Nationell plan för trygghet och studiero

Till:
Utbildningsdepartementet
u.remissvar@regeringskansliet.se
anna.österlund@regeringskansliet.se

 

Stockholm 2021-08-26

 

Yttrande över departementspromemorian Nationell plan för trygghet och studiero
(Ds 2021:13) Dnr: U2021/02670

 

Inledning

Föräldraalliansen Sverige har tagit del av departementspromemorian Nationell plan för trygghet och studiero.

Oaktat att promemorian innehåller långtgående förslag som berör såväl barn/elever som deras vårdnadshavare har Utbildningsdepartementet valt att inte bjuda in någon föräldraorganisation att besvara remissen. Förbundet beklagar detta.  Föräldraalliansen Sverige lämnar därför in ett spontant remissyttrande.

Som ansvariga för barnens fostran är vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande och insyn i skolans verksamhet självklar. En väl fungerande samverkan mellan eleverna, skolan och föräldrarna, både på individ- och gruppnivå har stor betydelse för verksamheten. (Prop. 2009/10:165 sid 313)

 

Trots det konstaterar förbundet att utredaren, inom ramen för en nationell plan för trygghet och studiero, inte inkluderat vårdnadshavarna annat än som mottagare av information.

 

Föräldraalliansen Sverige önskar att utredningen hade tydliggjort den potential som ligger i en utökad samverkan mellan skola och vårdnadshavare.

 

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero är grundläggande förutsättningarna för lärande. Frågan engagerar många och förslag till lösningarna är fler. Över tid förs det fram förslag att genom lagstiftning inriktad på att förbjuda, stänga av, beslagta eller andra reaktiva åtgärder försöka öka tryggheten och skapa studiero.

Det är Föräldraalliansen Sveriges uppfattning att de lagar och förordningar som nu gäller till stora delar är tillräckliga. Problemet är snarare att de inte följs, vare sig på huvudmannanivå eller enhetsnivå. När det gäller enhetsnivån menar förbundet vidare att orsaken är brist på resurser och förutsättningar i övrigt som är orsaken till enheternas tillkortakommande i detta avseende.

Av den Skolenkäten 2021 som Skolinspektionen redovisar framgår bland annat att studiero är den indikator där både elever, lärare och vårdnadshavare är mest missnöjda. Där svarar nästan hälften av vårdnadshavarna med barn i grundskolan att deras barn ofta uppger att det är svårt att arbeta i klassrummet för att det är så hög ljudnivå. 60 % av eleverna i årskurs 5 uppger att det stämmer helt eller delvis att På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet. För elever i årskurs 9 är andelen 52% och i gymnasiet år 2 är andelen 30%.

Trygghet och studiero är tillsammans med frågor om kränkningar, elevers rätt till stöd och föräldrars rättigheter och skyldigheter de vanligaste ämnena i våra medlemskontakter.

Föräldraalliansen Sverige anser att frågan om trygghet och studiero är allt för viktig för att slarvas bort av en bristfällig utredning.

 

Samverkan med hemmen

Utredningen problematiserar kring föräldrars möjlighet och vilja till inflytande. Utredningen gör sig också skyldig till grova generaliseringar när det gäller föräldrar. Antingen är de högutbildade och ökar genom sina påverkansförsök den administrativa belastningen för skolans personal. Eller så är har de låg socioekonomiska status och har dåliga språkkunskaper i svenska.

Det finns omkring två miljoner skolbarnsföräldrar i Sverige. Det vi har gemensamt är att vi vill våra barns bästa och alla önskar ett gott och tillitsfullt samarbete med skolans personal.

Det är vi föräldrar som bäst känner våra barn, deras förutsättningar och behov. Vi har också det yttersta ansvaret för att barnen får den omsorg, omvårdnad och utbildning som krävs med hänsyn till deras ålder och utveckling.

När vi lämnar våra barn till omsorg eller skola måste vi kunna lita på att skolan och förskolan gör sitt yttersta för att uppnå skolans och förskolans mål. Vi ska känna oss välkomna och mötas med respekt.

Föräldrar och staten har samma mål för barnens utveckling. Det är därför naturligt att det finns en god samverkan mellan föräldrar/vårdnadshavare och utbildningssystemets olika delar. Det gäller såväl på enhetsnivå (skola/förskola) som de olika instanser som fattar beslut kring skolan, till exempel huvudmän och staten.

I Läroplanen för grundskolan (2.4 Skola och hem) står att läsa: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Under rubriken Riktlinjer står: Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

I avdelningen Skolans värdegrund och uppdrag står under rubriken Rättigheter och skyldigheter: Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan.

