Barn och digitala medier

Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till utbildning, information, utveckling och skydd.
Kommentar nr 25 från barnrättskommittén klargör att dessa rättigheter även gäller digitala miljöer.

Barn har rätt att:

Få tillgång till digitala verktyg och resurser för lärande, rekreation och socialt engagemang på ett sätt som är åldersanpassat.

Skyddas mot skadligt innehåll och exploatering, inklusive cybermobbning, desinformation och insamling av personliga data.

Uttrycka sina åsikter och delta i samhällsfrågor online utan rädsla för diskriminering eller hot.

Det är statens och samhällets ansvar att tillämpa dessa rättigheter genom lagstiftning, utbildning och stödstrukturer som säkerställer att barn kan dra nytta av digitala medier utan att riskera sin säkerhet eller integritet.

• FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN år 1989.

• Sverige skrev under konventionen 1990. År 2020 blev barnkonventionen också svensk lag. Det betyder att svenska staten ska göra det som står i konventionen.

• I barnkonventionen finns 54 artiklar där det står vilka rättigheter barn har på olika områden. Till exempel rätt att få information, rätt att vara med och bestämma i frågor som rör barn, rätt att gå i skolan och rätt att skyddas från våld. Rättigheterna i barnkonventionen gäller för alla barn och unga upp till 18 år.

• I Sverige finns en särskild myndighet, Barnombudsmannen, som har i uppdrag att se till att Sverige följer barnkonventionen.

Läs mer om barnkonventionen på deras webbplats:
https://www.barnombudsmannen.se/

• FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) ansvarar för att de länder som skrivit under barnkonventionen följer den.

• Barnrättskommittén tar bland annat fram så kallade allmänna kommentarer, där de beskriver mer noggrant vad de olika rättigheterna i barnkonventionen betyder.

• Den allmänna kommentaren om barns rättigheter i digitala miljöer är den 25:e kommentaren som barnrättskommittén skrivit.
Den kom år 2021.

https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/allmanna-kommentarer 

Barns rätt till tillgång till digital teknologi, som internet och digitala medier, kan ses som en förutsättning för att förverkliga deras övriga rättigheter enligt barnkonventionen. Här är några exempel:

1. Rätten till information (artikel 17): Genom digitala plattformar kan barn få tillgång till information om sina rättigheter, samhällsfrågor, utbildning och hälsa. Internet är en kraftfull källa till information som kan stärka
barns kunskaper och medvetenhet, vilket hjälper dem att göra mer informerade val och skydda sig själva.

2. Rätten till utbildning (artikel 28): Digitala verktyg kan stödja barns lärande och ge dem tillgång till utbildningsresurser, oavsett var de befinner sig. Detta är särskilt viktigt i regioner där traditionella
utbildningsresurser är begränsade eller där tillgången till utbildning kan vara ojämlik.

3. Rätten till utveckling (artikel 6): Teknologi erbjuder verktyg som kan främja barns intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Genom digitala lärmiljöer och interaktiva verktyg kan barn utveckla viktiga färdigheter
för framtiden, som kritiskt tänkande, problemlösning och teknisk förståelse.

Digitala medier erbjuder barn en plattform för att uttrycka sina åsikter och göra sina röster hörda, vilket är centralt för deras rätt till delaktighet och inflytande (artikel 12). Genom sociala medier, bloggar, videokanaler och andra digitala forum kan barn:

1. Uttrycka sig fritt: Barn får möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter till en bredare publik, oavsett geografiska eller kulturella barriärer. Detta kan öka deras självförtroende och ge dem en starkare röst i samhällsdebatten.

2. Påverka beslut som berör dem: Digitala plattformar kan användas för att samla stöd för frågor som barn bryr sig om, såsom klimatförändringar, utbildning eller jämlikhet. Genom digital aktivism kan barn och unga driva
frågor som är viktiga för deras liv och framtid.

3. Skapa samhällsengagemang och gemenskap: Genom digitala verktyg kan barn samarbeta och nätverka med andra unga runt om i världen, vilket främjar en känsla av global medvetenhet och solidaritet. Det stärker
också deras förmåga att delta i samhällsfrågor på lokal och global nivå.

Trots dess fördelar innebär digitala medier också risker:
1. Exponering för skadligt innehåll: Våld, hat och olämpligt vuxeninnehåll kan påverka barns mentala välbefinnande negativt.

2. Överdriven skärmtid: Kan leda till sömnproblem, minskad fysisk aktivitet och psykisk ohälsa.

