Aktuellt – arkiv

Enligt en ny studie från OECD, Talis 2024, anger rektorer i Sverige att mobbning mellan elever, både på skolan och online, är det vanligaste trygghetsproblemet. De uppfattar ordningsproblemen som mindre akuta än sina nordiska kollegor, ändå väljer regeringen att fokusera enbart på disciplinära åtgärder. Arbetet mot mobbning lyser med sin frånvaro.
Läs pressmeddelande från Friends
Läs mer om Talis 2024 på Skolverket

”Jag kan förstå upplevelsen att skyldigheten att anmäla trakasserier och kränkningar till huvudmannen är besvärlig. Men att gå därifrån till att helt vilja ta bort utrednings- och åtgärdsskyldigheten är orimligt”, skriver Lars Arrhenius, DO.

Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog påstår att dagens krav på att utreda och dokumentera trakasserier och kränkningar i skolan i sig hotar elevers rätt till en trygg skolmiljö. Hon skriver att lärare i dag är skyldiga att dokumentera och utreda även bagatellartade situationer och att DO i sin kritik mot förslaget om lättnader bortser från den totala dokumentationsbörda som lärarkåren i dag har.
Läs DO:s svar på Göteborgs-Posten Debatt

”Enligt barnkonventionen får inget barn utsättas för olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens. För många elever är mobiltelefonen en livlina. Nu förbjuds den livlinan”, skriver Torbjörn Hanö, författare och tidigare rektor.
Läs mer i Skolledaren

Regeringen presenterade skolbudgeten i veckan som den största i modern tid, men det ifrågasätts från flera håll.

En stor post – sänkningen av maxtaxan på förskolan – är ingen skolsatsning, säger Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Om man tar bort miljarden som den sänkta maxtaxan kostar staten, så hamnar budgetens skolsatsning på 3,3 miljarder kronor, och det är mindre än vad till exempel Alliansregeringen la på skolan år 2013.

Läs mer på SR Ekot

Efter Aftonbladets avslöjande om hur förskolekoncerner plockade ut mångmiljoner gick utbildningsminister Simona Mohamsson (L) ut och krävde att barn ska komma ”före börsbolag”.

När frågan om att utreda ett förbud för vinstjakt i förskolorna kom upp i utbildningsutskottet i dag, röstade Liberalerna emot.

– Det är en ren formsak, enligt Fredrik Malm (L), ordförande i Utbildningsutskottet.
Läs mer i Aftonbladet

Lärare som ser men inte ingriper tappar snabbt elevernas förtroende. Det visar en studie bland grundskoleelever. Trygghet, rättvisa och tydliga konsekvenser lyfts fram som avgörande för en fungerande skolmiljö.

Forskare har intervjuat 133 elever i årskurs 4–9 i fokusgrupper för att undersöka deras upplevelser av skolpersonal. Studien fokuserar på begreppet professionellt seende – lärarnas förmåga att med stöd i vetenskap identifiera viktiga nyanser och samband i det dagliga arbetet.
Läs mer på forkning.se

Regeringen vill satsa över fyra miljarder kronor på skolan nästa år. Enligt uppgift till TT ska nästan hälften av pengarna gå till det så kallade kunskapsbidraget. Det syftar till att höja kvaliteten i undervisningen, särskilt i utsatta områden.

Läs mer i Dagens Samhälle

Lärare ska få mer tid för planering och uppföljning. Regeringen vill införa ett tak för hur mycket tid lärare tillbringar i klassrummet.
2,5 miljarder kronor om året satsas på vad som beskrivs som en ”historisk framgång”.
En kraftig underfinansiering, anser Sveriges kommuner och regioner (SKR) och pekar på att det kommer kosta tre gånger mer att anställa nya lärare och att staten detaljstyr.

Läs mer i GP

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Höga kostnader för små skolor gör det svårare för glesbygdskommuner att fördela skolpengen utifrån elevernas behov. Det visar en rapport från Skolverket.

Läs pressmeddelande från Skolverket och hämta rapporten

Läs mer om Kommunalt grundskoleindex 2024 på Föräldraalliansen Sveriges webbplats

Tonåringar runt om i världen har en ganska nyanserad bild av hur livet på nätet påverkar det psykiska måendet – både positivt och negativt. De är också överens om att mer stöd och engagemang behövs från vuxna, enligt en studie.

Forskare har intervjuat ungdomar i elva länder om hur de själva uppfattar sina digitala vanor och hur det påverkar deras mentala hälsa. Totalt deltog 71 grupper med 12–19-åringar från både rika och fattiga länder, däribland Sverige, Kina, Chile, Malawi, Egypten och USA.

Läs mer på forskning.se

Elever som behöver stöd får allt mindre stöd.
De får allt oftare också sämre stöd.
Dessutom får de ofta stödet först i högstadiet.
Det är väldigt dåligt för barnen och för Sverige.

