Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna
Skolan
Sverige ska ha höga ambitioner som en kunskapsnation. Vi står för en kunskapsskola som sätter den enskilda elevens kunskaper och ansträngningar i fokus. En politik ska föras som förbättrar skolresultat, stärker ordning och reda i klassrummen och ger mer likvärdiga
förutsättningar för alla elever att klara skolan.
49. Förbättra kunskaperna i skolan.
50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
51. Tioårig grundskola.
52. Ge rätt stöd i tid.
53. Skapa studiero.
54. Ge likvärdiga förutsättningar.
55. Nya betyg i gymnasieskolan.
56. Reformera lärarutbildningen.
49. Förbättra kunskaperna i skolan.
Läroplaner och kursplaner ska revideras i syfte att
stärka betoningen på kunskap och faktakunskaper och för att uppmuntra flit och
ambition. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019) Möjligheterna för
Skolinspektionen att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som
kommunala, ska öka (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning 1 januari 2022). Lika
villkor ska gälla för både privat som offentligt drivna skolor. Höga kvalitetskrav
ska vara styrande (Utredning om kvalitetskrav 2020-2022). Ytterligare insatser kan
prövas för att undvika betygsinflation, som externa examinatorer. Lärarna ska ges
det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i
hela landet. De nationella proven ska digitaliseras och ska rättas centralt (Uppdrag
till Skolverket 2019) för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i
läraryrket.
50. Skolor som vill ska kunna införa betyg från årskurs fyra.
Reformen införs första juli 2020, då det nuvarande försöket upphör.
51. Tioårig grundskola.
Regeringen ska bereda möjligheten att införa en tioårig
grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.
52. Ge rätt stöd i tid.
Nyanländas barn ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola från
tre år med minst 15 timmar i veckan inom ramen för den vanliga förskolan.
Förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin. Inför läxhjälpsgaranti och prioriterad
timplan för barn som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Mer tid
måste ges till de nyanlända ungdomar som kommer sent till Sverige för att klara
skolan genom förlängd skolplikt och kortare sommarlov. Det ska vara möjligt för
högstadieelever att läsa kurser på gymnasial nivå och som gymnasieelev att läsa
högskolekurser. Förhöjd studietakt ska kunna ges till elever som snabbare når
kunskapsmålen. Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt
stöd i mindre undervisningsgrupp (Uppdrag till Skolverket hösten 2019).
Resursskolor ska utvecklas. Insatser görs för att stärka särskolan. Öka skolans
kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter. Specialpedagogik
för lärande byggs ut. Fler speciallärare och lärare i svenska som andraspråk ska
fortbildas. Investera i goda lärmiljöer och små grupper i förskola och fritidshem.
53. Skapa studiero.
Genomför en nationell plan för studiero och trygghet i skolan.
Mobilförbud införs i klassrum, med rätt för rektor/lärare att bestämma att mobiler
kan/ska användas vid olika tillfällen med bestämda syften (Ds hösten 2019. Ny
lagstiftning från 1 januari 2021) Resurser tillförs för att anställa fler lärarassistenter.
Nationella riktlinjer tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra
yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna (Uppdrag till Skolverket efter
vårändringsbudgeten). Elever som hotat eller utsatt andra för våld ska lättare
kunna stängas av eller omplaceras (Samma Ds som mobiltelefoner)
54. Ge likvärdiga förutsättningar.
Arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för
att öka likvärdigheten i skolan med bland annat regionaliserade skolmyndigheter
samt införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer med grund i
SOU 2018:17 (Färdigt under 2019). Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och
kunskapsutveckling förstärks. Fler karriärtjänster inrättas i utanförskapsområden.
Lagen om tillgång till elevhälsa ska definiera vilken tillgång som är en acceptabel
lägstanivå (Utredning 2020-2021. I kraft 2022). Förslagen i 2018:57 genomförs
(Proposition våren 2020). Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola.
Ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för statligt huvudmannaskap
för skolan tas fram.
55. Nya betyg i gymnasieskolan.
Övergå till ämnesbetyg på gymnasiet och reformera
betygssystemet genom att justera reglerna för sammanvägningen av olika
delmoment inom ett betyg i ett ämne, så att ett enstaka lägre resultat i ett
delmoment i ett ämne oftare kan kompenseras med goda resultat i andra
delmoment. Denna förändring ska ske utan att utlösa en ny betygsinflation
(Utredning 2019-2020. I kraft 1 juli 2021).
56. Reformera lärarutbildningen.
Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs.
Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och
fokus på metodiken ökar Förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket
underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner
och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare
parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del
av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).
57. Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.
Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En
utredning ska först definiera avgränsningar.