Vilhelmina är årets bästa kommunala grundskolekommun. Årets raket är Övertorneå som klättrat 254 placeringar till plats 29.
Föräldraalliansen Sverige kommunala grundskoleindex visar på de olika kommunernas skiftande ambitionsnivå för grundskolan. Indexet publiceras nu för 15:e gången.
Grundskoleindexet visar på stora och oacceptabla variationer i ambitionsnivå mellan kommunerna.
Alarmerande är också att det i så stor omfattning är samma kommuner som ligger i topp respektive i botten år 2020 som det var år 2006 och åren däremellan.
Det är inte acceptabelt att det är så stora skillnader i kommunernas ambition för grundskolan.
I vilken kommun eleven bor får inte vara avgörande för dennes möjlighet at uppnå målet med utbildningen.
Det är med stor tillfredsställelse vi noterar att såväl Jämlikhetskommissionens betänkande ”En gemensam angelägenhet” SOU 2020:46 som utredningen om ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, SOU 2020:28 tar upp kommunernas skiftande ambitionsnivå som ett hinder för en jämlik och likvärdig grundskola.
Det är hög tid att dessa orättvisor upphör. Föräldraalliansen Sverige kräver därför att staten skall ta ett betydligt större ansvar för grundskolan. Vi menar också att staten snarast bör ansvara för en resursfördelning till grundskolan som baseras på elevernas behov – inte kommunernas tradition.
Varje barn har rätt till likvärdig skola och utbildning
I skollagen och läroplanernas portalparagrafer behandlas skolans värdegrund och uppdrag.
Dessa stämmer väl överens med de anspråk och mål som vi föräldrar har för våra barn.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen.
Syftet med denna undersökning är att, på kommunal nivå, skapa ett kvalitetsindex för grundskolan i Sverige där hänsyn tas till både uppnådda resultat och satsade resurser med hänsyn tagen till kommunernas olika förutsättningar.
Meningen är att kvalitetsindexet skall kunna förstås av alla och kunna användas för diskussion kring och utvecklingen av den svenska grundskolan.
Det finns många faktorer som har betydelse för elevernas framgång
Viktiga förhållanden som man brukar omnämna på elevnivå är föräldrarnas utbildningsnivå, eventuell migrationsbakgrund och kön.
Föräldraalliansen Sverige delar den analysen och tar hänsyn till dessa faktorer i vårt index men sätter fokus på de olika utbildningsanordnarnas varierande ambitionsnivå för respektive verksamhet.
Indexet ger dels, varje år, en ögonblicksbild av de olika kvalitetsmåtten i respektive kommun, dels en tidsserie där vi kan följa kommunerna över en längre period. Indexet presenteras nu för 15:e gången.
Olika svårighetsgrad för grundskolan i kommunerna
Kommunerna har olika svåra uppdrag beroende dels på elevsammansättningen, dels strukturella faktorer i kommunen.
Antalet elever i årskurs 9 varierade från 22 elever i Dorotea till 5 876 elever i Stockholm. Också antalet och storleken på skolorna varierar, liksom avstånd mellan skolorna och avstånd mellan skolorna och hemmen.
Detta gör varje kommun unik. Men trots detta ha de samma uppdrag – att ge varje elev bästa möjliga förutsättningar att uppnå målen för undervisningen.
Vår utgångspunkt är att en kommun som har ett svårare uppdrag behöver satsa mer resurser.
I ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till de olika utbildningsanordnarnas varierande svårighet borde man kunna finna ett samband mellan svårighetsgrad och satsade resurser.
I årets index, som avser läsåret 2018/2019, kan vi inte se något sådant samband.
Snarare ser vi en betydande likformighet över åren.
Många kommuner hamnar varje år på ungefär samma placering.
Vår slutsats blir att kommunerna har olika ambitionsnivå för grundskolan de är huvudmän för och att detta inte skapar förutsättningar för en likvärdig skola.