Allt färre barn får särskilt stöd i grundskolan.
Skolan flyttar också allt oftare mer eller mindre permanent elever från sin ordinarie klass till en särskild grupp, vilket ytterligare försämrar möjligheterna för dessa redan utsatta barn. Det visar forskning från Göteborgs universitet, där forskare kartlagt hur de specialpedagogiska stödinsatserna förändrats från 1970-talet fram till idag.

Läs mer Forskning om funktionshinder pågår (pdf) sid 8

Skolor som bedriver undervisning på engelska menar att eleverna blir ”globala medborgare”.

Sanningen är att undervisningen ofta är ogenomtänkt och bristfällig, visar en granskning från Skolinspektionen.

– Det krävs ganska stora arbetsinsatser för att undervisningen ska bli bra, säger utredaren Ulrika Rosengren.
Läs mer i DN
Läs mer på Skolinspektionen

Att få betyg tidigare i skolan kan ha negativa konsekvenser för barns psykiska hälsa, visar en studie från Lunds universitet. Det är framför allt för flickor som risken att drabbas av depression och ångestsyndrom ökar.

Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande folkhälsoproblem. Samtidigt pågår en utveckling mot mer bedömning och betygssättning i skolan – både i Sverige och internationellt.

Läs mer i forskning.se, hämta studien

Skolinspektionen har genom oanmälda besök granskat elevers användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen. Granskningen har också omfattat rutiner för hantering av omhändertagande av digitala enheter.

Läs mer – hämta rapporten på Skolinspektionen

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Flickor har under lång tid presterat bättre än pojkar i skolan men nu pekar statistiken på en ny trend: könsskillnaden i skolresultat har minskat och i årskurs 9 har skillnaden aldrig tidigare varit så liten som nu. Samma mönster syns i betygsstatistiken för årskurs 6 och i gymnasieskolan.

– Det visar att utvecklingen inte kan förklaras av förändringar i en viss åldersgrupp utan att det är en mer genomgripande trend, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Läs pressmeddelande från Skolverket

Till skolstarten träder flera nya och viktiga förbättringar i kraft – förändringar i skollagen och läroplanerna som stärker undervisningen och tryggheten för barn och elever i hela Sverige. Det handlar bland annat om stärkta och bemannade skolbibliotek, skärmfri förskola och åtgärder för ökad säkerhet i skolan.

Läs pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Trygghet och studiero är en nödvändig förutsättning för att lärande och utveckling ska kunna ske. För att stärka skyddet mot våld och hot gäller från 1 juli 2025 ett nytt kapitel i skollagen: Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte. Här får du som huvudman, skolchef och rektor vägledning i arbetet med att tillämpa den nya lagstiftningen.

Läs mer på Skolverket

Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.

Denna höst skalar Göteborgs grundskoleförvaltning upp sin satsning på distansundervisning som särskilt stöd. Antalet platser fördubblas till 40 och stödet erbjuds nu även elever från fristående och kommunala skolor i hela Sverige.

Läs mer i specialpedagogik

I juni slog Carl Engströmgymnasiet i Eslöv rekord – nästan 90 procent av eleverna tog examen. Anledningen är en satsning på bland annat matematik från skolan, som ledde till att specialläraren Carolina Ljungberg anställdes.

Läs mer på SVT Nyheter

Arbetsgivar- och branschorganisationen för friskolor, Almega Utbildning, kräver att utredningen ”Skärpta villkor för friskolesektorn” görs om.

Utredningen som nu varit ute på remiss föreslår bland annat att friskoleföretag i vissa sammanhang inte ska få göra värdeöverföringar, som att exempelvis ta ut vinst de första fem åren eller för att få vissa riktade statsbidrag.

”De här förslagen riskerar att slå sönder väl fungerande verksamheter”, säger förbundsdirektör Andreas Mörck.

Läs mer, lyssna på SR Ekot

Nu ska elevers ogiltiga frånvaro på grund av semesterledigheter, och även så kallade uppfostringsresor, utredas. I fokus står rektor som bär ansvaret för att bevilja frånvaron.
– Det är bra om det blir tydligt vilka regler som gäller, men också viktigt att rektor får behålla sitt mandat att avgöra, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande i Sveriges Skolledare.

Läs mer i Skolledaren

En fjärdedel av de högskolestuderande som stängts av för fusk är blivande lärare, vilket har reaktioner. Utbildningschef Åsa Wadling i Habo är en av dem som är orolig för konsekvenserna.

Wadling menar att fusket hotar läraryrkets status och förtroende, eftersom man måste kunna lita på att legitimationsyrken har fått sin examen på rätt sätt.

Hon lyfter vikten av att adressera fusk även bland lärare – för elevernas skull.