I Skollagen, 4 kap. Kvalitet och inflytande, behandlas i §§ 12 – 14 vårdnadshavarens inflytande över utbildningen.  Där framgår det i §13 att vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas

Trots att gällande styrdokument är tydliga med att vårdnadshavare ska beredas möjlighet till inflytande genom att delta i ett eller flera forum för samråd och att vårdnadshavare också ska ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med Skollagen 4 kap. §§ 3-4 tar inte utredningen upp frågan om vårdnadshavares deltagande och inflytande annat än som mottagare av information.

Detta finner Föräldraalliansen Sverige djupt otillfredsställande och ser det som en stor svaghet i utredningen. Vi menar att förtroendefulla samarbeten mellan föräldrar och pedagoger, skolledningar och beslutsfattare inom skolväsendet är en viktig beståndsdel i att öka trygghet och studiero i skolan.

 

Remissinstans
En av Föräldraalliansen Sveriges uppgifter är att vara röstbärare för föräldrar med barn inom skolväsendet. Det gör vi bland annat genom att svara på remisser.

Trots att frågan om trygghet och studiero är en viktig fråga för skolväsendet, att frågan engagerar många föräldrar och att utredningen behandlar vårdnadshavares relation till frågan om till exempel ordningsregler har Utbildningsdepartementet inte inbjudit någon föräldraorganisation att lämna remissvar. På en direkt fråga om detta svarar departementet:  Inför remissutskick gör Regeringskansliet ett urval av remissinstanser utifrån de organisationer som kan anses berörda av förslagen i ett betänkande eller departementspromemoria.

Att vårdnadshavare inte kan anses berörda finner förbundet djup olyckligt då vi menar att föräldrars engagemang är en del av lösningen.

 

Information till vårdnadshavare

Utredningen konstaterar att det föreligger ett behov av ökad information till vårdnadshavare. Där har vi anledning att hålla med utredaren.

Det finns idag, i Sverige, ingen självklar avsändare av information till föräldrar. Varken Skolverket eller Skolinspektionen har det uppdraget. Rektor ska, enligt Skollagen 4 kap. § 14, andra stycket, ansvara för information om bland annat huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Ingen har således ett samlat uppdrag att informera vårdnadshavare om deras rättigheter och skyldigheter och om hur skolsystemet fungerar.

Föräldraalliansen Sverige menar att det behövs en palett av olika avsändare och informationskanaler för att nå vårdnadshavare med viktig information. Men också olika forum för att göra föräldrars röster hörda.

I samtliga våra nordiska grannländer genomförs betydande informationsinsatser via de ideella organisationer som verkar för föräldrar med barn inom skolväsendet.

I Finland, som numera ses som en förebild när det gäller skolan, finns det två föräldraorganisationen. En för den svensktalande delen; Förbundet Hem och Skola, och en för de finsktalande föräldrarna; Suomen Vanhempainliitto. Båda föreningarna har till uppgift att informera och stödja föräldrar och finansieras i huvudsak med statliga medel. Förbundet Hem och Skola har cirka 5 årsarbetare och Suomen Vanhempainliitto har cirka 15.

Också de övriga nordiska länderna har liknande förhållanden. I Norge finns Foreldreutvalget for grunnopplæringen med 15 årsarbeten, i Danmark finns Skole og Forældre med 8,5 årsarbetare och på Island Heimili og skóli – landssamtök foreldra med 5 årsarbeten. Samtliga i huvudsak statligt finansierade. Några av dem har också utökade ansvarsområden. Så ansvara t.ex. Heimili og skóli – landssamtök foreldra på Island också för SAFT – Safer Internet Centre.

Länk till de olika föräldraorganisationerna i Norden: http://noko.hemochskola.webbhuset.fi/start/

Som jämförelse delar, i Sverige, sex föräldraorganisationer, inom ramen för Förordning (1998:1636) om vissa statsbidrag för utveckling av skolväsendet, på 1,64 mnkr. Summan har varit oförändrad de senaste åren.

 

Utöver dessa ideella föreningar förekommer det i Sverige olika kommersiella verksamheter som vänder sig med information till vårdnadshavare med barn i skolan.

 

Föräldraalliansen Sverige föreslår att Utbildningsdepartementet ser över frågan om information till vårdnadshavare med barn inom skolväsendet.

 

 

Förebyggande arbete

Det förbyggande arbetet är mycket styvmoderligt behandlat i utredningen. Det är beklagansvärt.
För att nå framgång med det förebyggande trygghetsarbetet menar förbundet att det behöver avsättas tid. Det är huvudmannens ansvar att tillse att varje skolenhet har de resurser som behövs för detta. Vidare måste arbetet utgå från varje enhets unika situation och omfatta hela skolans verksamhet. Skolans personal, elever och vårdnadshavare måste ha ett gemensamt förhållningssätt och arbetet behöver genomsyras av inflytande och delaktighet. Förebyggande arbete ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

 

Föräldraalliansen Sveriges svar på utredningens förslag

5.2 Ansvaret för det förebyggande arbetet inom trygghet och studiero och terminologin förtydligas

Förslag: Det ska anges i skollagen att alla elever ska tillförsäkras en utbildning som präglas av trygghet och en undervisning som präglas av studiero. Med studiero ska avses att det finns goda för­utsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

Huvudmannen ska säkerställa att det bedrivs ett förebyggande arbete på skolenheten som syftar till att skapa trygghet och studiero.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om det förebyggande arbetet.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget. Men vi konstaterar också att det förebyggande arbetet på grund av resursbrister inte prioriteras.

