Föräldraalliansen Sverige ställer brännande frågor till riksdagspartierna inför valet 2018. Dagens fråga är
Hur ska skolan möta upp alla elevers skilda behov, såväl högpresterande och normalpresterande som de som har stora svårigheter att klara skolan?
Liberalerna Moderaterna Centerpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet
Svaren presenteras i den ordning de kom in från partierna. Eventuella misskrediteringar av andra partier har tagits bort.
Liberalerna
Det behövs fler särskilda undervisningsgrupper i svensk grundskola, där elever med inlärnings-svårigheter och elever som är utåtagerande kan få det stöd som de behöver. En del elever bör kunna få all sin undervisning i en sådan grupp i stället för i en hel klass, andra ska kunna få undervisning i den lilla gruppen under en begränsad tid, i vissa ämnen eller under vissa moment. Det tabu som funnits mot nivågruppering måste brytas. Sådana grupper kan innehålla elever som är permanent placerade i en sådan grupp, i stället för i en vanlig skolklass, men också elever som placeras tillfälligt eller för en viss period.
Fler behöver gå ett extra år i grundskolan. Detta bör ske så tidigt som möjligt i skolan. Elever som inte når de mest centrala målen på de nationella proven i årskurs 3 bör i normalfallet gå ett extra år på lågstadiet. I dag måste rektor i sitt beslut motivera varför en elev med underkänt går kvar ett år. I framtiden bör en rektor också kunna motivera varför en elev med underkänt skickas vidare till nästa årskurs, trots att man vet att sannolikheten för misslyckande är mycket stor.
Det behövs också specialskolor och resursskolor för elever med de allra största svårigheterna, till exempel omfattande funktionsnedsättning. Den trend som svept över svenskt skolväsende där dessa skolenheter har avvecklats har varit olycklig. Såväl särskolan som specialskolan ska vara kvar som egna skolformer.
Sverige behöver fler speciallärare. Vi bör inom tio år komma upp i Finlands nivå, vilket betyder att vi behöver dubblera antalet som examineras varje år från ungefär 800 till 1 600. De nya speciallärarna ska i första hand utbildas för låg- och mellanstadiet.
Elever som vill snabbare fram i skolsystemet ska kunna göra det.
Moderaterna
De svagaste eleverna måste få hjälp genom både med skolan genom att exempelvis alla skolor ska erbjuda extra läxhjälp och lovskola för att komma ikapp undervisningen. Vi ska också bemöta orsakerna bakom, exempelvis genom att arbeta proaktivt med psykisk ohälsa och genom bättre samverkan mellan Barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och skolan. Elever som inte har svenska som modersmål ska kunna få anpassade timplaner för att prioritera basämnen. Alla elever ska ha rätt att få sina kunskaper bedömda rättvist genom nationella prov. De högpresterande eleverna ska ges möjlighet till mer avancerad undervisning utöver den vanliga.
Centerpartiet
Att alla elever ska få möjlighet att lyckas i skolan är viktigt. Vi vill se tidigare insatser för att hjälpa elever som är i behov av extra stöd för att nå målen. Genom att införa en tioårig grundskola kan vi ge elever längre tid att nå upp till kunskapsmålen och även tidigare kunna sätta in stöd hos de elever som behöver det. För att hjälpa eleverna att nå målen krävs fler speciallärare och specialpedagoger i skolan. Det skulle underlätta lärarnas arbete och ge dem mer tid för själva undervisningen.
Miljöpartiet
Skolans huvuduppdrag är att ge alla elever förutsättningar för att nå de nationella kunskapskraven och målen för utbildningen, dvs. att de ska ha tillräckliga kunskaper för att klara framtida studier och yrkesliv. Förmåga att läsa, skriva och räkna är grunden eleven behöver för att klara inhämta kunskaper även i övriga skolämnen. Trots att det sedan tidigare finns bestämmelser om elevers rätt till stödinsatser är det en hög andel av eleverna som inte når kunskapskraven i årskurs 3 och årskurs 4. Dessutom har stödinsatser ofta satts in sent, trots att tidigt insatt stöd är också mer effektivt än senare insatt stöd. Att inte kunna hänga med på lektionerna bryter ner självkänsla och självförtroende. Miljöpartiet har därför länge arbetat för en läsa-skriva-räkna-garanti för lågstadiet. Den ska nu förverkligas. Lärare ska ha mandat att sätta in stöd som kan göra skillnad så fort de ser att en elev behöver det.