Läs mer på P4 Jönköping

Det är viktigt att rektorer får förutsättningar att fatta rättssäkra och likvärdiga beslut om ledigheter och att de har relevanta verktyg att ta till vid ogiltig frånvaro. Dagens regler om ledigheter och annan skolfrånvaro fungerar inte som de ska, och regeringen har därför tillsatt en ny utredning.

Läs pressmeddelande från Utbildningsdepartementet

Ta del av kommittédirektiven

Hör om nyheten på SR Ekot

Appar och andra digitala läromedel ska användas sparsamt i förskolan efter ändringarna i läroplanen från den första juli i år. Detta som ett led i regeringens ambition att minska skärmtiden för barn.

Men Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att skrivningen är olycklig. De ser en risk i att man blandar ihop digitalt lärande med passiv skärmtid och att barnen då går miste om möjligheter att lära sig.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) skriver till Ekot: ”Forskningen är tydlig med att små barn lär sig bäst med analoga verktyg i analoga miljöer”.

Läs mer på SR Nyheter

AI i skolan togs upp ur olika infallsvinklar på flera seminarier i Almedalen under onsdagen. En gemensam slutsats var att regeringen behöver ”steppa upp” i frågan och leverera en forskningsbaserad AI-strategi och riktlinjer för skolan så att Sveriges skolchefer, rektorer, lärare och elever inte lämnas i sticket.

Läs mer i Skolledaren

Merparten av eleverna känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. Men två av tio elever i grundskolan och en av tio i gymnasieskolan känner sig inte trygga. Bara hälften av grundskoleeleverna anser att eleverna alltid eller oftast bemöter varandra och lärarna med respekt. Det visar den fjärde och sista delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

Läs pressmeddelandet och ta del av rapporten på Skolverket.se

Skolans värld är full av intressant data – och används den rätt kan den höja utbildningskvaliteten. Men brist på kompetens ställer till problem på vägen.

Att analysera och agera på data, till exempel om elevers frånvaro, årskursens provresultat eller klassrummens utnyttjande, kan ge positiva effekter. Elever som riskerar att bli hemmasittare kan få hjälp i tid, svåra moment i matematiken kan repeteras och schemaläggningen göras mer effektiv – för att bara nämna några exempel.

Med datadrivna metoder kan utbildning i princip skräddarsys för varje enskild individ. Genom att analysera hur elever presterar kan anpassningar göras både för den som ligger i framkant och den som har halkat efter.

Läs mer på forskning.se

Intresset för den nya lagen som gör det straffbart att förolämpa lärare är enormt.
Vi Lärare lät skoljuristen Maria Refors Legge att bedöma hur den kan komma att påverka lärarnas vardag.

Den 2 juli träder en ny lag i kraft som ska stärka skyddet för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. Den nya lagen innebär även att den som förolämpar en tjänstemän riskerar böter eller fängelse i upp till sex månader.

Läs mer i Vi Lärare

Betygskriterierna har styrt undervisningen och skapat en bedömningsjakt som måste upphöra, menar läroplansutredaren Thomas Persson.
– Det här går emot själva idén med skolan. Eleverna ska lära för livet, inte för ett betyg.
Fixeringen vid kunskapskraven, som senare blev betygskriterier, inleddes när en ny läroplan och ett nytt betygssystem sjösattes 1994 och förvärrades när de efterföljande läro- och kursplanerna landade i grundskolorna 2011.

Det här är dokument som har styrt undervisningen mot ett osunt fokus på bedömningar, anser Thomas Persson. Han har lett utredningen om en ny läroplan för grundskolan som lämnades över till regeringen i februari.

Läs mer i Ämnesläraren

Kommuner ska arbeta för att fler barn skrivs in i förskolan. Det är också viktigt att de barn som är inskrivna närvarar i förskolan. Skolinspektionens granskning visar att detta arbete behöver utvecklas. Framför allt är det viktigt att ta reda på varför barn inte deltar i förskolan och utforma kontakter och information utifrån det.

Läs mer på Skolinspektionen

Systemet med lärarlegitimation har inte fått förväntat resultat. Det finns fortsatt en hög andel obehöriga lärare och systemet stoppar inte effektivt olämpliga personer från att undervisa, visar Riksrevisionens granskning.

Systemet med legitimation infördes 2011, bland annat för att höja kvaliteten på lärarkåren, öka rättssäkerheten för eleverna samt öka läraryrkets attraktivitet. Riksrevisionen finner inga indikationer på att dessa ambitioner är nådda.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är ungefär densamma som innan reformen. Dessutom undervisar många av dessa lärare i ämnen eller skolformer som de inte är behöriga i. Totalt handlar det om nästan 30 000 lärare (omräknat till heltidstjänster) som idag inte är behöriga för den undervisning de bedriver, oavsett om de har legitimation eller ej.

Läs mer på Riksrevisionen

Att vara förälder, håller det på att bli en oöverstiglig uppgift? En gång handlade det om att stå för mat och hem och lära barnen allmän hyfs. Idag vill vi se till att de blir lyckliga och framgångsrika. Följ med i 250 år av skiftande barnuppfostrings­ideal, där vi gått från hög barnadödlighet till att barn blivit snudd på en folkhälsorisk – för föräldrarna.