 

6.2 Regleringen av det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas

Förslag: Det ska anges i skollagen att huvudmannen och rektorn utöver att följa upp utbildningen även ska analysera de bakom­liggande orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analy­sen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas.

Föräldraalliansen Sverige menar att detta är ett onödigt tillägg till skollagen. Analys är ett naturligt inslag i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolverket skriver på sin webbplats under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för arbetet. Även i läroplanerna finns krav på kvalitetsarbete.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola

Skolverket tillhandahåller också BRUK – verktyg för självskattning

Bruk är ett verktyg för självskattning som kan användas i kvalitetsarbetet. Självskattningen ger insikt om vilken grad av måluppfyllelse och vilka kvaliteter verksamheterna har i förhållande till de nationella styrdokumenten.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/bruk—verktyg-for-sjalvskattning

Problemet, som vi uppfattar det, är att skolenheterna inte får de resurser och förutsättningar i övrigt, till exempel tid, som krävs för att hinna med att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet.

Föräldraalliansen Sverige föreslår att man i stället för att göra lagändringar, som egentligen bara är förtydliganden av information som redan finns, göra en plan för hur vi kan;

• Ge skolor de resurser som krävs så att tid frigörs för systematiskt kvalitetsarbete.
• Kompetensutveckling inom systematiskt kvalitetsarbete, så att ansvarig och berörda förstår meningen och nyttan i stället för att se det som tidskrävande, lönlöst och onödigt pappersarbete.
• Säkerställa att det finns minst en person på varje skola som är väl insatt i och kan hålla i det systematiska kvalitetsarbetet. Då det är så pass viktigt att varje skolenhet arbetar med detta behövs också en förståelse för tiden som krävs för att få ut något av det, eftersom det är just mer än bara pappersarbete som krävs för att få resultat så föreslår förbundet att det ska tas fram en tydlig plan för hur man kan hjälpa skolor att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet på ett sätt som ger önskat resultat.

Föräldraalliansen Sverige vill också påminna om att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

 

6.3 Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta

Förslag: Ett föreläggande för en huvudman att fullgöra sina skyldigheter ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

 

6.4.2 Skolinspektionen ska alltid vara motpart när myndighetens beslut överklagas

Förslag: När ett beslut av Statens skolinspektion överklagas hos allmän förvaltningsdomstol enligt skollagen ska Skolinspek­tionen alltid vara motpart i domstolen.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

 

7.2 Huvudmannen ska ha ett tydligare ansvar för klagomålshantering

Förslag: Det ska i skollagen tydliggöras att en huvudman inom skolväsendet ska ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och ha skriftliga rutiner för detta. Det införs vidare krav på att huvudmannen aktivt ska verka för att rutinerna är kända bland elever, vårdnadshavare och personal. Huvudmannen ska skynd­samt göra den utredning som behövs för att kunna hantera klagomålet och därefter på lämpligt sätt återkoppla till den som har framfört klagomålet.

Statens skolinspektion ska endast få utreda klagomål mot en utbildning inom skolväsendet om huvudmannen har fått möj­lighet att hantera klagomålet och se till att nödvändiga åtgärder vidtas, eller om det finns särskilda skäl. Om Skolinspektionen inte utreder ett klagomål mot en utbildning inom skolväsendet därför att huvudmannen inte har fått möjlighet att hantera klagomålet, ska myndigheten överlämna klagomålet till huvud­mannen.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget

Skolinspektionen visar 2012 och 2017 på betydande brister i klagomålshanteringen. Likaså gör Statskontoret 2020. I förbundets kontakter med föräldrar är det också tydligt att klagomålshanteringen generellt fungerar dåligt.

Många föräldrar är inte klara över på vilken nivå man först ska framföra sina synpunkter eller klagomål när det gäller enskilda fall. Oftast beror det på att skolan inte varit tydlig med vem på skolan som ansvarar för vad och till vem man ska rikta sina synpunkter Det är viktigt att det är tydligt för alla föräldrar hur klagomålshanteringen hanteras såväl på enhetsnivå som huvudmannanivå.

Det är också önskvärt att det finns en samsyn mellan personalen på enheten och vårdnadshavarna kring vad som är synpunkter och vad som är klagomål. Ett lämpligt tillfälle att diskutera detta är på något av de forum för samverkan som enligt skollagen ska finnas på varje enhet.