3. Cybermobbning och socialt tryck: Sociala plattformar kan skapa en känsla av otillräcklighet eller utsätta barn för mobbning.

4. Integritetsrisker: Insamling och spridning av barns data är en stor utmaning som kan användas för exploatering eller riktad reklam.

5. Desinformation: Svårigheten att skilja på fakta och falsk information kan påverka barns kritiska tänkande och världsbild.

1. Skapa balans: Sätt gränser för skärmtid och uppmuntra balans mellan
digitala och fysiska aktiviteter.

2. Utbilda barnen: Lär barn om säkerhet online, exempelvis vikten av att
skydda sin integritet och undvika skadligt innehåll.

3. Övervaka och guida: Använd föräldrakontrollfunktioner och engagera
dig i barnens digitala liv för att förstå deras vanor och behov.

4. Främja samtal: Ha öppna dialoger om vad barnen upplever på nätet för
att stärka deras självförtroende och beslutsförmåga.

5. Vara bra förebild: Föräldrar kan föregå med gott exempel genom att
själva minska skärmtid och prioritera interaktion med sina barn.

Ta del av Mediemyndighetens föräldraguider
Här finns bland mycket annat information om hur du kan göra
tekniska begränsningar i dina barns skärmtider och aktiviteter
online.

https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-vuxna/#foraldraguider

1. Skapa gemensamma riktlinjer

• Sätta gemensamma regler: Föräldrar kan enas om gemensamma regler för skärmtid, sociala medier och spel för att säkerställa konsekvens mellan hemmen.
  • Exempel: Begränsa skärmtid till en viss mängd timmar per dag.
  • Förbjuda mobilanvändning vid läggdags.
• Åldersanpassade riktlinjer: Bestäm tillsammans vilka appar och spel som är lämpliga för barn i olika åldrar.

2. Enas om en ålder för första smartphone

• Gemensam åldersgräns: Föräldrar kan komma överens om vid vilken ålder barnen ska få sin första smartphone.
• En överenskommen ålder minskar pressen på barn och föräldrar som känner sig tvungna att följa vad andra gör.
• Diskutera också vilka funktioner som ska vara tillgängliga, exempelvis om barnet bara ska få använda telefonen för samtal och SMS till en början.
• Delaktighet: Inkludera barnen själva och eventuellt skolan i samtalet om hur och varför en åldersgräns är viktig.

3. Främja digital utbildning

• Workshops och föreläsningar: Arrangera utbildning för föräldrar och barn om ämnen som:
• Säkerhet på nätet (t.ex. hantering av personlig information).
• Cybermobbning och dess konsekvenser.
• Medvetenhet om algoritmer och reklam.
• Tillsammans med skolan: Samarbeta med skolan för att införa digital kompetens som en del av undervisningen.

4. Uppmuntra balans mellan digitalt och analogt

• Gemensamma aktiviteter: Organisera fritidsaktiviteter som uppmuntrar fysisk interaktion, exempelvis:
• Utflykter, idrottsevenemang eller konstverkstäder.
• Spel- och pysselkvällar utan teknik.
• Uppmuntra läsning: Skapa en gemensam bokklubb eller dela boktips för att ge alternativ till skärmtid.

• Läsa en stund varje dag med sina barn.

5. Övervaka och stödja ansvarsfull användning

• Föräldrasamverkan: Håll kontakten och dela information om nya appar och trender som kan påverka barnen.
• Verktyg för övervakning: Diskutera vilka tekniska lösningar som kan användas för att övervaka och begränsa barns användning av digitala medier, exempelvis filter eller tidsspärrar.
• Samtal med barnen: Uppmuntra till öppna samtal med barn om deras upplevelser online.

6. Förebygga och hantera konflikter

• Enhetligt förhållningssätt: Kom överens om hur ni som föräldragrupp hanterar situationer som mobbning eller konflikter på sociala medier.
• Stöd från experter: Vid behov, ta hjälp av skolan eller externa experter för att hantera allvarliga situationer.

7. Föräldrarna som förebilder

• Visa gott exempel: Föräldrar kan föregå med gott exempel genom att själva minska skärmtid och prioritera interaktion med sina barn.
• Diskutera digital balans: Lyfta vikten av att använda teknik som ett verktyg, inte ett tidsfördriv.

Skolan har en central roll i att rusta barn för att navigera tryggt och effektivt i en digital värld. Som en del av barnens utbildning ska skolan främja både tekniska färdigheter och kritiskt tänkande, samtidigt som den skapar medvetenhet om risker och etiska frågor kopplade till digitala medier.

