Hur vanligt är mobbning?

Mobbning finns överallt.
Alla blir förr eller senare, som utsatt, mobbare eller som aktiva alternativt passiva åskådare inblandade i en mobbningssituation. Dagligen är hundratusentals skolelever inblandade i mobbning. Mörkertalet är stort. Det är ett stort steg att ens för sig själv, erkänna att man är mobbare eller utsatt för mobbning.

Många skolor vill inte medge att det förekommer mobbning på just deras skola. Den stora minskningen av vuxna i skolan sedan 90-talet kan vara en anledning till att mobbningen inte alltid upptäcks av skolan.

Kan alla bli mobbade eller mobbare?

Det är naturligt i barns utveckling att testa vilka oskrivna regler som gäller i relation till andra. Hos barn, som får agera utan kontroll av vuxna, kan detta lätt utvecklas till mobbning.

Forskning visar att det inte i första hand är yttre förhållanden, fysiska egenskaper, etnisk eller social bakgrund som styr vem som mobbar eller blir mobbad. Snarare är det personliga egenskaper eller reaktionsmönster som har betydelse för utvecklingen av denna typ av problem för det enskilda barnet. Samtidigt visar det sig att skolans beteende, attityder och rutiner spelar en avgörande roll för hur utbredd mobbningen blir på skolan.

Särskilt allvarligt är att många, speciellt äldre, elever uppger att de blivit mobbade av vuxna i skolan eller på fritiden.

Vem eller vilka utsätts för mobbning?

Vem som helst kan bli utsatt för mobbning. Mobbning förekommer nästan bara i otrygga miljöer. I grupper där man själv skaffar sig status kan man slippa riskera att bli utsatt för kränkningar och utfrysning. Det enklaste sättet att skaffa sig den makten är att söka upp någon som inte konkurrerar om ledarpositionen och som har någon egenskap eller utseende man kan utnyttja för andras åtlöje.

Den som utsetts till ett lämpligt offer för trakasserier, hån, skratt och förlöjligande, blir mycket snabbt osäker, raseras på sitt självförtroende, blir stillsam och känslig, får allt färre eller inga vänner alls. Det kan ske under loppet av några dagar! Mycket vanligt är att utsatta, i brist på jämnåriga, umgås med vuxna eller med mindre barn. Mobbade pojkar från denna grupp tycker ofta inte om att slåss och blir inte sällan fysiskt svagare.

Samtliga personer i gruppen/klassen/arbetsplatsen deltar med olika roller i maktspelet. Den som tittar bort och inte ”lägger sig i” tar parti för den eller de som leder mobbningen. Det är vanligt att den utsatte har någon förtrogen i gruppen, som inte vågar visa det när de andra ser på. Man försöker kompensera sitt underläge med att briljera med något man har eller kan, som inte andra har. Men oftast förvärrar det situationen. Är man inte accepterad i den rådande normen finns mycket få sätt att hävda sitt värde.

Det förekommer att kränkta och utfrysta i sin ensamhet söker hämnd i sin omgivning. De kan bli provocerande, försöker ställa till bråk, blir medvetet klassens ”lustigkurre”, blir kriminella eller tar till våld för att hävda sig. Våldshandlingar i skolor i USA, Finland, Tyskland och Sverige samtliga har utförts av pojkar i den situationen.

Den som utsätts för mobbning har inga möjligheter att på egen hand ta sig ur sin situation. Den ensamheten kan bara brytas av någon som tar sitt ansvar för gruppen. Någon som är en trygg ledare. Den ledarpositionen kan fungera, men blir mycket bräcklig, med auktoritära medel. En stark ledare lägger en trygg, bestående grund, med ömsesidig tillit.