Resultaten från klagomålshanteringen bör vara en naturlig del av det för systematiskt kvalitetsarbete.

Det finns fog för klagomål.
Både utredningen och viss media sprider en bild av föräldrar som okynnesklagar. Det är djupt olyckligt.

En av de vanligaste frågorna i våra medlemskontakter handlar om elever som inte får tillräckligt stöd. I Skolinspektionens Skolenkät 2021 uppger 20 % av personalen i grundskolan att de inte har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av det. Samtidigt svarar 28 % av föräldrar till barn i grundskolan att det stämmer helt eller delvis in i påståendet att Mitt barn behöver mer hjälp än skolan ger henne/honom. Under en längre tid har cirka 15 procent av de elever som avslutat årskurs 9 i grundskolan saknat behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.

En annan vanlig fråga är kränkningar och mobbning. Av årets Friendsrapport framgår att 10 % av eleverna i åk 3-6 och 5 % av eleverna i åk 6-9 upplever att de blivit mobbade av andra elever de senaste året. 8 % av eleverna i åk 3-6 och 10 % av eleverna i åk 6-9 uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året enligt samma rapport. Dessa resultat är stabila över tid. I Skolinspektionens skolenkät håller 17 % av eleverna i åk 5 med om påståendet: I min skola finns det elever som jag är rädd för, 10 % av eleverna håller med om påståendet: I min skola finns det vuxna som jag är rädd för.

I årskurs 9 håller 18 % med om påståendet: I min skola finns det elever som jag är rädd för, och lika stor andel håller med om påståendet: I min skola finns det vuxna som jag är rädd för.

En ny (2021-08-23) undersökning gjord av Riksförbundet Attention med över 5 500 svarande, visar att 65 procent av alla elever med NPF känner stor eller ganska stor oro inför terminsstarten. För deras föräldrar är siffran hela 75 procent.

Detta är en mindre smickrande bild av det svenska skolväsendet men likväl en verklighet som barn/elever och föräldrar dagligen möter. Som ansvarig vårdnadshavare är det vår plikt att påtala dessa brister. Då är det viktigt att veta till vem vi ska adressera våra synpunkter.

 

7.3 Det ska tas fram stöd för skolors kommunikation och samarbete med vårdnadshavare

Förslag: Statens skolverk ska ges i uppdrag att ta fram informa­tionsmaterial som skolor kan använda i sin kommunikation med vårdnadshavare om vilka rättigheter och skyldigheter som skolan respektive vårdnadshavare har. Syftet med materialet ska vara att stödja ett väl fungerande samarbete mellan skola och vårdnads­havare.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget och menar vidare att det arbetet bör ske i nära samarbete med föräldraorganisationer för föräldrar med barn inom skolväsendet.

Det är förbundets uppfattning att Skolverket (och Myndigheten för skolutveckling) över tid har producerat bra informationsmaterial inom olika områden. Dessa är i första hand avsedda för skolans personal och huvudmän. En kritik som man kan rikta mot Skolverket är att materialet är svårt att hitta och att man alltför ofta strukturerar om sin webbplats.

För att nå framgång med skolors kommunikation och samarbete med vårdnadshavare behövs det en palett av åtgärder och avsändare. Således bör föräldraorganisationer ges stöd och möjlighet och förutsättningar att producera eget material och informera föräldrar kring både föräldrars rättigheter och skyldigheter såväl som hur man praktiskt kan delta i olika samverkansformer som kan vara aktuella.

Samverkan sker på olika nivåer

På individnivå sker den individuella samverkan mellan mentor/lärare, barn/elev och vårdnadshavare.
Den kan, beroende på ålder omfatta dagliga möten i samband med avlämning och hämtning. Här ryms också utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen (IUP)

På klass- eller gruppnivå behövs samverkan mellan föräldrar för att förebygga och lösa eventuella problem i gruppen. Att känna barnens kamraters föräldrar skapar trygghet. Tillsammans kan man komma överens om förhållningssätt i viktiga frågor.

På skolnivå bör föräldraföreningen, föräldrarådet eller någon annan form av föräldrasammanslutning samverka med skolan kring utbildnings- och värdegrundsfrågor samt delta i arbetet att ta fram, utvärdera och revidera skolans policydokument, ordnings- och förhållningsregler och delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Med rätt information kan föräldrarna medverka till verksamheternas utveckling. Föräldrasammanslutningarna har också ofta en viktig roll när det gäller trivselfrågor och social samvaro. Vid varje förskole- och skolenhet ska det dessutom finnas ett eller flera forum för samråd. (Skollagen 4 kap. §13)

På kommun- och stadsdelsnivå fattas beslut om resurser och förutsättningar för de olika verksamheterna. Här finns möjlighet att påverka skolpolitiken och att träffa beslutsfattare. Här finns även ett utmärkt forum att sprida kunskap och erfarenhet mellan föräldrasammanslutningar samt att inspirera och låta sig inspireras av andra.

