Föräldraalliansen Sverige
Föräldraalliansen Sverige är ett riksförbund för föräldrar och föräldrasammanslutningar.
Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling, lärande och hälsa.
Varför ansluta sig till Föräldraalliansen Sverige?
Föräldraalliansen Sverige är den samlande rösten för föräldrar i skolan – en röst som nu behövs mer än någonsin. Nya förslag i flera aktuella utredningar riskerar att kraftigt försvaga både elev- och föräldrainflytandet. Om dessa förändringar genomförs kan föräldrars möjlighet att påverka skolans utveckling och trygghet minska dramatiskt.
Genom att ansluta er till Föräldraalliansen stärker ni föräldrarnas gemensamma röst och bidrar till att försvara det inflytande som är avgörande för en demokratisk och trygg skola – där elevernas och föräldrarnas erfarenheter och perspektiv tas på allvar.
Aktuellt
Nya regler i skolan från den 1 augusti 2026 – vad betyder de för elever och föräldrar?
Den 1 augusti 2026 träder flera omfattande förändringar i skollagen i kraft. De gäller bland annat kränkande behandling, mobiltelefoner, skolregler, förväntansdokument och disciplinära åtgärder. Även reglerna om vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk förändras.
Föräldraalliansen Sverige välkomnade i vårt remissvar ambitionen att förbättra tryggheten och studieron i skolan. Samtidigt varnade vi för att flera av förslagen riskerade att minska elevernas och vårdnadshavarnas inflytande, insyn och rättssäkerhet.
Vår grundläggande uppfattning är att trygghet och studiero inte i första hand skapas genom ökad kontroll och fler disciplinära befogenheter. En trygg skola byggs genom god undervisning, tillräckliga resurser, fungerande elevhälsa, tillitsfulla relationer och ett verkligt samarbete mellan elever, vårdnadshavare och skola.
Läs vidare
NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar
Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång, konstaterar forskaren Emma Laurin. Rätt kontakter, kunskap och förmåga att kunna tala för sig är en fördel – men absolut ingen garant för att ens barn med...
Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund
En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor. Läs mer...
Så jobbar Ängelholm för att fånga upp särskilt begåvade elever
Ofta handlar det om elever som utmärker sig kunskapsmässigt inom ett eller flera områden i skolan. Det är så kallade särskilt begåvade elever. I Ängelholm har kommunen gjort en särskild handlingsplan för att fånga upp dessa barn. Läs mer på SVT Nyheter
Unga med underkända betyg mår sämre än andra
Unga som har ett eller flera underkända betyg känner mer ångest mår sämre och använder mer droger och alkohol än de med godkända betyg. Det framkommer av ungdomsenkäten Om mig, som riktar sig till elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. Läs mer på SVT...
Utredare ska se över om fler bör ha rätt att gå i fritidshem
Regeringen har i dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att se över om rätten att delta i utbildning i fritidshem bör utökas. Syftet är att ge fler elever möjlighet att stimuleras i sin utveckling och sitt lärande och bidra till en meningsfull fritid. Läs...
Grundskoleindex 2025
Sammanfattande resultat 2025
Bästa grundskolekommun blev Dorotea med 3,2 poäng (förra året Arjeplog med 3,38 poäng) och sämsta kommun blev Vårgårda med 1,69 poäng (förra året Skinnskatteberg med 1,74 poäng).
Den kommun som stigit mest i rankingen jämfört med 2024 är Överkalix som stigit med 223 placeringar och återfinns på 31: a plats.
Barn i en digital värld
Du som är förälder och vårdnadshavare kan börja använda Fritidskortet i september
Har du barn som är mellan 8 och 16 år? Då kan du använda Fritidskortet för att betala barnens fritidsaktiviteter från och med september 2025.
Grundbeloppet är 500 kronor per barn och år. Hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 000 kronor per barn.
Fritidskortet är ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid.