Läs mer om Kommunalt grundskoleindex 2024
Trots löften om en likvärdig skola för alla elever i svensk grundskola är skillnaderna mellan landets kommuner större än någonsin. Det visar Föräldraalliansen Sveriges Grundskoleindex 2024, som sedan 2006 årligen har mätt kvaliteten på Sveriges kommunala grundskolor. Medan vissa kommuner har goda resultat, halkar andra efter. Det skapar en situation där barns framtidsmöjligheter avgörs av var i Sverige de bor – ett svek mot skolans mål och mot de barn som förtjänar en likvärdig och rättvis start i livet.
I årets index toppas listan av Arjeplog med en poäng på 3,38, medan Skinnskatteberg hamnar sist med 1,74. Skillnaden mellan bästa och sämsta kommun har ökat jämfört med föregående år. Vissa kommuner, som Boxholm och Älmhult, klättrar i rankningen, men i andra, som Dals-Ed och Eda, går utvecklingen åt fel håll. En oroande trend är att många kommuner som placerade sig i botten redan 2006 fortfarande återfinns där. Under de 19 år som indexet har publicerats har vissa kommuner konsekvent legat lågt utan att några märkbara framsteg har gjorts.
Det är oacceptabelt.
Ett stort svek mot eleverna
Grundskoleindex bygger på fyra indikatorer: måluppfyllelse, pedagogisk personal, hälso- och studiefrämjande resurser samt fritidshem. Tillsammans ger de en bild av kommunernas ambition och kapacitet att ge sina elever den utbildning de har rätt tillenligt skollag och läroplaner. Resultaten är tydliga: vissa kommuner satsar brett och långsiktigt på skolans resurser och kompetens, medan andra släpar efter. Det skapar ojämlika förutsättningar för elever som redan kan vara utsatta på grund av socioekonomiska faktorer.
Denna bristande likvärdighet är inte bara ett svek mot eleverna utan också ett brott mot det uppdrag som Sveriges kommuner har som huvudmän för skolan. Läroplanen anger tydliga mål för vad skolan ska uppnå. Detta till trots går tusentals elever varje år ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det är inte bara ett misslyckande för kommunerna utan också en stor förlust för eleverna och för hela samhället, som går miste om deras potential.
Kommungrupper och regionala skillnader förstärker ojämlikheten
Vår analys visar att det också finns tydliga skillnader mellan olika kommungrupper. Landsbygdskommuner presterar generellt bäst, medan storstäder och pendlingskommuner nära mindre tätorter ofta placerar sig sämst. Dessutom ser vi stora regionala skillnader. Västerbottens län uppnår i genomsnitt 2,74 poäng, medan kommunerna i Södermanlands län endast når 2,10. Det är tydligt att vissa kommuner har funnit strategier för att skapa en bättre fungerande grundskola än andra.
Det är dock inte bara en fråga om resurser. Vår undersökning visar att kommuner med liknande ekonomiska förutsättningar kan prestera mycket olika. Det handlar i hög grad om kommunernas politiska vilja och deras förmåga, och intresse av att prioritera skolan. En hög ambition ger goda resultat. En hög lärartäthet leder ofta till ett högre utbildningsresultat. Därför är det särskilt oroande att kommuner som gång på gång placerar sig i botten av vår ranking inte lyckas vända utvecklingen.
En viktig faktor som kan förklara varför landsbygdskommuner generellt presterar bättre är en mer utvecklad samverkan mellan hem och skola. När föräldrar och skolpersonal arbetar nära tillsammans skapas en trygg och stödjande miljö för eleverna. Detta kan vara en avgörande skillnad som gör att elever i dessa kommuner når högre resultat.
Staten måste ta ett större ansvar för grundskolan
Den svenska grundskolan lider av att vara beroende av kommunernas skiftande ambition och kapacitet. Detta leder till stora och oacceptabla skillnader i kvalitet och likvärdighet. Thomas Perssons statliga utredning om ökat statligt ansvar för skolan, som presenterades 2022, pekade på hur en sådan reform kan minska dessa skillnader och skapa en mer rättvis resursfördelning. Vi anser att regeringen omgående bör arbeta vidare i denna riktning.
Att stärka statens roll i styrningen av, och resursfördelning till skolan är en nödvändighet för att garantera likvärdigheten. På sikt bör staten överta det fulla ansvaret för grundskolan. Detta skulle möjliggöra en nationell likvärdighetavseende kvalitet och resurser, oberoende av var eleverna bor.
Vad krävs för att skapa en likvärdig skola?
För att säkerställa att skolans styrning utvecklas i en mer likvärdig riktning föreslår vi tre prioriterade åtgärder:
- Inled arbetet att förstatliga grundskolan
Regeringen bör följa upp och utveckla förslagen i utredningen om ökat statligt ansvar för skolan. En plan för ett successivt ökat statligt ansvar måste tas fram och konkretiseras. - Riktade verkliga statliga resurser
Under övergångsperioden behöver staten rikta särskilda resurser till kommuner som under lång tid haft låga resultat. Dessa medel bör användas för att stärka lärartätheten, höja personalens kompetens och förbättra elevhälsan. - Nationella normer och uppföljning
Staten bör också skärpa de nationella normerna för skolans resurser och kvalitet. Genom en effektivare uppföljning kan brister identifieras och åtgärdas snabbare.
En bra grundskola för alla – inte bara för några
Det är dags att på allvar ta tag i frågan om den bristande likvärdigheten i den svenska grundskolan. Den segregation vi ser i skolsystemet är delvis en spegling av kommunernas olika förutsättningar, kapacitet och ambitioner, men det är inte en ursäkt för att låta situationen fortgå. Barn och unga har rätt till en utbildning som ger dem samma möjligheter – oavsett om de växer upp i en storstad eller på landsbygden.
Grundskoleindex 2024 är ett verktyg som kan hjälpa oss att identifiera problemen och starta debatten. Men det krävs handling från både regeringen och kommunerna för att göra verklig skillnad. Vi kan inte vänta ytterligare 19 år på att ojämlikheten ska minska.
Framtiden börjar imorgon.
Gabriella Mattsson
Ordförande
Peter Hallin
Projektledare för Grundskoleindex
