Val 2022

Tio frågor till riksdagspartierna angående den svenska skolan

Fråga 1
Idag går vart sjunde elev ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan.
Vad vill ert parti göra för att förbättra det resultatet?

Gå direkt till svar från:
Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

Kristdemokraterna

• Tidiga kunskapskontroller och insatser. Alla elever ska testas för läs- och skrivsvårigheter, det ska finnas krav som säkerställer att alla skolor återkommande arbetar med diagnostiska prov, mäter elevernas progression och systematiskt arbetar för att ge tidiga stödinsatser i tid, ex. i form av utökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola, samt inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper.
• Att mäta elevers progression på varje skolenhet dvs. skolornas förmåga att åstadkomma kunskapsutveckling hos eleverna är centralt för att avgöra vilka skolor som lyckas med sitt uppdrag. Då kan man nämligen även mäta lärarnas och skolornas kunskapsutveckling. Vi vill införa en årlig nationell kunskapsmätning i skolan som är jämförbar över tid, dvs. vid sidan av internationella mätningar som PISA.
• Nationella prov i åk 3,6 och 9
• Obligatorisk lovskola för alla som behöver komma ikapp och inte når målen. Detta behöver ske redan i lågstadiet.
• Rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och vi säger nej till att tillåta överklagande av rektorsbeslut att en elev ska gå om en årskurs. Det är elevens kunskapsutveckling och en pedagogisk bedömning av förutsättningarna att inhämta kunskap som framförallt ska ligga till grund för ett sådant beslut.
• Alla skolor bör ha tillgång till särskilda undervisningsgrupper.
• Utbyggd läxhjälp

Liberalerna

Den svenska skolan ska upp i topp igen, och varenda elev ska ha lärt sig det grundläggande när de går sin sista dag. Då behöver grundskolan bli tio år, och fler lektionstimmar behövs. Det tar tid att lära sig – och måste få göra det. Ibland kan man behöva ännu mer tid i skolan för att hinna ikapp. Det ska bli lättare, och inte så dramatiskt, att gå om en årskurs om det behövs. Nyanlända elever som har kommit sent till Sverige kan behöva fler lektionstimmar – särskilt i svenska, längre terminer och kanske ytterligare några år i grundskolan.

För att alla elever ska nå kunskapsmålen behöver det vara lugn och ro i klassrummet. Ordningsproblemen i den svenska skolan drabbar hårdast de barn som inte har stöd hemifrån. För barn vars föräldrar kanske inte ens kan svenska, är kunskapsskolan helt avgörande

Miljöpartiet

Så länge var sjunde elev går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program är det direkt stötande att inte varenda skattekrona avsedd för skolan stannar i skolan. I en skola som sätter elevens lärande främst kan det inte vara aktieägarnas vinstkrav eller kommunens sparkrav som är högsta auktoritet – utan elevens behov. Det är mycket som behöver göras för att alla elever ska klara grundskolan, men i grund och botten handlar det om att varje elev måste få det stöd och den stimulans som den behöver.

Miljöpartiet drev i regering igenom en läsa, skriva, räkna- garanti som innebär en stärkt rätt för elever att få de stödinsatser de har behov av tidigt i sin skolgång. Under nästa mandatperiod vill vi bygga ut elevhälsan ytterligare och sätta ett tak för hur många elever det får gå på varje personal i elevhälsan. Ingen elev ska falla mellan stolarna.

Moderaterna

För att förbättra skolresultaten tror vi att det är helt centralt att införa konkreta, ämnesspecifika kunskapskrav anpassade till elevens ålder och överge den individcentrerade pedagogiken. Dagens abstrakta kunskapskrav skapar en destruktiv stress hos många barn. Vi menar också att tidiga insatser i skolan har störst effekt på elevers kunskapsutveckling. Istället för att säkerställa att elever har tillräckliga kunskaper med sig från lågstadiet är inriktningen idag att kunskapsluckor får tas om hand i nästa årskurs.

Vi vill att möjligheten för elever att gå om en årskurs bör övervägas oftare i de lägre årskurserna. Lärare och rektorer måste i högre grad kunna strukturera upp undervisningen i mindre grupper om så behövs för att möta elevernas behov och skapa en god undervisningsmiljö för alla elever.

Moderaterna är övertygade om att om vi i Sverige införde en traditionell kunskapssyn, hade lärarledd undervisning utifrån läroböcker, nolltolerans mot stök och bråk på lektionerna, och om tillät undervisning i liten grupp för de som inte klarar helklass skulle skolans kompensatoriska effekt skulle öka och fler elever skulle få fullständiga grundskolebetyg.

Socialdemokraterna

Vi vill fortsätta bygga ut det likvärdighetsbidrag som vi infört i skolan och som nu omfattar 6,5 miljarder. Sedan behövs mer tid för lärande: alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas minst två timmar extra studietid per vecka från och med höstterminen i år. Lovskolan ska utökas. Lovskolan är en viktig del i skolors kompensatoriska arbete vars syfte är att förbättra kunskapsresultaten och skapa en mer likvärdig skola.

Vi behöver också stoppa vinstjakten och ta itu med den marknadsskola som vi idag ser ökar klyftorna och segregationen i skolan.

Sverigedemokraterna

Idag sätts den absoluta merparten av elevers stödinsatser in i årskurs 9. Det är alldeles för sent. Vi anser att stödet företrädesvis ska ges i lågstadiet, precis som är fallet i Finland. Undervisningen måste anpassas mer efter elevens förutsättningar och vi välkomnar nivågruppering i kärnämnena från årskurs 7. Vi vill även återinföra små resursstarka undervisningsgrupper bemannade av personal med adekvat pedagogisk kompetens så att elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisning i helklass fångas upp och får rätt stöd.

Det är viktigt att elever inte halkar efter och tappar hoppet. Det behöver bli naturligt för elever att gå om en årskurs ifall erhållna kunskaper, trots insatserna ovan, inte räcker för att klara nästa årskurs.