På nationell nivå fattas beslut om de lagar och regler som styr den svenska skolan. Föräldraalliansen Sverige behövs som en samarbetspart för alla de som på nationell nivå arbetar med att utveckla det svenska skolväsendet och för att förbättra barns och föräldrars villkor.

Forum för samråd
I den skollag som trädde i kraft 1 augusti 2010 finns nya bestämmelser om att det vid varje förskole- och skolenhet ska finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och vårdnadshavare. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. 

Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.  

Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs.

Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som skall genomföras på enhetsnivå.

Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Formerna för forumen (Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sid 316):
Verksamheter ser olika ut, har olika behov och har kommit olika långt i sitt arbete med inflytande. Därför bör det i stor utsträckning beslutas lokalt på förskolan eller skolan hur inflytandet i detalj ska utformas samt i vilka sammanhang olika frågor ska tas upp. Ett forum för samråd regleras därför inte mer detaljerat i denna lag än att det ska behandla frågor som är viktiga för verksamheten och som kan ha betydelse för barn, elever, vårdnadshavare och andra berörda. Det är inte möjligt att ange

inför vilka beslut denna informationsskyldighet ska fullgöras, förutom att det inte ska gälla frågor som berör individuella ärenden. Det måste avgöras från fråga till fråga med hänsyn till omständigheterna och syftet med ett forum för samråd.

 

Vid varje förskole- och skolenhet bör det finnas åtminstone ett forum för inflytande. Rektor eller förskolechef, eller den som dessa utser, bör vara ordförande. I övrigt bör forumet bestå dels av företrädare för lärare eller förskollärare och annan personal, dels av företrädare för barnen eller

eleverna samt deras vårdnadshavare. I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och de skolformer som vänder sig till vuxna omfattas dock inte vårdnadshavarna.

 

Av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa i 1 kap. framgår att barn och elever ska ges möjlighet att komma till tals i frågor som rör dem. Barnens eller elevernas företrädare ska ges möjligheter att delta i forumens arbete med beaktande av deras ålder och mognad. Exempelvis i

grundskolan bör således framför allt elever i de senare skolåren delta i forumets arbete. I förskolan är det, som sagts ovan, vårdnadshavarna som i första hand ska företräda sina barn i dialogen med förskolans ledning och personal.

Regeringen föreslår ingen ytterligare reglering av hur representanter utses. Förskolan och skolan har ett demokratiuppdrag och därför bör man utgå från att varje enhet fattar demokratiska beslut om vilka som ska delta i ett forum för samråd.

 

Regeringens förslag med krav på systematiskt arbete och minst ett forum för samråd vid alla enheter innebär inte ökade krav jämfört med tidigare bestämmelser. Syftet är att de föreslagna bestämmelserna ska ge möjlighet till ett reellt inflytande. Däremot är det en tydligare reglering

jämfört med Skollagskommitténs förslag där alla former (klassråd, skolkonferens,

elevvårdskonferens) var borttagna. Det är emellertid främst de formella inslagen som regleras i lag. Därefter är det en uppgift för varje enhet att i demokratiska former överväga vilka frågor som är viktiga att samråda kring för att ge möjlighet till ett inflytande. Aktiv delaktighet för alla berörda i förskolan och skolan är en viktig del i kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Rektorn respektive förskolechefen och personalen måste stå för kontinuiteten och initiativen i arbetet med inflytandefrågorna.

 

För att det inte ska råda något tvivel om vem som har ansvaret för att det finns ett systematiskt arbete med inflytande. och med tanke på rätten till information, anser regeringen att det av lagen ska framgå att rektorn respektive förskolechefen har ansvaret. Rektorn eller förskolechefen kan inte delegera sitt övergripande ansvar. Dock kan konkreta uppgifter som att leda ett forum för samråd eller ge information delegeras till en medarbetare.

 

Grundläggande kunskaper om verksamhetens mål, styrdokument och var olika beslut fattas är en förutsättning för att kunna utöva inflytande. Därför anges i lagen att barnen, eleverna och vårdnadshavarna bör informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och om huvuddragen i de bestämmelser som reglerar utbildningen. Tanken är att allt inflytande börjar med information och kunskap om verksamheten. Informationen måste omfatta en grundläggande orientering om den aktuella skolformens styrsystem och uppgifter. För att kunna vara delaktig är även utvecklingen av den kommunikativa förmågan viktig, såväl att lyssna på andra som att föra fram och motivera sina egna synpunkter. För att inte ansvaret ska stanna vid att information ges på ett ensidigt sätt måste det finnas möjlighet för barn, elever och vårdnadshavare att aktivt delta, påverka och samråda

 

Varje förskole- och skolenhet ska dokumentera sitt arbete med inflytande för samtliga inflytandenivåer utifrån de bestämmelser som finns om systematiskt kvalitetsarbete och med utgångspunkt från de nationella målen i läro- och kursplaner. Det är inget som hindrar att dagens former för inflytande, t.ex. klassråd och elevråd bildar mönster för hur arbetet med inflytandet organiseras. Det är naturligt att gemensamma frågor tas upp i den grupp eller klass eller i det

sammanhang där barnen och eleverna respektive frågan hör hemma.