Kristdemokraterna
Något av det absolut mest utmanande som lärare är att kunna möta barnen på den nivå som barnet är och därifrån ge stöd och stimulans för alla att utvecklas så bra som möjligt. I Kristdemokraternas förslag till budget gör vi en stor speciallärarsatsning. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära att 6000 nya speciallärare till år 2020. Vi gör också en satsning på svenska som andraspråk. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så lång som möjligt. Vi har dock inget förslag på förändringar av lärar- och rektorsutbildningarna i denna riktning.
Socialdemokraterna
Ingen elev ska lämnas efter eller hållas tillbaka. Skolan ska utveckla alla elever så långt det bara är möjligt. Vi vill fortsätta stärka det tidiga stödet, genom fler speciallärare och specialpedagoger, bättre specialpedagogisk kunskap hos alla lärare, den Läsa-Skriva-Räkna-garanti som införs nästa år och särskilda satsningar för högpresterande elever som behöver extra utmaningar för att ta ytterligare språng framåt i sitt lärande. Vi vill stärka rektorernas kunskap om elever i behov av särskilt stöd, se över kunskapskraven i läroplanen och förbättra möjligheten att anpassa undervisningen till elever som behöver särskilt stöd.
Sverigedemokraterna
Liksom svaret på fråga 1 så vill vi satsa på särbegåvade barn och på barn med särskilda behov, i skolan. Vi vill även satsa på jourklass och jourskola för elever som inte fungerar i normal skolsituation. För nyanlända vill vi starta förberedelseskola innan de kan ta till sig den ordinarie skolundervisningen. Vi vill även nivågruppera ämnena matematik, svenska och engelska i högstadieskolan. Som svaret på frågan om lärarbristen så löser våra förslag en bättre situation för lärare. För dem vill vi införa karriärmöjligheter med ökade vidareutbildningsmöjligheter, större krav och högre lön vilket även möjliggör mer lärartid och undervisning och stöd till elever.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet anser att skolans arbetssätt ska vara integrerande. Eleverna ska utveckla sina kunskaper gemensamt. Utvecklingen går dessvärre åt motsatt håll. Det sker en återgång till nivågrupperingar och särskilda lösningar för de elever som behöver stöd. Samtidigt ökar individualiseringen i skolarbetet och eleverna tvingas ta ett större ansvar för sitt eget lärande på grund av att eget arbete ersätter lärarledd undervisning.
Grunden för skolans ställning som ett starkt kollektiv är starka individer med god självkänsla.
Det är en viktig uppgift att kunna bygga en organisation, möta elever och föräldrar och att
bedriva en pedagogik som stärker individens självkänsla. God pedagogik, utförd av utbildade lärare är förutsättningen för en god kvalitet och därmed goda elevprestationer. Skolan måste ha tillräckliga resurser för att kunna nå målen. Bedömning av skolans resultat ska börja hos de vuxna, inte hos eleverna.
Det måste gå att förutbestämma vilka mål eleven ska nå, men inte när eller hur den ska nå det.
Examinationsformerna måste utvecklas och variera för att kunna mäta om eleven har fått den
kunskap som den har rätt till. Vad kunde du innan? Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig?
Hur har du bidragit till att det kollektiva resultatet har förbättrats? Den enskilda elevens resultat måste kontinuerligt följas upp. Men det är viktigare att tolka det resultatet som en produkt av skolverksamhetens kvalitet än som en bedömning av elevens person och personliga förutsättningar.