Stockholm 2018-09-12
Till Skolverket
cecilia.hagemark@skolverket.se
Diarienr 2017:01384
Yttrande över
Remiss avseende förslag till reviderade allmänna råd om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola med nytt avsnitt om urval till gymnasiesärskolans nationella program
Skolverkets diarienummer 2017:01384
Föräldraalliansen Sverige har en förhoppning om att de allmänna råden ska få mer dignitet och direkt inverkan på det faktiska mottagandet av elever i grundsärskola och gymnasiesärskola. Dock är det tydligt att formuleringen ”allmänna råd” kan färga vidare formuleringar i själva remissen, med tanke på alla BÖR-formuleringar som återfinns.
De allmänna råden i kap. 1 När frågan om mottagande väcks, kap. 2 Utredning inför beslut om mottagande, kap. 3 Beslut om mottagande, kap. 4 När det framkommer att en mottagen elev inte tillhör målgruppen samt kap. 5 Urval till gymnasiesärskolans nationella program med offentlig huvudman, är utformade i termen bör. BÖR är ett vagt ord som inte ställer några krav vilket skapar en uppenbar risk för ojämlikheter för eleverna, ineffektivitet för hela processen och inte minst en direkt negativ inverkan för alla parter i kontexten, såväl professioner inom skola och elevhälsa som elev och föräldrar. Rutiners syfte är i grund och botten att underlätta, effektiversera och säkerställa en god arbetsprocess.
I de allmänna råden i kap. 1 När frågan om mottagande väcks, finns den olyckliga formuleringen att rutiner bör finnas för hur elev och vårdnadshavare ska informeras, bör ha rutin för att anlita tolk vid behov, bör ha rutin om att utredning påbörjas så snart frågan om ett eventuellt mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan har väckts, osv.
Det är vida känt både inom offentlig sektor såväl som i näringslivet att rutiner skapar effektivitet, ordning och reda, likabehandling och bättre resultat av det arbete som ska utföras. Att inte ställa krav på dessa rutiner anser Föräldraalliansen Sverige är fel. Rutiner ska finnas för att alla som blir inblandade, såväl professioner som elev och föräldrar, ska ha en tydlig plan framåt som dialogen kan kretsa kring och inte minst för att respektive profession ska veta vad de ska ta tag i när och hur.
I kommentarerna till kap.1, första stycket sid 12, finns en förlegad formulering som tyvärr sträcker sig in i skollagen ”så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser”. Vi vill påpeka att denna formulering är direkt olämplig och missriktande då den i praktiken betyder att tex motverka en arm som sitter fjättrad i en spasticitet pga en CP-skada. Formuleringen ska istället vara skriven och fokusera på att motverka eller överbrygga de hinder som uppstår i miljön (många parametrar som spelar in i miljön, inte endast fysiska) för personen med en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen är kroppslig, konsekvenserna av funktionshindret i skolmiljön är det som behöver motverkas och överbryggas. (Kielhofner, G. 2007)
Börformuleringarna i kap. 2 är synnerligen osäkra, då det i praktiken innebär att t.ex. den pedagogiska bedömningen kan genomföras av en person som INTE har specialpedagogisk kompetens, eller att elevens förutsättningar inte fastställs. Motsvarande risker föreligger följaktligen med alla nämnda bedömningar i kapitlet.
Föräldraalliansen Sverige ser positivt på att flera bedömningar med olika fokus inkluderats i remissen – pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social. Vi saknar dock en arbetsterapeutisk bedömning av leg. Arbetsterapeuter. Deras profession och kompetens om barn och ungdomars behov av aktivitet och delaktighet samt olika funktionsnedsättningars konsekvenser för skolarbete borde vara en självklar medarbetare i dessa utredningar och elevhälsan. Detta påtalades av Hjälpmedelsinstitutet redan 2013.
I kommentarerna till kap. 2 omnämns att tolk ska anlitas vid behov. Föräldraalliansen Sverige undrar om det tagits i beräkningen att säkerställa all typ av tolk och språkligt stöd för att utredningarna ska bli så korrekta som möjligt? Tex bild- och symbolstöd, teckenspråkstolk, texttolk på motsvarande sätt som språktolk. För elever med komplexa kommunikationsbehov kan det vara just det språkliga stödet som saknas. Kognitivt har de förmåga och kapacitet att gå i grundskola och gymnasieskola. Det är en del av målgruppen som ibland hamnar i kläm pga att rätt språkligt stöd saknas vid t.ex. utredningar.
Under rubriken De bedömningar som ingår i hemkommunens utredning (punkterna 4, 5, 6, 7 och 8) i kommentarerna till kap. 2 önskar Föräldraalliansen Sverige ett förtydligande. De psykologer, läkare mfl medicinska professioner som ska utföra bedömningarna ska vara legitimerade. Samtliga medicinska professioner har en av Socialstyrelsen utfärdad legitimation för yrket. Det bör ligga i skolans intresse att dessa individer i skolans personalgrupp är legitimerade på motsvarande sätt som skolan kräver legitimerade lärare.