 

Föräldraalliansen Sverige föreslår att varje enhet får en förstärkt skyldighet att genomföra skollagens bestämmelser om forum för samråd.

 

8.2 Lärare och rektorer ska få bättre tillgång till befintligt stöd när det gäller trygghet och studiero

Förslag: Statens skolverk ska tydliggöra och förstärka sin kom­munikation när det gäller vilket stöd som finns för lärare och rektorer i deras arbete med att såväl förebygga som upprätthålla trygghet och studiero.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

 

8.3 Det ska tillhandahållas kompetensutveckling för elevassistenter och resurspersonal

Förslag: Statens skolverk och Specialpedagogiska skolmyndighet­en ska ges i uppdrag att tillhandahålla kompetensutveckling för elevassistenter och annan resurspersonal.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

 

9.2 Elevernas delaktighet i arbetet med ordningsreglerna ska säkerställas och hur de följs ska följas upp

Förslag: Det ska även fortsättningsvis vara rektorn som beslutar om skolans ordningsregler, men det ska tydliggöras att eleverna ska vara delaktiga i både utarbetandet och i uppföljningen av ordningsreglerna. Det ska även klargöras att i uppföljningen av ordningsreglerna ingår att följa upp hur dessa följs och att analysera de bakomliggande orsakerna till uppföljningens resultat. Ordningsreglerna och hur dessa följs ska följas upp regelbundet på varje skolenhet.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

Av Skolinspektionens Skolenkät 2021 framgår att bara 33% av eleverna i åk 9 och 44% av eleverna i gymnasiets år 2 håller med om påståendet: I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha. För ett skolväsende som har ett tydligt demokratiuppdrag är detta resultat ett stort nederlag.

Föräldraalliansen Sverige anser att ordningsregler och andra policydokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, ska behandlas inom ett eller flera forum för samråd på förskole- skolenheten och inbegripa personal, barn/elever och vårdnadshavare enligt nuvarande skollag.

Se vidare avsnittet om forum för samråd.

En beprövad erfarenhet är att skolans ordningsregler fungerar bäst om de som berörs får vara med och utarbeta dem och på så vis göra dem till sina. Detta sker också på de flesta skolor, inte bara en gång utan med jämna mellanrum, så att nya elevgenerationer får vara med och formulera vad som skall gälla på just deras skola. Ordningsregler kan vara den konkreta manifestationen av en mycket bredare och djupare diskussion om relationer, respekt för andra och ansvar för den gemensamma miljön. Även föräldrar bör involveras i denna process, så att det i bästa fall kan utvecklas en samsyn mellan skola och hem om vilka regler som man kommit överens om.
(I Utbildnings- och kulturdepartementets utkast till lagrådsremiss med förslag till en ny skollag m.m., som remitterades den 20 juni 2005, anges följande (s. 210 och 211))

Föräldraalliansen Sverige föreslår att varje enhet får en förstärkt skyldighet att genomföra skollagens bestämmelser om forum för samråd.

 

9.3 Vårdnadshavarna ska få information om skolans ordningsregler

Förslag: Det ska förtydligas i läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer att rektorn har ansvar för att vård­nadshavare får information om skolans ordningsregler.

Föräldraalliansen Sverige anser att ordningsregler och andra policydokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, ska behandlas inom ett eller flera forum för samråd på förskole- eller skolenheten och inbegripa personal, barn/elever och vårdnadshavare enligt nuvarande skollag.

Se vidare avsnittet om forum för samråd.

I de fall där skolan upprättar förväntansdokument kräver förbundet att det också skall omfatta huvudmannen.

Föräldraalliansen Sverige föreslår att varje enhet får en förstärkt skyldighet att genomföra skollagens bestämmelser om forum för samråd.

 

10.3 Mobiltelefoner ska endast användas efter lärarens instruktion när undervisning pågår

Förslag: I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skol­former, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kom­munikationsutrustning vid undervisningen endast förekomma

• efter lärarens instruktion i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller
• som stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap. skollagen. Rektorn eller en lärare ska få besluta om undantag för en enskild elev om det finns särskilda skäl.

 

Beslut om reglerat mobilanvändande i undervisningen och undantag från ett sådant beslut ska som huvudregel inte behöva dokumenteras och ska inte kunna överklagas genom förvalt­ningsbesvär.