Här är några förslag på vad skolan bör göra:

1. Integrera digital kompetens i undervisningen

• Inför ämnen och lektioner om digital säkerhet, integritet och etik.
• Lär eleverna grundläggande tekniska färdigheter, såsom programmering, informationshantering och cybersäkerhet.
• Undervisa om hur man kritiskt granskar digitalt innehåll och identifierar desinformation.

2. Främja balans och hälsosamma digitala vanor

• Skapa riktlinjer för ansvarsfull användning av teknik under skoldagen.
• Uppmuntra pauser från skärmar och integrera fysisk aktivitet i schemat.
• Informera om faror med överdriven skärmtid och dess påverkan på psykisk och fysisk hälsa.

3. Utbilda lärare i digital pedagogik

• Ge lärare verktyg och utbildning för att använda digitala plattformar som en del av undervisningen.
• Säkerställ att lärare kan stödja elever i att hantera utmaningar som cybermobbning och skadligt innehåll.
• Förse lärare med resurser om barns digitala rättigheter och säkerhet online.

4. Samarbeta med föräldrar och samhället

• Informera föräldrar om skolans arbete med digital kompetens och säkerhet.
• Skapa workshops och informationsmöten för föräldrar om barns digitala liv och hur de kan stödja sina barn.
• Samarbeta med samhällsorganisationer och Tech-företag för att erbjuda åldersanpassade digitala resurser.

5. Säkerställa tillgång till teknik för alla elever

• Arbeta för att minska digitala klyftor genom att ge alla elever tillgång till datorer, internet och digitala resurser.
• Tillhandahålla stöd för elever som saknar tillgång till teknik i hemmet.
• Implementera lösningar som är inkluderande för elever med särskilda behov.

6. Arbeta aktivt mot cybermobbning

• Ha tydliga regler och policies för att motverka mobbning på nätet.
• Utbilda elever och personal i att känna igen och hantera cybermobbning.
• Skapa en trygg miljö där elever känner sig bekväma med att rapportera incidenter.

7. Uppmuntra kreativitet och innovation

• Använd digitala verktyg för att låta elever skapa egna projekt, såsom digital konst, videor eller appar.
• Främja entreprenörskap genom projekt där elever kan utforska lösningar på samhällsutmaningar med hjälp av teknik.

Genom att ta en aktiv roll i att utbilda och stödja barn
i den digitala världen kan skolan ge dem de
färdigheter och den trygghet de behöver för att
navigera och blomstra i framtidens digitala samhälle.

1. Införa strikta regler: Reglera reklam riktad till barn och begränsa insamling av barns personliga data genom lagstiftning som GDPR.

2. Integrera digital kompetens i läroplanerna: Inför ämnen och lektioner om digital säkerhet, integritet och etik.

3. Stärka utbildning: Integrera digital mediekunskap i skolans läroplaner och utbilda lärare i att använda teknik pedagogiskt.

4. Samarbeta med tech-branschen: Kräv att plattformar inför skydd mot skadligt innehåll och förbättrar säkerheten för barn.

5. Finansiera forskning: Stöd forskning om digitala mediers påverkan på barns hälsa och utveckling.

1. Skapa enhetliga riktlinjer: Säkerställ att alla medlemsländer implementerar gemensamma regler för barns digitala säkerhet.

2. Investera i utbildning och innovation: Stöd initiativ som Better Internet for Kids (BIK+) och utveckling av åldersanpassade digitala miljöer.

3. Säkerställa etisk AI-användning: Genom AI Act säkerställs transparens och barns rättigheter i interaktion med AI-system.

4. Utöka globalt samarbete: Arbeta med internationella organisationer för att hantera globala, digitala hot.

1. Implementera skyddsåtgärder: Utveckla robusta filter mot skadligt innehåll och verktyg för föräldrakontroll.

2. Stärka integritetsskyddet: Minimera datainsamling och gör policys för dataskydd tydliga och åldersanpassade.

3. Investera i utbildning: Skapa pedagogiska resurser och initiativ för barn och föräldrar om säker användning av digitala medier.

4. Anpassa digitala miljöer: Utveckla plattformar som är särskilt utformade för barns behov och trygghet.

Genom att dessa aktörer
samarbetar och tar sitt ansvar kan
vi skapa en digital värld där barn
kan växa, lära och utvecklas tryggt
och hållbart.