Vidare under samma rubrik finns formuleringen ”Den medicinska bedömningen kan lyfta fram såväl aspekter som kan tyda på att eleven tillhör målgruppen, till exempel kromosomavvikelser… Exemplet bör bytas ut då kromosomavvikelser är ett samlingsbegrepp som även innefattar t.ex. könskromosomavvikelser som inte har någon som helst inverkan på huruvida eleven tillhör målgruppen eller ej. (Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/kromosomavvikelser-enoversikt)
Under rubriken Den pedagogiska bedömningen (punkterna 4 och 5) klargörs det att ”det inte finns reglerat i några författningar vad som bör ingå i en pedagogisk bedömning” och att ”det därför kan vara bra att kommunen har rutiner som tydliggör…” Föräldraalliansen Sverige kan inte nog betona vikten av att använda standardiserade bedömningsinstrument och ha rutiner samt definiera VAD som ska ingå i utredningen. Om sådan definition inte finns och om inte heller standardiserade bedömningsinstrument används för mätning är risken överhängande att bedömningen blir godtycklig, inkomplett och dåligt utförd. Leg. Arbetsterapeuter är återigen en profession som i samarbete med pedagogerna kan genomföra dessa typer bedömningar. Då pedagogen fokuserar på kunskapskraven och den lärande miljön och arbetsterapeuten fokuserar på hur eleven klarar av aktiviteten skola utifrån de förutsättningar eleven har i den gällande kontexten. Vi råder er att ta kontakt med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA, www.arbetsterapeuterna.se) för en fortsatt och fördjupad kvalitativ dialog i ämnet.
I kap 3. Beslut om mottagande återkommer BÖR-formuleringarna. Föräldraalliansen Sverige undrar vad konsekvensen blir om hemkommunen ”bryter” mot dessa BÖR-punkter? Ta till exempel punkt nr 4-5. OM hemkommunen väljer att INTE ta sin utgångspunkt i rekommendationer (pkt 4) eller erbjuda mottagande på försök i max 6 månader (pkt. 5), vad sker då? Vad blir konsekvensen av det handlandet för den enskilda eleven och dennes fortsatta skolgång?
I kap. 4 När det framkommer att en mottagen elev inte tillhör målgruppen står det i pkt. 2 att utredning påbörjas skyndsamt. Vi anser att detta med fördel kan omformuleras till att en utredning ska påbörjas inom en bestämd tid – alltså en tydligt definierad tidsram. För vad innebär egentligen skyndsamt? Det är ett godtyckligt begrepp då det kan påverkas av andra omvärldsfaktorer, t.ex. andra saker/ärenden som är mer skyndsamma.
I kap. 5 Urval till gymnasiesärskolans nationella program med offentlig huvudman är Bör-formuleringarna kanske mest skrämmande. Pkt 2-3 att huvudmannen BÖR (pkt 4) säkerställa att det i rutinerna för urval klargörs hur bedömningen av vilken elev som har störst behov av utbildningen ska göras, och (pkt 5) informera elever och vårdnadshavare om hur urvalet sker inför elevens ansökan till gymnasiesärskolan. OM detta inte görs, om det inte klargörs hur bedömningen sker, på vilka grunder och kriterier, om inte elev och vårdnadshavare är med i dialogen och därmed ej får någon information om hur urvalet sker – hur ska det då kunna vara transparent, förståeligt, likvärdigt och rättssäkert? Elever och vårdnadshavare måste vara med i kommunikationen i en dialog, notera – ej en monolog där information utdelas. Hela processen med utredning kring vilken skolform som är lämplig för eleven är krävande och viktig, den är har en direkt inverkan på elevens liv efter skolan t.ex. arbetslivet, inte bara tiden i skolan. Vårdnadshavare måste ses som en samarbetspartner och bundsförvant för skolan.
Urvalskriterierna och hur urvalet sker vid en ansökan till gymnasiesärskola borde vara så pass transparenta och lika att det kan och ska publiceras offentligt så att vem som helst kan ta del av informationen. Urvalskriterierna och hur urvalet sker måste göras på samma grunder, med samma metod oavsett skola eller ort. Det individuella i bedömningarna t.ex. om det föreligger behov av bedömning av en leg. Logoped eller ej, sker givetvis på individuell basis, men alla måste få möjligheten att ta del av kartbilden – vad kan undersökas, hur, syfte, mål osv. Samma inställning finns i kommentarerna till Urval (punkterna 1, 2 och 3). Det är därför än märkligare för oss att de allmänna råden formuleras i BÖR-form.
Referenser:
- Hjälpmedelsinstitutet (2013). Teknikstöd i skolan – slutrapport.
- Kielfoner, G (2007). Model of Human Occupation.
- Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se
- Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/kromosomavvikelser-enoversikt
Svaret har beretts av
Jennie Gehlin
För Föräldraalliansen Sverige
Jennie Gehlin, ordförande