Till
Statens skolverk
Ingrid Essegård
10620 Stockholm
Yttrande över
Regeringsbeslut U2017/00412/S
Uppdraget att förtydliga läroplaner
Föräldraalliansen Sverige stödjer Skolverkets förslag om förtydligandena i sin helhet avseende skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, att gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan pojkar och flickor samt att aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter. Vi vill särskilt omnämna följande:
Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”
Vi framhåller att Genus- och jämställdhet utgår ifrån vilken utgångspunkt vi har i normer och värderingar om skillnader mellan könen manligt och kvinnligt. För att utröna detta behöver man se på organisationen och dess ledarskap inom skolväsendet som påverkar jämställdhetsarbetet. Jämställdhet handlar om människovärde och mänskliga rättigheter, inte om kön. Föräldraalliansen Sverige förespråkar jämlikhet, dvs. att alla människor är lika mycket värda oavsett kön, klass, kulturell bakgrund, etnicitet, sexuell läggning, trosuppfattning, ekonomi, eventuell funktionsnedsättning. Jämlikhet handlar om lika villkor, lika rättigheter och skyldigheter. Föräldraalliansen förespråkar jämställdhet dvs. jämlikhet mellan könen. Detta gäller oavsett vilken könstillhörighet eller avsaknad av könstillhörighet en har.
En likvärdig utbildning: ”Skolan ska aktivt och medvetet främja lika rätt och möjligheter för människor, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar personlig utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta och bedömda och vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen med samma möjligheter och på lika villkor, samt organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, oberoende av könstillhörighet.”
Genus kan ses som sociala konstruktioner som utgår från samhällets eller kulturens normer och föreställningar om vad som är eller ska vara kvinnligt och manligt. Genus är således föränderlig och skiljer sig mellan olika kulturer och tidsepoker. I utredningen Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) av Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, framkommer det att dels finns biologiska och utvecklingsmässiga skillnader mellan pojkar och flickor som påverkar resultatet i skolan. I utredningen framkommer det även att skolprestationen kan förklaras med könsnormer om vad som är manligt och kvinnligt. Dessutom finns det, enligt utredningen, olika förväntningar på elevernas prestationer utifrån vilket biologiskt kön de tillhör (SOU 2010:79).
Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden: ”Läraren ska/…/synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt formar människor möjligheter samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor./…/planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”
2.6 Skolan och omvärlden: ”Riktlinjer/…/bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet eller av social eller kulturell bakgrund.”
2.8 Rektorns ansvar: ”utbildningen organiseras så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet”
I DEJA (2010) framkommer det att ”jämställdhet i skolan ingår som en del av skolans värdegrund, vilket innebär att samvaron och arbetsklimatet präglas av rättvisa, demokratiska värderingar och maktbalans mellan flickor och pojkar”. Att då hålla isär pojkar och flickor bidrar till att arbetet i skolan för att upprätthålla jämställdhet brister, då pojkar och flickor får olika villkor och möjligheter till lärande och utveckling. Skolan har i uppdrag att dels förmedla den värdegrund som svenska samhället vilar på men även att förmedla de kunskaper som anses nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utgår man sedan utifrån Skollagen så återfinns jämställdhet i första kapitlet.
”Utbildning ska utformas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivet okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.” (Skollagen, 2010:800, 1 Kap. 5 §.)
Även i läroplanerna för förskolan och skolan återfinns uppdraget att arbeta med jämställdhet. Föräldraalliansen Sverige menar att arbetet med jämställdhet börjar redan i förskolan. Vi undrar då vad detta innebär för de barn som inte deltar i förskolan.
”Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypiska könsroller.” (Lpfö98/10)
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” (Lg11, 1. Kap)
I Skolverkets rapport På pojkars planhalva? (rapport 355, 2010), en kartläggning av grundskolornas organisering av ämnet idrott och hälsa samt undervisningens utformning utifrån ett jämställdhetsperspektiv, framkommer det att en tredje del av lärarna inte har helklassundervisning dvs. flickor och pojkar tillsammans utan att lärarna arbetar med en annan gruppering. Grupperingarna skiftade men baserades på kön. Förekomsten av regelmässigt könsuppdelad undervisning i skolan har också uppmärksammats i anmälningar till och beslut fattade av Skolinspektionen.
I förarbetena till skollagens bestämmelser om ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen anges att skolan tillfälligtvis, om det är rimligt, bör kunna använda gruppindelning eller andra organisatoriska och pedagogiska åtgärder för att undvika att känsliga situationer uppstår för enskilda elever eller grupper av elever. Undervisningen ska dock bedrivas i enlighet med den värdegrund som finns i läroplanerna (prop. 2009/10:165, s. 341).
Skolan ska skapa trygga arbetsmiljöer för eleverna men även skapa goda förutsättningar för tiden utanför och efter skolan. Här menar vi i Föräldraalliansen Sverige att detta arbete måste ske i förskolan och fortsätta i skolan, i samverkan med föräldrar/vårdnadshavare, så att våra barn och elever har goda förutsättningar i samhället. I detta arbete kan det finnas situationer av känslig karaktär för eleverna som inledningsvis kan bemötas med rimligt och tillfälligt särskiljande för att sedan arbeta tillsammans med i helklass. Detta för att upprätta jämställdhet, nå demokratiska värderingar och således erhålla lika villkor och möjlighet till utveckling och lärande.
2017-05-15
Föräldraalliansen Sverige
genom Gabriella Mattsson
Föräldraalliansen Sverige är en nationell intresseorganisation för föräldrar och föräldraföreningar och utgör ett samarbetsorgan för dessa. Förbundets övergripande ändamål är att ur ett föräldraperspektiv verka för en utveckling av samhället som främjar varje barns allsidiga utveckling och hälsa.
Förbundet är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.