Läs mer i ICAkuriren

En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

– En tredjedel av eleverna uppger att de aldrig, sällan eller bara ibland får hjälp i skolan när de behöver. Trots att bristerna när det gäller stöd i skolan har uppmärksammats i flera studier under en lång tidsperiod visar resultaten i denna undersökning att stödet alltjämt är otillräckligt för alldeles för många elever, säger Thomas Furusten, rapportförfattare och undervisningsråd på Skolverket.
Läs pressmeddelande från Skolverket, hämta delrapporten

Enligt en ny lag måste skolor, på eget initiativ, lämna uppgifter om elever till polisen som kan ha betydelse för brottsbekämpningen. Lagen välkomnas av polisen, men inom skolväsendet finns en utbredd oro.

– Det kan leda till att elever inte längre litar på skolan och väljer bort den, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef på chefsförbundet Sveriges skolledare.

Läs mer på SVT Nyheter

I utbyte mot en extra undervisningstimme i veckan infördes ett system med heltidsmentorer på Norrevångsskolan i Eslöv för sex år sedan.
En lyckad satsning som gett trygga elever – och minskad stress för lärarna.

Att vara mentor i dag är inte samma som när systemet en gång infördes. Från att ha varit en roll som mer handlade om att hantera frånvaro, skriva under betyg och hålla utvecklingssamtal behöver man i dag också ofta se till elevens psykiska välmående och hälsofrågor som sömn och mat. Orden är Inger Perssons, hon är bildlärare med snart 30 år i yrket och känner av en stor förändring i uppdraget.

Läs mer i Vi Lärare

Regeringen vill att barn i förskolan inte ska använda skärmar lika mycket och därför ändras nu läroplanen, men på Handskeryds Norra förskola i Nässjö menar förskolläraren och IT-utvecklaren Linda Eklöf att skärmen fått en onödig negativ klang.

Läs mer på SVT Nyheter

De svenska grundskolorna sparar över en miljard kronor per år på att anställa obehörig personal.
Samtidigt går många kommuner och privata skolföretag med stora överskott.
– Skolpengssystemet behöver reformeras. Det är alldeles för lätt att hitta kryphål, säger Christian Liljeros, vice ordförande i Sveriges Lärare Academedia.

Läs mer i Vi Lärare

Du inbjuds härmed att delta i en enkätstudie som syftar till att undersöka i vilken utsträckning vårdnadshavare känner sig delaktiga i arbetet kring deras barns behov och om de upplever att de blir lyssnade på i skolans olika stödprocesser. Enkäten riktar sig enbart till vårdnadshavare med barn i grundskolan eller på gymnasiet. Studien genomförs som en del i självständigt arbete inom Specialpedagogprogrammet vid Linnéuniversitet i Växjö.

Läs mer

Elevhälsa Regeringen har fått åtta förslag på hur stödet till eleverna i skolan ska förbättras.
Sveriges Lärare är positivt – men pekar på risken för ökad arbetsbelastning för lärarna.

Utredningen inleddes för ett år sedan för att analysera hur elevhälsan skulle kunna stärkas. Halvvägs in i arbetet kom ett tilläggsdirektiv: gör en översyn av stödinsatserna i skolan.

Nu har utredaren Åsa Lundkvist överlämnat åtta förslag gällande stödinsatser till regeringen.

Läs mer i Vi Lärare

I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.

EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.

– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Läs mer på forskning.se – hämta avhandlingen

Andelen elever som inte lyckas höja sina underkända betyg från sexan till nian ökar kraftigt i matematik, visar statistik från Skolverket.
– Det särskilda stödet sätts in för sent, säger undervisningsrådet Sanna Vent.

När betygen delades ut i årskurs nio i våras var andelen som inte lyckas höja sitt F i matte från årskurs sex 58,9 procent. Ett år tidigare var motsvarande andel 50,8 procent.

– Många av de elever som får betyget F i matematik i nian har inte fått något särskilt stöd alls under sin tid i grundskolan. Av de som får stöd är det många som får det alldeles för sent, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Läs mer i Ämnesläraren

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Läs mer på Folkhälsomyndigheten

Det finns inte någon motsättning mellan lärarens auktoritet och elevens inflytande, skriver Maja Frankel på Stiftelsen Friends efter Ämneslärarens granskning av elevinflytandet.

Debatten om elevinflytande som nyligen lyfts i Ämnesläraren rymmer viktig frustration från lärarkåren. Att ha Sveriges viktigaste yrke är svårt i en underbemannad och underfinansierad skola – i en samtid där alla tycks ha en åsikt om vad skolan behöver. Friends delar den problembild som lyfts i artikelserien: lärares arbetsbörda behöver minska, och förtroendet för professionen måste stärkas. Men när Sveriges skolminister beskriver elevinflytande som ett ”vuxenpåhitt som inte leder till något särskilt gott” behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget och en av grundpelarna för en positiv skolmiljö.