Föräldraalliansen Sverige stöder inte förslaget. Utbildningens syfte är bland annat att eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Uppkopplade elektronisk kommunikationsutrustning kommer att vara och är ett vardagligt verktyg i arbetslivet och för sociala aktiviteter, för kommunikation och kunskapshantering. Många elever är beroende av att kunna använda mobilen eller annat elektroniskt kommunikationsmedel för att kunna följa undervisningen.

Att elever kan ta med sig och använder mobiltelefonen som ett verktyg i skolan är ur det perspektivet en självklarhet. Hur skolan Ska förhålla sig till användningen av digital kommunikationsutrustning bör regleras i de policydokument som varje verksamhet bör verka utifrån och som skall beredes i samråd med berörda.

 

10.4 Ökade möjligheter att omhänderta mobiltelefoner

Förslag: I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skol­former, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning få omhänderta en mobiltelefon eller annan elektronisk kommuni­kationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven.

 

Rektorn, en lärare eller handledare ska även få omhänderta en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, dusch eller ett annat liknande utrymme. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet.

 

Rektorn eller en lärare får även i andra fall omhänderta mobil­telefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning. Ett sådant föremål ska återlämnas till eleven senast när skälet för omhändertagande har upphört.

I förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer samt fritidshemmet ska rektorn få besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas senast vid skoldagens slut. Rektorn eller en lärare ska få besluta om undantag för en enskild elev om det finns särskilda skäl.

 

Nu aktuella omhändertaganden ska inte behöva dokumen­teras.

Det ska anges i skollagen att den befogenhet som rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning har att från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna, även innefattar en befogenhet att omhänderta föremål som används på ett sätt som är kränkande för elever eller personal.

Rektorn eller den som rektorn har bestämt ska skyndsamt anmäla till Polismyndigheten om ett föremål som har omhändertagits kan antas bli förverkat på den grunden att det har använts som hjälpmedel vid brott.

Föräldraalliansen Sverige stöder inte förslaget utan menar att den skrivning som finns i den nuvarande skollagen är tillräcklig (5 kap §22). Hur den ska tolkas och brukas skall inrymmas i skolenhetens arbete med ordningsregler och förhållningssätt. Att fylla skollagen med mer text är kontraproduktivt och skapar misstro mot resterande delar. Föreslaget tillägg förbjuder tillexempel inte fotografering med analog utrustning.

 

11.4 All skolpersonal ska ha allmänna befogenheter för att säkerställa trygghet och studiero

Förslag: Det ska framgå av skollagen att all skolpersonal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det ska ut­tryckligen anges att dessa åtgärder innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.

 

Föremål som annan skolpersonal än rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisningar har omhändertagit med stöd dessa allmänna befogenheter och som inte omedelbart kan läm­nas tillbaka, ska utan dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning enligt bestämmelserna om omhändertagande av föremål. Dessa personer ska utan dröjsmål pröva ett omhändertagande av ett föremål som annan skol­personal har gjort.

 

Bestämmelserna om befogenheten för en handledare vid fjärrundervisning när det gäller utvisning ur undervisningslokalen och omhändertagande av föremål flyttas från bestämmelserna om skolpersonalens allmänna befogenheter till bestämmelserna om utvisning av undervisningslokalen respektive omhändertagande av föremål.

 

Det ska liksom hittills uttryckligen anges i skollagen att en åtgärd enligt ovan endast får vidtas om den står i rimlig propor­tion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget. Förbundet menar att det är bra att det fastställs vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter de vuxna i skolan har. Det är de vuxna i skolan som har det huvudsakliga ansvaret för det förebyggande arbetet och för att verksamheterna följe de policy- och regeldokument man har enats om ska råda på enheten.

Det är också väsentligt att konsekvenserna om man inte följer reglerna är kända och att repressiva åtgärder genomförs skyndsamt. Med ett tydligt och väl förankrat regelverk blir det tydligt för eleverna/barn, vårdnadshavare och personal vad som krävs av dem. Det blir också tydligt för enhetens personal hur de ska agera i givna situationer.

 

11.5 Stöd för skolans personal att agera i svåra situationer

Förslag: Statens skolverk ska få i uppdrag att ta fram ett stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i svåra situationer.

Föräldraalliansen Sverige stöder förslaget.

 

Omplacering och avstängning av elev

12.4 Tillfälliga placeringar ska vara enklare att genomföra

Förslag: Det ska anges i skollagen att en rektor vid tillfällig om­placering inom skolenheten får besluta att eleven ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp. Förutsättningarna för sådan undervisning enligt 3 kap. skollagen ska inte behöva vara uppfyllda inför ett sådant beslut. Kravet på att det ska finnas synnerliga skäl för att en tillfällig omplacering inom skolenheten ska få gälla under längre tid än två veckor ska tas bort. Åtgärden ska dock fortfarande inte få gälla för en längre tid än fyra veckor.

