärker elever.
Att dra ner på dokumentation och kontakt med hemmet är inte att göra skolan starkare. Det är att göra det lättare att missa barn som ropar på hjälp.
Det finns en rakare väg om regeringen menar allvar med att stärka skolan: se till att uppdrag och resurser hänger ihop. Skolan måste finansieras så att den klarar sitt uppdrag, med tid för elevhälsa, uppföljning, dokumentation och fungerande samverkan med hemmen.
En regering som säger sig vilja skapa trygghet och studiero kan inte samtidigt montera ner samarbetet mellan hem och skola.
Regeringen bör backa – innan ännu fler barn betalar priset.
Maria Nilsson
tf. ordförande, Föräldraalliansen Sverige
Här kan du läsa mer om Regeringens förslag
Här kan du läsa Föräldraalliansens pressmeddelande 2026-03-17