Läs mer i Ämnesläraren

Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande har ett prioriterat område: digital kompetens och digitalisering.

Utredningen föreslår att den nya läroplanen tydligare ska definiera vad digital kompetens innebär. En mer framskjuten plats bör ges åt kunskap om hur digitaliseringens påverkar samhället och att elever ska utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, vilket utredningen också menar är i linje med EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

De förslag till ändringar vad gäller digital kompetens som utredningen nu presenterar går stick i stäv med utredningens mål om att gynna alla elevers lärande och kunskapsutveckling.

Läs mer i Vi Lärare

.

Debatt: I vår egen och andras forskning kring elevers delaktighet finns det inga signaler om att elevinflytande gått överstyr, tvärtom, skriver fyra forskare om Ämneslärarens granskning.

Lärare larmar om att elevinflytandet har gått överstyr och att de känner sig som servicebiträden. Skolministern tycker att eleverna inte ska ha något inflytande. Inflytande verkar vara ett bekymmer som bör tas bort i svensk skola. Är det så enkelt?

Läs mer i Ämnesläraren

Elevinflytandet har gått överstyr och måste begränsas – rejält, enligt skolminister Lotta Edholm.
– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen.
I Ämneslärarens granskning vittnar många lärare om att elever har fått långtgående makt i klassrummet och att elevinflytandet många gånger underminerar lärarna.

Det är orimligt, anser skolminister Lotta Edholm som tagit del av granskningen.

– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen. Barn har rätt att vara barn, säger hon.

Läs mer i Ämnesläraren

Många unga i Sverige har goda levnadsvillkor men andelen unga som upplever psykisk ohälsa är fortsatt hög. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro. Vissa levnadsvanor har försämrats, bland annat har andelen unga som har fetma ökat.

Läs mer och hämta MUCF:s rapport Ung idag 2025 del 1

Rektor Linnea Lindquists lovskola i på Hammarkullsskolan har fått efterföljare, numera går flera tusen lågstadieelever i landet på lovskola varje år. En ny utvärdering av lovskolan i Hammarkullen visar på positiva resultat för barns läsförmåga.

Läs mer i Grundskoleläraren

Barnskötare och elevassistenter behöver sägas upp när ekonomin inte går ihop, enligt en rad kommuner i hela landet. Det kan öka risken för att fler barn hamnar snett menar både personal, polis och forskare.

Läs mer i Arbetet

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

Webbplatsen riktar sig till dels till utförare, som föreningar och organisationer, dels till vårdnadshavare och unga. Där finns praktisk information om Fritidskortet och hur det används. Här finns även stödmaterial, nyheter och inspiration.

– Målet är att alla barn och unga ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett ekonomiska eller andra förutsättningar, säger projektledare Madeleine Larsson.

Fritidskortet lanseras under hösten 2025 och kan sedan användas av vårdnadshavare för att betala en viss del av barnens aktiviteter.

Om Fritidskortet
Fritidskortet är statligt ett stöd för att ge fler barn och ungdomar möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Kortet kan användas till att betala vissa fritidsaktiviteter inom idrott, kultur och annan föreningsverksamhet. Alla barn mellan 8–16 år får 500 kronor per år för nyttjande av Fritidskortet. Barn som bor i socioekonomiskt utsatta hushåll – hushåll med bostadsbidrag – får 2 000 kronor per år.

Läs mer
Fritidskortets webbplats: fritidskortet.se
Fritidskort för barn och ungdomar

Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna.
Delrapport två av Attityder till skolan visar att vissa elevgrupper upplever sämre studiero än andra. Tjejer har en sämre studiero än killar och elever på fristående skolor har en sämre studiero än elever på kommunala skolor. Elever med utländsk bakgrund uppger också att de har en sämre studiero än elever med svensk bakgrund. Elever i klasser med låg andel högutbildade föräldrar upplever mer problem med ljudnivån i klassrummet och att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna.

Läs mer på Skolverket, ta del av rapporten

Slopade anpassningar, tydligare ämnesplaner, fokus på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – snarare än betyg.
Det är huvuddragen i ”Kunskap för alla – nya läroplaner för kunskap och lärande”, den lunta som utredaren Thomas Persson lämnade över till skolminister Lotta Edholm (L).

Läs mer i Vi Lärare

Hämta betänkandet: Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande SOU 2025:19

Inför en ny betygsskala mellan 1-10 utan en skarp gräns för godkänt. Det förslaget presenterade utredare Magnus Henrekson när han höll pressträff med skolminister Lotta Edholm (L) under onsdagen.