 

     Rektorn ska få besluta att tillfälligt placera en elev på en annan plats inom huvudmannens organisation om det inte är tillräckligt ingripande med tillfällig omplacering inom skolenheten, det på grund av andra omständigheter inte är möjligt att genomföra eller det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers eller skolperso­nals säkerhet. Rektorn ska också vid en tillfällig placering utanför den egna skolenheten få besluta att eleven ska ges enskild under­visning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp, även om förutsättningarna för sådan undervisning enligt 3 kap. skol­lagen inte är uppfyllda.

     Kravet på att det ska finnas synnerliga skäl för att en tillfällig placering utanför den egna skolenheten ska få gälla under längre tid än två veckor ska tas bort. Åtgärden ska dock fortfarande inte få gälla för en längre tid än fyra veckor.

 

12.5.1 Det ska vara tydligt att en elev kan stängas av omedelbart när säkerheten bedöms hotad

Förslag: Det ska förtydligas i skollagen att en elev i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning kan stängas av från utbildningen, utan att mindre ingripande åtgärder först har prövats, om andra elevers eller skolpersonals säkerhet bedöms hotad.

 

Skollagen ska även ändras på så sätt att det, i stället för att utgöra en förutsättning för ett beslut om avstängning av en elev i grundskolan, specialskolan och sameskolan, ska vara en skyldig­het att erbjuda eleven kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.

 

En elev i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning ska fortfarande kunna stängas av helt eller delvis om eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kun­skaper. En sådan elev ska också fortfarande kunna stängas av om eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling eller elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero, men det ska i dessa fall vara en förutsättning för avstängning att syftet med andra åtgärder inte uppnåtts.

 

12.5.2 Det ska bli enklare att besluta om avstängning i upp till två veckor i de frivilliga skolformerna
Förslag: I de frivilliga skolformerna ska rektorn kunna fatta beslut om att stänga av en elev under som längst två veckor under ett kalenderhalvår utan att beslutet behöver prövas av huvud­mannen. Rektorn ska även kunna stänga av en elev från viss utbildning med praktiska inslag i de frivilliga skolformerna under som längst två veckor utan att beslutet behöver prövas av huvud­mannen. Rektorn ska kunna fatta sådana beslut på samma grunder som huvudmannen och ska få besluta att besluten ska gälla omedelbart. De nya beslutsbefogenheterna ska inte kunna delegeras till någon annan. Rektorn ska informera huvudmannen när rektorn har fattat ett beslut om avstängning.

     Huvudmannen ska bara vara skyldig att samråda med social­nämnden inför ett beslut om avstängning av en elev i de frivilliga skolformerna om avstängningen omfattar mer än två veckor under ett kalenderhalvår och eleven är under 18 år. Social­nämnden ska informeras om ett beslut om en kortare avstängning i skolformerna om eleven är under 18 år.

12.6 Det ska vara tydligt vilka bestämmelser som finns om placering av elever vid skolenheter
Förslag: För att tydliggöra att skollagens bestämmelser om placering av elever vid skolenheter finns på olika ställen i lagen ska hänvisningar till lagens bestämmelser i 10 och 11 kap. om placering vid en skolenhet i grundskolan och grundsärskolan införas i anslutning till lagens bestämmelser om tillfällig om­placering och tillfällig placering utanför den egna skolenheten i 5 kap. skollagen.

Föräldraalliansen Sverige stöder inte förslagen om omplacering och avstängning av elever. 

Det är svårt att se situationer där andra elevers eller skolpersonals säkerhet är omedelbart hotad utan att det är en situation där polisen tillkallas.  

En målsättning måste vara att ett beslut om omplacering, med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, bara i undantagsfall ska kunna bli aktuellt när övriga tillgängliga medel att komma till rätta med situationen har prövats och bedömts vara otillräckliga.  Det är också centralt att den omplacerade elevens rättssäkerhet så långt det är möjligt tillgodoses.

 Det är förbundets uppfattning att nuvarande skollag, inklusive förarbeten, på ett balanserat sätt redan hanterar dessa frågor. (Regeringens proposition 2006/07:69 Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan & Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet)

 Disciplinära åtgärder som riktar sig mot enskilda elever bör också kompletteras med eller åtföljas av åtgärder med syfte att komma åt brister på system- och verksamhetsnivå. De kortsiktiga disciplinära åtgärderna bör också åtföljas av långsiktiga åtgärder med fokus på övriga behov av stöd som eleven kan ha. Självklart måste de bestämmelser som reglerar disciplinära åtgärder tillämpas med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 §). (Prop. 2009/10:165 sid 325)

 

För Föräldraalliansen Sverige

 

Marléne Gottfridsson
Ordförande

 

Svaret har beretts av Peter Hallin, Björn Normark & Marléne Gottfridsson.

 

Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldrasammanslutningar och utgör ett samarbetsorgan för dessa.

Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.

Förbundet är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.