Magnus Henrekson har tagit fram förslag med syfte att betyg och meritvärden från grundskolan och gymnasiet ”mer rättvist ska spegla elevernas kunskaper”, betygsinflation ska motverkas och betygen ska sättas mer likvärdigt i hela landet.

Han föreslår en ny betygsskala som i stället för att bedöma elevers kunskaper på en skala från A-F som i dag, kommer att bedöma kunskaper på en skala från 1-10.

Läs mer på SVT Nyheter

Hämta betänkandet Ett likvärdigt betygssystem

Så här tycker några lärare. Läs mer i Vi Lärare

Nedskärningar och växande skolklasser leder till att allt fler elever inte klarar av att gå till skolan. Det menar föräldranätverket ”Rätten till utbildning”.

Skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon tar den stigande frånvaron på största allvar.

– Det är otroligt olyckligt, säger hon.

Läs mer i DN

På nio år har andelen högstadielever som får godkänt i matematik på Hjulsta grundskola nästan fördubblats. Nu ligger skolan på samma nivå som innerstadsskolorna i Stockholm.

– Det är roligt, för det är många som tror att man inte kan något bara för att man är från förorten, säger 15-åriga Seddik Radjai.
Läs mer på SVT Nyheter

Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.

Läs pressmededelande från Skolverket

Hämta rapporten

Rapporten ”Tryggare kan alla vara” visar på de stora riskerna med allt för stora barngrupper. Resultaten av undersökningen synliggör att lärares stressnivå och arbetsbelastning påverkas mycket negativt. Men stora barngrupper hämmar också barns lärande och utveckling.

En rapport om riskerna med stora barngrupper i förskolan
Undersökningen konstaterar att stora barngrupper påverkar förskolans kvalitet negativt på fler sätt. Lärare som arbetar stora barngrupper rapporterar i mycket större utsträckning än andra att barnen inte får tillräcklig kognitiv, språklig och emotionell stimulans.

Tryggare kan alla vara
Förutsättningarna att ge barn som är i behov av särskilt stöd blir sämre då det tar längre tid innan behovet upptäcks. Förskolans kompensatoriska uppdrag blir svårare att utföra och barn riskerar att skadas, kränka varandra, eller bli kränkta på grund av att lärarna har svårare att leva upp till sitt tillsynsansvar.

Ta del av hela rapporten

Åland har de senaste åren fått ta emot en särskild sorts invandrare – svenska barnfamiljer som flytt den svenska skolplikten, visar en granskning av Yle.
Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenska.

– Mina barn blir sjuka av att vara i skolmiljön, säger Jenny, som nu hemskolar sina två döttrar på Åland.

Läs mer på SVT- Uppdrag granskning

Den nya Eurydikerapporten Key data on early childhood education and care in Europe, ger en överblick över förskolor i 37 europeiska länder, med fokus på barngruppernas storlek, obligatoriska delar och användning av digitala hjälpmedel.

Sverige ligger i topp när det gäller investeringar i förskolan och är ett av få länder som garanterar varje barn en förskoleplats direkt efter föräldraledigheten. Med en deltagargrad på över 96 procent för treåringar ligger Sverige långt över genomsnittet.

Läs mer på Universitet- och högskolerådet

Tydligare ledarskap och glasklara ordningsregler. Det föreslås i den kommande utredningen för ökad trygghet och studiero i skolan, kan SVT berätta.

– Det är jätteviktigt för barn och elever, som är unga människor i stark utveckling, att det är tydligt vad som förväntas av dem och vad som händer när man bryter mot reglerna, säger utredare Happy Hilmarsdottir Arenvall.

Läs mer på SVT Nyheter

Hämta betänkandet ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” på regeringens webbplats

Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning – exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.

Läs mer och hämta rapporten på Skolverket

Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar. Det har hjälpt Ingrid Tidvall i Höllviken att få fler elever godkända.
– Tvålärarsystemet har haft störst påverkan, säger hon.
58 dokumenterade extra anpassningar på 288 elever hade Ingrid Tidvall i fjol. I dag har hon 400 elever, men färre anpassningar.

Men det beror inte på elevernas minskade behov utan på ett annat sätt att jobba. En del som tidigare varit individuella anpassningar får nu alla elever möjlighet att ta del av.

Läs mer i Vi Lärare

Blöjor, vagn, mat, kläder och fritidsaktiviteter. Barn gör dig rik på kärlek och upplevelser, men de innebär också utgifter – omkring 1,9 miljoner kronor per barn fram till 19-årsdagen. Barn- och studiebidraget täcker en knapp femtedel men det finns andra sätt att få pengarna att räcka till. Här är ekonomens bästa tips.

Läs mer på Swedbank

Allt fler kommuner bygger förskolor med plats för hundratals barn.

Nu försöker en grupp föräldrar i Stockholm samla röster från hela landet för att stoppa utvecklingen mot vad de kallar ”megaförskolor”.

När Lisa Durell från Bagarmossen lämnar sitt barn på förskolan vet hon ibland inte vad personalen heter. Och de vet inte barnens namn.

– Man lämnar över till pedagoger som vi inte vet vilka de är och de vet inte vilka våra barn är, säger hon och fortsätter:
– De lär sig inte namnen på alla barn. Är det över 100 barn så går inte det, säger hon.

Läs mer på SVT Nyheter

Den stora läsutmaningen har slagit nya rekord. Vinnare är klass 4 i Tärnsjö skola i Heby. Eleverna har läst i över två timmar varje dag.
– Eleverna blev enormt glada över vinsten. Under alla dagar har vi lyckats få in flera pass med läsning, säger läraren Linda Seth.

Läs mer i Grundskoleläraren

Redan i förskolan får barn lära sig ”stopp min kropp”. Men i tonåren har någonting hänt, visar en studie av svenska och norska forskare.

– Många unga har inte koll på att de har rätt att sätta gränser i samband med sex, säger forskaren Carolina Överlien.

Läs mer i Expressen

Två av tre rektorer saknar pengar för att kunna köpa hjälpmedel, anställa assistenter eller på annat sätt ge tillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Myndigheten har i två enkäter frågat kommuner, friskoleägare och rektorer hur de arbetar för att ge elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en bra skolvardag. Studien fokuserar främst på förutsättningarna för elever med adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörningar.
Läs mer i Aftonbladet
Läs mer på Skolverket och hämta rapporten

Bratsföräldrar som släpar med sig advokaten på utvecklingssamtal i skolan – nyheten orsakade mediestorm en loj vecka.

Anna Gullberg kartlägger hur Sveriges Lärare och SKR med hjälp av TT fick landets största redaktioner att sprida fejk news.

Läs mer i Expressen

Merparten av landets elever trivs i skolan, visar den första delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2024. Men resultaten skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I högstadiet och gymnasiet upplever hälften av eleverna stress flera gånger i veckan, och mest stressade är tjejerna på högstadiet.

Läs mer på Skolverket, hämta rapporten

Nästan alla barn från åtta års ålder använder internet dagligen och de flesta barn har en skärm med sig vid läggdags. För barn och unga i Sverige är internet en självklar del av vardagen och det finns ingen tydlig gräns mellan tillvaron framför skärmen och det övriga livet.

Läs mer och hämta rapporten på Internetstiftelsen

Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Det visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.

Läs pressmeddelande från Skolverket och hämta rapporten

Det finns inga färdiga lösningar för lärare att fånga upp och göra skolan meningsfull för särskilt begåvade elever.
I stället ska det till fingertoppskänsla och att reflektera över vad man sätter i händerna på sina elever, menar högstadieläraren Björn Ericsson.

Läs mer i Vi Lärare

Skolinspektionens granskningar av skolors arbete med extra studietid visar på brister och kvalitetsproblem på många skolor. Majoriteten av skolorna behöver stärka sitt arbete, så att elever blir motiverade till och ges reell möjlighet att delta.

Den 1 juli 2022 trädde lagstiftningen i kraft om att alla grundskolor ska erbjuda elever i årskurserna 4–9 möjlighet att delta i extra studietid. Den extra studietiden är ett komplement till den ordinarie undervisningen i grundskolan och syftar till att ge elever möjlighet att få stöd i skolarbetet, oavsett hur långt de kommit i sin kunskapsutveckling. Det kan exempelvis handla om att ta igen, befästa eller fördjupa sina ämneskunskaper.

Läs mer, hämta rapporten på Skolinspektionen

Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.

Läs mer på Skolverket

IEA-chefen: Myt att it-generationen lär sig själv

Det går inte längre att leva på myten att barn och ungdomar på egen hand skaffar sig digital kompetens.

– Elever behöver få mer undervisning i dator- och informationskunskap – och fler prov, säger IEA-chefen Dirk Hastedt.
Läs mer i SvD

Elever som gick ut grundskolan i våras med underkänt i matematik har inte fått den hjälp de har rätt till.

Det visar en ny rapport från Skolverket.

– Det är allvarligt, säger undervisningsrådet Sanna Vent.

I våras gick 14 000 femtonåringar ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Det gör att de inte är behöriga till gymnasiet och riskerar att hamna snett i samhället.

Nu har Skolverket gått tillbaka för att se vad de fått för mattebetyg tidigare i årskurserna 6 och 3. De har också tittat på vilka särskilda stödinsatser som satts in.

Läs mer i DN

Ta del av rapporten på Skolverket

.

Andelen elever i grundskolan med åtgärdsprogram varierar stort mellan Sveriges kommuner, oavsett om eleverna går i kommunal eller privat skola.
Men att en elev har ett åtgärdsprogram är inte samma sak som att eleven också får rätt stöd.

Enligt Skolverkets statistik för det senaste läsåret hade 6,2 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram (som är ett villkor för att få ”särskilt stöd”). För tio år sedan var andelen 6,8 procent.

Andelen varierar stort mellan Sveriges kommuner (se tabell i slutet av artikeln). Varför det är så har varken Skolverket, Skolinspektionen eller Specialpedagogiska skolmyndigheten kunnat svara på.

Läs mer i Vi Lärare

En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.

Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.

För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.

I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.

Läs mer på forskning.se

Lagrådet kritiserar flera delar av regeringens förslag om att myndigheter, kommuner och skolor ska tvingas dela information med polisen för att bättre kunna bekämpa brott. Delar av det avstyrks, vilket Ekot var först att rapportera om.

Läs mer i SvD

Skolor behöver vara uppmärksamma på tidiga tecken på kriminalitet bland eleverna.

– Det handlar om att reagera på om ett barn plötsligt har fler mobiltelefoner, fina kläder, mycket kontanter eller nytt umgänge, säger Lee Gleichmann på Skolverket.

I Örebro har en direktlinje upprättats mellan skolor och särskilda ungdomspoliser.

Läs mer i DN

Läxor och prov är en del av skolan. Omfattningen av dessa påverkar hur elever mår. Fyra av tio av elever i årskurs 6–9 och gymnasieskolan känner sig ofta stressade på grund av läxor och prov.
I Sverige finns inga lagar eller regler som styr hur mycket läxor barn har. Det är upp till den enskilda skolan om och hur de vill använda läxor i undervisningen. Att ha läxor kan både innebära för- och nackdelar. En fördel kan exempelvis vara att läxor bidrar till kunskapsutveckling, medan en nackdel kan vara att de skapar stress hos eleverna.
Läs mer på SCB

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.

– Det är mycket allvarligt och nedslående att betygsresultaten i årskurs 9 försvagas och behörigheten till gymnasiet sjunker. Det beror bland annat på att elever som behöver särskilt stöd inte får det, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Läs mer i Vi Lärare Specialpedagogik

I samband med den senaste PISA-undersökningen framkom det uppgifter om att sambandet mellan svenska elevers kunskapstapp och elevernas användning av mobiler är starkt. Att samla in mobiltelefoner under skoldagen kan främja elevers trygghet, lärande och kunskapsutveckling.

Regeringen ger nu en utredare i uppdrag att undersöka hur en reglering för insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning under skoldagen kan utformas.

Läs pressmeddelande från utbildningsdepartementet

Över hälften av de lärarlegitimationer som återkallats i Sverige handlar om att läraren haft någon form av sexuell kontakt med eleven. Oftast är det sexuellt ofredande, men det kan också vara våldtäkt eller i enstaka fall sex där båda gett samtycke.

SVT Nyheter Skåne har gått igenom samtliga återkallade lärarlegitimationer i Sverige. Av 55 beslut, från 2013 till 2024, handlar 30 stycken om att läraren haft någon typ av sexuell kontakt med eleven eller barnet.

Läs mer på SVT Nyheter Skåne

Nu kan hemmasittare få hjälp – på distans. Två skolor i landet är först ut med att kunna erbjuda distansundervisning på grundskolenivå.

– Kraven är höga, de flesta skolor som ansökt har fått nej, säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen.

Läs mer på SR Nyheter

Betyg F-betyget skrotas.
En ny tio-gradig betygsskala införs.
Elevernas meritvärde normeras mot resultaten på de nationella proven. Det väntas regeringens betygsutredning föreslå när den presenterar sina resultat i början på nästa år.

För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

Läs mer i Vi Lärare

Dagens rektorer sitter i en ständig rävsax. Det är oschysst att varken låtsas om det, eller ge dem en väg ut.

Sveriges rektorer ställs inför ett återkommande dilemma: Att hålla sig till budgeten de fått av kommunen eller ge alla elever det stöd de behöver.

Oavsett vägval riskerar de nämligen kritik. Det har blivit ovanligt tydligt under det senaste året.

Läs mer i DN

15-åringar som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har lägre matematikresultat i PISA 2022 jämfört med elever som oftare upplever studiero. Elever som uppfattar att det finns bristande säkerhet i skolan, som till exempel hot och slagsmål, har också lägre resultat i PISA 2022. Det visar en rapport från Skolverket.

Läs mer på Skolverket

Trots att forskning visar att skolluncher förbättrar både prestation och välmående hos elever, väljer mer än var femte elev att inte äta varje dag. Känslor som oro och utsatthet kan vara en avgörande faktor enligt Livsmedelsverket.

Läs mer på SVT Nyheter

Medan Sveriges ekonomi börjar vända uppåt, fortsätter skolans nedåt.
Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.
Fyra av tio lokalföreningar uppger att flera lärare har sagts upp.
Nio av tio varnar för att de inte längre kan ge eleverna den undervisning de har rätt till.

Läs mer i Vi Lärare